Mänskliga rättigheter

Länsstyrelsen arbetar utifrån ett rättighetsbaserat arbetssätt, och ger stöd till kommuner och andra aktörer som arbetar med mänskliga rättigheter.

Invånare som söker kontakt med det offentliga eller är beroende av dess service har rätt att bemötas respektfullt. Invånare som upplever hot eller missaktning från andra ska kunna förvänta sig motåtgärder från det allmänna. Invånare som stöter på hinder mot att delta i samhället ska ges understöd för att förutsättningarna ska förbättras.

Så här arbetar vi i Gotlands län

I Gotlands län finns det ett gemensamt forum för arbetet med mänskliga rättigheter och social hållbarhet. Forum för social hållbarhet samlar frågor som rör integration, jämställdhet, folkhälsa, ANDT och brottsförebyggande arbete, med Agenda 2030 och mänskliga rättigheter som ram för arbetet.

Det övergripande målet är att stärka länets förmåga att genomföra samordnade insatser, var för sig eller tillsamman. Forumet möts ungefär fyra gånger per år, under olika teman utifrån vad deltagande aktörer tillsammans identifierar som angeläget.

Forum för social hållbarhet samordnas av Länsstyrelsen Gotland och deltagande aktörer är representanter från Region Gotland, statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhällets organisationer.

Politiska rättigheter

Politiska rättigheter skyddar invånarens inflytande. Invånare har rätt att bilda sig en egen uppfattning och ge uttryck för den. De har rätt att tillhöra en religion eller trosuppfattning av valfritt slag, eller att avstå från religion. Invånare har rätt att ingå i föreningar och nätverk. Invånare har rätt att demonstrera och delta i samhällsutvecklingen. De har rätt att inhämta information, att rösta i allmänna val och att ställa upp på valbar plats.

Medborgerliga rättigheter

Medborgerliga rättigheter skyddar invånarens personliga säkerhet och integritet. Invånare har rätt att inte utsättas för olaga frihetsberövande, tvångsmedicinering eller andra angrepp på säkerheten. De har rätt att få sin sak prövad av en domstol och inte uppfattas som misstänkta för ett brott innan det motsatta är bevisat. Invånare har rätt att rikta klagomål mot de som utsätter andra för övergrepp. Invånare ska få röra sig fritt inom landets gränser.

Ekonomiska rättigheter

De ekonomiska rättigheterna skyddar invånares ekonomiska säkerhet. Invånare har rätt att utföra ett betalt arbete, till rättvisa och godtagbara arbetsvillkor. De har rätt att organisera sig på arbetet och till socialförsäkringar i händelse av sjukdom, skada, funktionsnedsättning, arbetslöshet eller föräldraledighet. Invånare har rätt att oavsett inkomster uppleva en godtagbar levnadsstandard. Det innebar en trygg tillgång till grundläggande förnödenheter som mat, vatten, bostad, värme och kläder, med mera.

Sociala rättigheter

Sociala rättigheter skyddar invånarens sociala handlingsförmåga. Invånare har till exempel rätt till en hälsa av högsta möjliga nivå. De ska skyddas från hälsovådliga och giftiga ämnen i naturen, kunna erhålla vård och att dra nytta av folkhälsofrämjande program mot missbruk, tuberkulos, utbredda cancerformer, med flera. De har rätt till ett tryggt familjeliv och att som barn skyddas mot övergrepp och exploatering i alla dess former.

Kulturella rättigheter

Kulturella rättigheter skyddar invånarens kulturella identitet. Invånare har rätt till grundskola. De ska inte på osakliga grunder uteslutas från högre utbildningar. Utbildning ska uppmuntra till en anda av respekt för de mänskliga rättigheterna. All invånare har rätt att delta i kulturlivet. De ska kunna fira kulturella högtider och delta i seder de identifierar sig med. Deras upphovsmannarätt ska vara skyddad. Invånare ska kunna dra nytta av forskningens framsteg och innovationer.

Allmänna principer

Alla ha rätt till samma rättigheter och till lika skydd av rättigheterna oavsett exempelvis kön, ålder, etnicitet, religion, funktionsförmåga, sexuell läggning och könsöverskridande identitet. Vidare ska den som upplever att rättigheterna kränks kunna framföra klagomål och få upprättelse. Barnet har rätt till ett särskilt skydd. I barnkonventionen gestaltas detta bland annat med rätten till personlig utveckling, att få komma till tals och få sina intressen satta i första rummet, i relation till alla beslut som berör barnet. På motsvarande sätt har det inrättats särskilda regler gällande rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det finns också ett förstärkt skydd mot rasdiskriminering, diskriminering av kvinnor och mot tortyr i det internationella regelverket.

Det offentliga ansvaret

Alla offentliga aktörer bär ett gemensamt och enskilt ansvar för att de mänskliga rättigheterna respekteras, skyddas och realiseras. Det är en förutsättning för att invånaren – eller rättighetsinnehavaren – ska kunna hävda sin integritet, använda sin handlingsförmåga och begära sig värdig på lika villkor som den övriga befolkningen.

Det offentliga ansvaret för mänskliga rättigheter är inskrivet i regeringsformen och andra lagar. Det förstärks av Sveriges internationella åtaganden, som reglereras i konventioner som riksdagen och regeringen tillträtt, för hela den offentliga sektorn.

Vad gör Länsstyrelsen?

Länsstyrelsen kommer i kontakt med invånarens rättigheter på olika sätt. Det sker i vanliga upplysningsärenden eller under beslut om olika tillstånd. Det sker genom förebyggande verksamhet på det sociala området, till exempel de våldsförebyggande uppdragen. Det sker även genom verksamhet som på sikt underlättar alla invånares vardag, som samhällsplanering eller integration.

När vi kommer i kontakt med frågor om de mänskliga rättigheterna ska vi inte ta för givet att invånaren själv har en förmåga att försvara dem, eller att hen inte möter särskilda hinder eller svårigheter för att använda dem. Därför är det viktigt att arbeta systematiskt. Eventuella risker eller tillkortakommanden ska undanröjas innan det leder till kränkningar eller värre problem.

Ju större handlingsutrymmet är, ju högre påverkan kan ett proaktivt arbete med de mänskliga rättigheterna få. Därför söker vi samsyn och samarbete med kommuner och andra aktörer i länet kring de mänskliga rättigheternas betydelse och arbetssätt.

Regeringen har även betonat att Länsstyrelsen har en viktig roll för att de mänskliga rättigheterna når genomslag på regional och lokal nivå. Vi ska alltid ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna i verksamheten och samtidigt utgöra ett stöd för kommunernas eller andra aktörers arbete på området.

Det rättighetsbaserade arbetssättet

Det rättighetsbaserade arbetssättet är en metod för att ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna i pågående verksamhet. Metoden utvecklades av FN:s utvecklingsorgan under 2000-talet och har successivt spritt sig bland offentliga aktörer.

Länsstyrelsen tillämpar ett rättighetsbaserat arbetssätt i flera frågor. Tillvägagångssättet är en enkel men princip-fast modell. Först klargör handläggare på myndigheten verksamhetens samband med de mänskliga rättigheterna. Därefter inhämtar handläggarna uppgifter om invånarnas perspektiv på det sambandet. Uppgifterna analyseras och med stöd i slutsatserna tillämpar myndigheten rättssäkra medel för att förebygga risker eller motverka befintliga brister inom ansvarsområdet.

Länsstyrelsernas modell bygger också på beprövade rekommendationer för ett systematiskt genomförande av arbetssättet. Ledningen har ett ansvar för att arbetssättet införlivas i de ordinarie lednings- och uppföljningsrutinerna. Det bör finnas en kontinuerlig kompetensutvecklingsplan, som inkluderar chefer men även strateger och handläggare. Myndigheten bör inrätta en särskilt sakkunnig på området, med brett handlingsutrymme vad det gäller stöd och rådgivningsinsatser på myndigheten.

Länsstyrelserna har också utarbetat ett generellt verktyg för det rättighetsbaserade arbetssättet, avsett som ett grundläggande stöd för den organisation eller verksamhet som ännu inte utvecklat en egen policy eller ansats till frågan.

Mänskliga rättigheter - metodstod för rättighetsbaserat arbetssättPDF

Kontakt

E-post till resursbrevlåda