Inventering av blodtoppblomvecklare (Eupoecilia sanguisorbana) på Gotland 2007-2009

Om publikationen

Löpnummer: 2010:8

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1653-7041

Publiceringsår: 2010

Sidantal: 56

Publikationstyp: Rapport

Denna rapport summerar inventeringen av blodtoppblomvecklare 2007–2009 och sammanfattar de hittills kända resultaten från genomförandet av åtgärdsprogrammet.
 
Inventeringen omfattar både vuxna fjärilar och larver. De vuxna fjärilarna har inventerats med håvning, lysning på duk och lysning med ljusfällor. Vid larvundersökningen eftersöktes larver och larvangrepp i blomhuvuden av värdväxten blodtopp Sanguisorba officinalis.
 
Av totalt 26 undersökta lokaler påträffades arten på 20 stycken. 17 lokaler var nya för Gotland, respektive Sverige. Av dessa kunde två sammanhängande områden med livskraftiga populationer med arten urskiljas. Det södra längs kanaler i odlingslandskapet mellan socknarna Ala, Kräklingbo och Anga och det norra omfattande vätar på Bälsalvret och Filehajdar. I båda områdena har fjärilspopulationerna goda möjligheter till kontakt och spridning.
 
Genom att föda upp larver har god kännedom om artens livscykel framkommit. Äggen läggs i blodtoppsblommor under juli. Larver kan hittas i blomhuvudena från juli till september och har en kort utveckling som omfattar bara ett par veckor. Larverna lämnar blommorna efter det att blodtopp blommat över vilket för den tidiga formen av blodtopp kan inträffa redan i slutet av juli och för den sena formen i slutet av augusti och början av september. På marken bildar de kokonger av spånad och annat material (gräs, blad mm.) i vilka de övervintrar. Året därpå förpuppas larverna någon vecka innan fjärilarna kläcks i juli.
 
Under inventeringen sammanställdes en lätt och tydlig metod för undersökning av larver. Den kan utföras även av personer som inte har inventerat arten tidigare och kan därmed ge ökade möjligheten till fortsatt kartläggning av arten på Gotland.
 
Behovet av framtida åtgärder kan sammanfattas i tre punkter: 

  • Övervakning av de kända lokalerna, främst för att upptäcka eventuella skötselbehov. I vätar och diken kan det räcka med ett besök var femte år, för att se om biotopen växer igen och om den behöver röjas eller hävdas på annat sätt. Ängena bör besökas årligen och vid behov bör skötseln diskuteras med markägarna. 
  • Utbildning, framförallt av markägare, som bör informeras om artens förekomst och om eventuella åtgärder som behöver göras.  
  • Inventering, vilket inrymmer kartläggning av det södra området som ännu inte undersökts, och DNA-analys av populationerna för att klargöra eventuella skillnader mellan de södra och de norra populationerna. 

I den svenska rödlistan från 2010 är arten listad som starkt hotad.

Kontakt