Biologiskt värdefulla träd i Fide/Öja och Bäl/Vallstena 2007-2009

Om publikationen

Löpnummer:

Diarienummer: 2009:19

ISBN/ISSN-nr: 1653-7041

Publiceringsår: 2009

Sidantal: 90

Publikationstyp: Rapport

Denna rapport presenterar resultatet från en omfattande inventering av träd på Gotland 2007 till 2009. Den är en del av Länsstyrelsen i Gotlands läns arbete med det nationella åtgärdsprogrammet för Särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Två värdetrakter för ädellövskog, Bäl/Vallstena och Fide/Öja, har kartlagts. Sammanlagt har 18 817 träd klassats som biologiskt värdefulla, 10 360 i Bäl/Vallstena och 8 457 i Fide/Öja.

De aktuella träden uppfyller minst ett av sju grundkriterier: grovlek, ålder, vitalitet, trädhåligheter, träd med tickor, hamlingsspår och träd med rödlistade arter. I Bäl/Vallstena dominerar ask och lundalm bland de kartlagda träden medan det är ask, björk och ek som dominerar i Fide/Öja. Biologiskt värdefulla träd finns dock bland de flesta trädslag. Utöver de kartlagda träden finns ytterligare sådana träd i värdetrakterna. Den privata tomtmarken har inte studerats och länsstyrelsen har tidigare genomfört inventeringar av alléer och i skyddade områden.

Stor omsorg har lagts ner för att identifiera träd med förekomster av rödlistade lavar och svampar. 5 813 träd med rödlistade arter har identifierats varav 3 817 i Bäl/Vallstena och 1 996 i Fide/Öja. Totalt påträffades 50 rödlistade lavar varav 39 i Bäl/Vallstena och 37 i Fide/Öja. Av dessa är många nya för värdetrakterna och några är nya för Gotland. Både
antalet träd med rödlistade lavar och antalet arter är många i ett nationellt perspektiv. Ädellav, lunglav, almlav och mörk kraterlav har mycket stora populationer i Bäl/Vallstena. I Fide/Öja växer liten sönderfallslav och grå skärelav på många träd. Skorpdagglav, rosettgelélav, getlav, liten ädellav och skrift-skärelav har få förekomster men är sällsynta och hotade i ett nationellt perspektiv. Bland rödlistade svampar finns långt färre arter och fynd än bland lavarna. I Bäl/Vallstena är pälsticka relativt vanlig medan den i stort sett saknas i Fide/Öja. Ett par nya arter för Gotland noterades. Även enstaka rödlistade mossor och insekter har noterats utan riktade inventeringsinsatser.

Grova träd, inte minst ekar grövre än 1 m i diameter, har getts stor betydelse i åtgärdsprogrammet. I de undersökta värdetrakterna är det ont om grova träd. Trots detta har flera tusen träd med rödlistade arter påträffats. Studien visar att de aktuella arterna ofta växer på relativt klena stammar. En slutsats man kan dra är att de flesta arterna mer eller mindre är knutna till äldre/gamla träd men att grovlek inte verkar vara speciellt viktigt för dem här.

Många av de aktuella träden och träden med rödlistade arter har spår efter lövtäkt, eller
klappning som det heter på gotländska. Klappade träd är generellt vanliga på Gotland. I
Bäl/Vallstena har 5 811 sådana noterats och i Fide/Öja 5 025 stycken. I Fide/Öja finns en hel död björkved, både i form av lågor, högstubbar och döda stående träd. I övrigt råder det relativt stor brist på död ved, speciellt av lågor.

De biologiskt värdefulla träden är spridda över de aktuella värdetrakterna. Det finns dock delar med koncentrerade värden, både vad gäller antalet träd och antalet rödlistade arter. I flera av dessa objekt, både i betesmarker och i lövängar, överstiger de skyddsvärda träden 100 träd/ha. Nya regler för EU:s jordbruksstöd gör att brukare kan behöva avverka skyddsvärda träd om de vill behålla gårdsstödet. Markägarna verkar generellt ha en positiv inställning till gamla levande ädellövträd. Detta medför att avverkning annars inte hade varit det primära hotet mot dem. De båda trädsjukdomarna askskottsjuka och almsjuka är ett mycket allvarligt hot mot de skyddsvärda träden och arterna knutna till dem. Sjukdomarna måste tas på största allvar då de riskerar att ödelägga unika naturvärden i värdetrakterna likväl som på övriga Gotland.

Kontakt