Inventering av blodtoppblomvecklare 2006

Om publikationen

Löpnummer: 2007:2

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1653-7041

Publiceringsår: 2007

Sidantal: 42

Publikationstyp: Rapport

Under inventeringen av blodtoppblomvecklare – Eupoecilia sanguisorbana (Herrich-Schäffer, 1856) på Gotland 2006 kom ytterligare fakta fram om arten. Undersökningen genomfördes i fyra områden (Käldänget, Anga prästänge, Bälsalvret och Alskog) av vilka de första tre är kända områden för arten. Blodtoppblomvecklare hittades bara i Käldänget och i Anga prästänge. Som den bästa lokalen för arten bedömdes Käldänget och som en potentiell lokal föreslås lokalen i Alskog. Om skötseln modifieras i Alskog bedömer jag att det finns goda förutsättningar att fjärilen kan etablera sig eller återintroduceras här.

Det konstaterades att blodtoppblomvecklare flyger i de buskiga partierna som omger ängen med blodtopp. Hassel och älggräs som framförallt växer i dessa partier tjänar förmodligen som gömställen. Fjärilen flyger till midnatt och har sin största aktivitet i skymningen och under den första delen av natten. Flygaktiviteten påverkas även av vädret.

Bland de larver som påträffades upptäcktes en hög dödlighet. Den orsakades med största sannolikhet av de skinnbaggar som observerades i stora mängder på blodtopp Sanguisorba officinalis L. som är larvernas värdväxt (de lever inne i blommorna). Andra potentiella fiender till larven som påträffades var parasitiska steklar och flugor från familjen Tachinidae.

Den bästa metoden för att leta efter arten visade sig vara ljusfångst på duk med
kvicksilverlampa. Håvning i skymningen kan i vissa fall vara ett bra komplement. En
annan möjlig metod är att söka efter larver i slutet av juli och i augusti.

Den andra uppgiften gällde inventering av blodtopp Sanguisorba officinalis L. Jag letade
efter lokaler med örten och bedömde dess status. Totalt besöktes 26 lokaler och blodtopp hittades på 11 av dem, men oftast endast enstaka individer. Två av lokalerna (nr 5 Ängmans, nr 11 Filehajdar) bör undersökas ytterligare eftersom min bedömning är att blodtoppen skulle kunna förekomma här. Jag bedömer att de tre kända förekomstplatserna är mest gynnsamma för både växtens och fjärilens framtida överlevnad. Dock behöver skötseln anpassas så att den gynnar både blodtoppens och blodtoppblomvecklarens biologi och överlevnad.

Kontakt