Förorenade områden

Förorenade områden är platser som riskerar att skada eller skapa olägenhet för miljön eller människors hälsa. Länsstyrelsen samordnar länets arbete med förorenade områden, och stödjer till exempel kommunen i tillsynsarbetet.

Platser som är så förorenade att de kan riskera att skada eller skapa olägenhet för människors hälsa eller miljön kallas förorenade områden. Ett förorenat område kan vara ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning.

Orsaken till föroreningarna kan kopplas till tidigare och nuvarande industrier eller annan verksamhet som påverkat miljön negativt. Ibland kallas ett förorenat område även för föroreningsskada, det är i praktiken samma sak. Reglerna om förorenade områden finns i Miljöbalkens 10:e kapitel.

Vem gör vad med förorenade områden?

Länsstyrelsens arbete med förorenade områden:

  • Utövar tillsyn och vägleder kommunerna i sin tillsyn över förorenade områden.
  • Samordnar arbetet med förorenade områden i länet, planerar, prioriterar och följer upp.
  • Vidareförmedlar statliga bidrag för undersökning och sanering till en kommunal eller annan huvudman.
  • Granskar hur kommunerna beaktar förorenade områden i den fysiska planeringen

Kommunens arbete med förorenade områden:

  • Utövar tillsyn över förorenade områden.
  • Utför lokal planering, prioritering och uppföljning i kommunen.
  • Inventerar pågående miljöfarliga verksamheter eller andra förorenade områden som kommunen har tillsyn över.
  • Kan agera huvudman för undersökning och sanering med statliga bidrag.
  • Beaktar förorenade områden i den fysiska planeringen.
  • Kan vara ansvarig för undersökning och sanering till följd av den verksamhet som kommunen själv bedriver eller har bedrivit.

Mer information om huvudmannaskap vid efterbehandling av förorenade områden finns i vår broschyr.

Huvudman – efterbehandling av förorenade områdenPDF

Tillsynsvägledning för förorenade områden

På EBH-portalen finns övergripande vägledande material om förorenade områden.

EBH-portalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Länsstyrelsens tillsynsvägledning kan exempelvis vara:

  • kommunbesök
  • utbildningsdagar
  • vägledningsmaterial via den egna webben
  • vägledning via telefonkontakt eller e-post

Miniminivå för länsstyrelsens tillsynsvägledning för förorenade områdenlänk till annan webbplats

Nationell databas för förorenade områden

De allra flesta områden som kan misstänkas vara förorenade har kartlagts av Länsstyrelsen eller kommunen. Alla områden som identifierats har registrerats i den nationella databasen EBH-stödet. Kommunerna har inte tillgång till databasen men kan få utdrag av information av Länsstyrelsen.

Kommunen ska lämna uppgifter till Länsstyrelsen om exempelvis genomförda inventeringar, utredningar eller åtgärder för registrering i EBH-stödet.

Karttjänster med förorenade områden

WebbGIS

I WebbGIS hittar du en karta över de konstaterat eller misstänkt förorenade områden som finns i länet. I högerspalten på kartan finns en flik med teckenförklaring samt verktyg för ut- och inzoomning.

WMS-tjänst

För den som vill använda kartlager i eget system finns i Geodatakatalogen en WMS-tjänst (visningstjänst) över förorenade områden. På sidan finns också en sammanfattning av datamängden samt metadata.

WMS-tjänsten LST miljödatalänk till annan webbplats

Förorenade områden på Gotland

På Gotland finns cirka 1000 områden som misstänkt vara förorenade. Genom historien har det funnits många olika verksamheter som kan ha orsakat föroreningsskador, till exempel sågverk, kemtvättar, bränsle- och skrothantering samt olika typer av småskalig industri.

Fastigheter där marken misstänks vara förorenad

Du som förmedlar, köper eller säljer en fastighet som misstänks vara förorenad kan behöva veta hur arbetet med misstänkt förorenade områden påverkar dig. Läs mer i broschyren som Länsstyrelsen tagit fram:

Förorenad mark - syns inte men finnsPDF

Förorenad mark vid gamla handelsträdgårdar

Platser där det har legat en handelsträdgård kan vara förorenade, även om handelsträdgården inte längre finns kvar. Som fastighetsägare är det viktigt att veta om marken är förorenad.

Förorenad mark vid gamla handelsträdgårdar – information till fastighetsägare och boendePDF

Fördjupad information om förorenade områden i Gotlands län


Länsstyrelsen ansvarar för att samordna arbetet med förorenade områden i länet. I begreppet samordning ingår bland annat planering, prioritering och uppföljning. Här kan du läsa mer om hur Länsstyrelsen arbetar med samordningsansvaret för förorenade områden.

Geografiska förutsättningar

Gotland är en ö i Östersjön och ett av Sveriges minsta län. Av länets totala areal på cirka 3140 kvadratkilometer och av landytan används ca 70 % till jord- och skogsbruk. Länet har ca 800 kilometer kustlinje.

Länet har endast en kommun som 2011 bytte namn från Gotlands kommun till Region Gotland. Knappt 60 000 innevånare är fastboende på Gotland varav knappt hälften bor i Visby. I världsarvet Hansestaden Visby finns bland annat ringmuren som sträcker sig runt Visby innerstad och är 3440 meter lång.

Geologiska och hydrologiska förhållanden

Gotlands berggrund består av sedimentär berggrund som utgörs av lagrad kalksten, märgelsten, revkalksten och mindre områden med sand- och siltsten. Kalkstenen är ofta sprickrik. Under inverkan av luft och vatten bryts kalkstenen ner (kemisk vittring) och bildar karstfenomen som tunnlar, grottor och spricksystem. Akvifärer (geologisk bildning som lagrar grundvatten) i kalksten är viktiga för vattenförsörjningen på Gotland. P g a det sprickrika berget kan grundvattennivåerna variera starkt i kalkberggrunden.

Dessa föränderliga grundvattennivåer gör att det oftast är svårt att bedöma hur föroreningar kan tänkas sprida sig. På Gotland finns ett fåtal rullstensåsar och sandfält, vanligtvis med liten mäktighet, men de är lokalt mycket viktiga för vattenförsörjningen. För övrigt dominerar tunn morän, moränlera, torvjordar och kalkhäll med vittringsjord.

Stora områden på Gotland utgörs av hällmarker utan jordtäcke eller med tunna jordlager. Ytvattnet kan snabbt rinna ner till grundvattnet genom spricksystem och karstformationer. Dessa omständigheter gör att grundvattnet är mycket känsligt för föroreningar på markytan. Spill, utsläpp genom industriverksamhet eller olyckor kan, om de sker inom ett påverkansområde för en större vattentäkt, få förödande konsekvenser för vattenförsörjningen.

Industristruktur

Idag domineras Gotland av de fyra basnäringarna jordbruk, industri, turism och offentlig sektor. Antalet jordbruksföretag har minskat de senaste åren men utgör ändå en mycket stor del av det gotländska näringslivet. Industrin är mestadels småskalig. Det finns ett fåtal större företag som kalkstens- och cementindustrin, med stora anläggningar. Förutom Cementa och Nordkalk Storugns, som dominerar branschen även nationellt, finns en småskalig brytning av kalksten på ön. De småskaliga industrierna utgörs av stenhuggerier och slipstensfabriker mm. Historiska uppgifter tyder på att det har funnits cirka 500 kalkugnar på ön.

Gotlands isolerade läge har inneburit ett behov av de flesta branscher, vilka också har förekommit på ön. Den småskaliga industrin representerar ett brett spektrum. Förutom alla lantbruk och andra vanliga verksamheter som bensinstationer, bilverkstäder, skrotar, impregneringsverksamheter, mekaniska verkstäder, kemtvättar och sågverk, finns även många andra verksamheter representerade genom åren, t.ex. livsmedelsindustrier (mejeri, slakteri mm), garverier, ytbehandlare (både trä och metall), oljedepåer, plast- och gummiindustri, hamnar, varv, asfaltverk, gasverk samt oljeborrning. Tidigare fanns även ett järnvägsnät som var i bruk fram till 1963.

Nationella miljömål

Målet inom miljöarbetet i Sverige är att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Som ett riktmärke finns 16 nationella miljökvalitetsmål. Ett av dessa är Giftfri miljö som innebär att förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället inte ska hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

För varje miljökvalitetsmål finns ett antal preciseringar beslutade som syftar till att utgöra kriterier för att bedöma möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Preciseringen för förorenade områden är att de är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

Naturvårdsverket har under år 2014 tagit fram förslag på etappmål gällande efterbehandling av förorenade områden. Målen ska bidra till att öka arbetstakten samt att öka användningen av annan teknik än den traditionella, schaktning och deponering av massor, i syfte att effektivisera efterbehandlingsprocessen.

Förslaget är utformat enligt följande:

  • Minst 25 procent av områdena med mycket stor
    risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025.
  • Minst 15 procent av områdena med stor risk för
    människors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025.

Användningen av annan teknik än schaktning följt av
deponering, utan föregående behandling av massorna, har ökat år 2020.

Som övergripande mål gäller att år 2050 ska alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön vara åtgärdade. Vidare anges att som förutsättning för att uppnå etappmålet ska samlad, tydlig och kvalitetssäkrad digital information om förorenade områden finns allmänt tillgänglig. Förorenade områden undersöks och utreds även i sådan omfattning att takten i åtgärdsarbetet kan hållas.

Regionala miljömål

Länsstyrelsens övergripande målsättning är att alla förorenade områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön ska vara åtgärdade år 2050.

Tillsynsmål

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för förorenade områden vid de större tillståndspliktiga anläggningarna i länet. Region Gotlands miljö och hälsoskyddsnämnd är i de flesta fall tillsynsmyndighet för de förorenade områden som finns på Gotland. Länsstyrelsen kan indirekt påverka Regionens arbete med förorenade områden genom den tillsynsvägledning som ges. De mål som satts upp gäller därför enbart Länsstyrelsens egen tillsyn och tillsynsvägledning.

Mål för Länsstyrelsens tillsyn:

  • Alla riskklass 1-objekt ska vara klara för åtgärd eller ha påbörjat åtgärd 2021.
  • Ytterligare minst 2 riskklass 2-objekt är i undersökningsfas 2021.
  • Samtliga objekt inklusive medelstora täktverksamheter, som Länsstyrelsen bedömer behöver MIFO-klassas, ska vara klassade vid utgången av år 2020.

Mål för Länsstyrelsens tillsynsvägledning:

  • Länsstyrelsen har löpande tillsynsvägledning genom kontakter och möten med Region Gotland.
  • Årligen genomföra minst en utbildningsinsats för Region Gotland.

Prioriteringar

Utgångspunkten för allt efterbehandlingsarbete bör vara att nå största möjliga riskreduktion så kostnadseffektivt som möjligt. Ett annat sätt att uttrycka detta är att välja bästa möjliga teknik vid efterbehandlingsarbete. I Gotlands län finns det ca 1000 förorenade eller potentiellt förorenade områden. Mängden objekt kräver både ur praktisk, ekonomisk och risksynpunkt att en strategi för urval av förorenade områden finns utformad.

Prioriteringsgrunder i Gotlands län

Grundvattenresurserna på Gotland har alltid varit viktiga att skydda, vilket blivit ännu tydligare med den brist på dricksvatten som varit under de senaste somrarna. Många förorenade områden ligger på eller i anslutning till nuvarande eller möjliga vattenresurser för dricksvatten. Dessa objekt är prioriterade att arbeta vidare med.

På de platser där det förekommit verksamheter inom vissa branscher, som man av erfarenhet vet kan orsaka markföroreningar, görs en platsspecifik riskklassning enligt Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO) . Klassningen är en samlad bedömning av vilken risk området kan utgöra för människors hälsa och miljö. I klassningen bedöms föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar samt områdets känslighet och skyddsvärde.

Platserna ges en riskklass mellan 1 och 4. Även om begreppet riskklass kan låta dramatiskt så är i första hand MIFO-klassningen ett prioriteringsverktyg för att avgöra om det är motiverat att gå vidare med tekniska markundersökningar och analyser.

Riskklass 1 och 2 innebär mycket stor respektive stor risk och riskklass 3 och 4 innebär måttlig respektive liten risk. Områden med hög riskklass (1 och 2) bör undersökas mer noggrant.

På de platser som bedömts ha måttliga eller låga risker (klass 3 och 4) går man oftast inte vidare med undersökningar eller åtgärder. Om man däremot ändrar markanvändningen på dessa platser kan det bli nödvändigt att göra undersökningar, liksom när nya uppgifter kommer fram som kan göra att riskklassningen bör ändras.

Arbetssätt

För att hantera alla de närmare 80 000 misstänkt förorenade platser som länsstyrelserna tillsammans har pekats ut i Sverige, och de ca 1000 områdena i Gotlands län, har Naturvårdsverket utvecklat en metod för att prioritera de mest angelägna objekten, metodiken för inventering av förorenade områden, MIFO-metodiken. Sammanfattningsvis så utgår det ifrån:

1. Registrering sker i den nationella databasen hos länsstyrelserna, EBH-stödet.

2. Inventering enligt metodiken för inventering av förorenade områden, MIFO-metodiken och en platsspecifik riskklassning.

3. Undersökningar och utredningar görs på de områden som prioriterats efter riskklassningen. Därefter avgörs om området behöver undersökas vidare eller om efterbehandlingsåtgärder behövs och i vilken omfattning. Provtagning kan behöva ske i jord, grundvatten, ytvatten, sediment, inomhusluft, byggnadsmaterial mm. Resultatet från analyserna, tillsammans med annan information om området, används sedan för att bedöma föroreningssituationen på platsen. Allt sammanställs i en rapport, där man också redovisar vilka risker som är förknippade med föroreningarna på området.

4. Det finns många olika åtgärder att ta till för att efterbehandla ett förorenat område. Vanligast är med åtgärder som tar bort föroreningskällan t.ex. schaktning, men åtgärder kan även vara administrativa som att exempelvis sätta upp stängsel eller införa restriktioner för vad man får göra på området. Vilken åtgärd som är lämpligast bedöms från fall till fall. Det kan ta lång tid från det att ett förorenat område upptäcks till att platsen blir slutligt åtgärdad.

Organisation (internt)

Länsstyrelsens efterbehandlingsfrågor handläggs inom EBH-gruppen (efterbehandlingsgruppen) som är en del av Miljö- och vattenenheten. Detta avser både ärenden som finansieras av statliga medel där ansvarig saknas och tillsynsärenden där någon ansvarig finns.

Förorenade områden vid pågående verksamheter handläggs ofta gemensamt av EBH-gruppen och de miljöskyddshandläggare som har tillsynsansvaret för anläggningen. Inventering och riskklassning av pågående verksamhet görs av EBH-gruppen.

EBH-gruppen fungerar också som uppgiftslämnare och internt stöd vid handläggning av andra typer av ärenden där förorenade områden berörs, såsom planärenden, vattenärenden och naturvårdsärenden. Förorenade områden och sanering av dessa aktualiseras ofta i samband med planläggning eller ändrad markanvändning av ett område. Genom detta krävs ett stort samarbete mellan handläggare inom samhällsbyggnad och förorenade områden.

Samverkan (externt)

Kommunal samverkan

Länsstyrelsen träffar regelbundet representanter från Region Gotland. Under träffarna diskuteras objekt som ska utredas och finansieras genom bidrag, och dessutom ges tillsynsvägledning till kommunala miljöinspektörer.

Vid plansamråd informerar Länsstyrelsen om identifierade förorenade eller potentiellt förorenade områden för det aktuella området.

Samverkan med Miljösamverkan Sydost

Regionförbundet i Kalmar län driver projektet Miljösamverkan Sydost, där syftet är att driva ett projekt för samverkan mellan miljöhandläggare i Kalmar och Gotlands län inom olika miljö- och hälsoskyddsområden. Projektet finansieras ekonomiskt av samtliga kommuner i länen, Länsstyrelserna och Regionförbundet. Miljöbalkens syfte att ge alla invånare och kommande generationer en hälsosam och god miljö, kräver att tillsynsmyndigheterna i länen samverkar.

Samverkan med Mälarlänen

Länsstyrelserna inom Mälarlänen (Västmanlands län, Södermanlands län, Örebro län, Dalarnas län, Gotlands län, Stockholms län och Uppsala län) driver tillsammans gemensam tillsynsvägledning med utbildningar till länens kommuner. Det genomförs också regelbundna träffar för handläggarna inom länen där aktuella frågor tas upp.

EBH-stödet är en nationell databas med misstänkt förorenade områden.

EBH-stödet uppdateras löpande av EBH-gruppen på Länsstyrelsen med ny information som uppkommer vid inventeringar och undersökningar, när nya rapporter kommer in till Länsstyrelsen eller när fel i databasen upptäcks.
EBH-gruppen får löpande frågor om uppgifter som finns i databasen. Det kan gälla frågor från konsulter, spekulanter till fastigheter, banker, mäklare och allmänhet som undrar över vilka objekt som finns inom vissa områden och vilka uppgifter som finns om dessa. Uppgifter som finns i databasen är offentliga.

Vill du ha utdrag från databasen så tveka inte att kontakta oss!

Identifiering

I Gotlands län finns det knappt 1000 platser som är potentiellt eller konstaterat förorenade, dessa finns inlagda i EBH-stödet. Objekten innefattar både miljöfarliga verksamheter som är nedlagda och de som är i drift.

Av alla objekt är det ca 600 platser som endast har identifierats, det vill säga att de endast lokaliserats till en plats men inte riskklassats individuellt. Av dessa är det ca 130 platser som ännu bör riskklassas.

Inventering

Omkring sekelskiftet påbörjade Länsstyrelsen en storskalig inventering av nedlagda verksamheter som kunde ha orsakat föroreningsskador. Detta pågick i ca 15 år och är idag i princip avslutat. En del objekt kvarstår dock som endast har identifierats samt att det tillkommer nya objekt som behöver inventeras.

Undersökningar och utredningar

Länsstyrelsen söker och fördelar statliga bidrag till utredningar och undersökningar av områden som kan vara förorenade där betalningsansvarig saknas. I de fall inte Länsstyrelsen själv genomför de inledande undersökningarna är kommunen oftast huvudman och handlar upp undersökningarna. I vissa fall kan Sveriges Geologiska Undersökning agera huvudman. Naturvårdsverket kan lämna bidrag för dessa undersökningar och utredningar.

Åtgärder

I Gotlands län inriktades arbetet tidigt på att hitta de förorenade områdena i länet och sedan åtgärda dom. Totalt finns det ca 50–60 förorenade områden som har sanerats. Majoriteten av dessa saneringar har finansierats i privat regi.

De områden som har åtgärdats med hjälp av statliga medel inom Gotlands län är Reno Kemomat, Fidesågen, Ljugarns f.d. elverk och f.d. fönstersnickeriet i Fårösund.

Prioriterade objekt

De mest prioriterade objekten i länet redovisas i en prioriteringslista. Prioriteringslistan omfattar länets samtliga objekt inom riskklass 1 (13 stycken) och i regel några av de högst prioriterade inom riskklass 2. Listan ses över och revideras varje år.

En stor del av de objekt som prioriteras högst på listan hör till branscherna träimpregnering och kemtvättar.

Översiktlig beskrivning av de mest prioriterade objekten.

 

Vid anläggningen har impregnering med kreosot skett under perioden 1954–2001. Verksamheten är nu nedlagd. Länsstyrelsen gjorde under 2004–2005 en huvudstudie på området. Marken är kraftigt förorenad av kreosot. Föroreningen i jorden ovan berget är relativt väl utredd. Grundvattnet är så kraftigt förorenat att närbelägna fastigheter med enskilda vattentäkter tidvis under året kan ha otjänligt vatten. Förorenat grundvatten i berget har hittats minst 400 m från anläggningen. Grundvattenföroreningen är mycket komplicerad. Det krävs därför ytterligare undersökningar av grundvattnet innan man kan fastställa vilka åtgärder som är lämpliga. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har med hjälp av saneringsförsäkringen tagit bort alla kvarlämnade kemikalier på fastigheten. Kommunalt dricksvatten har under 2011 dragits fram till de drabbade fastigheterna.

Ansvarsfrågan har varit mycket omdiskuterad eftersom ansvaret för föroreningen kan lastas ett dödsbo. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har drivit frågan om ansvar under flera års tid men efter beslut i miljödomstol och samråd med Naturvårdsverket har man nu kommit fram till att ansvar från dödsboet inte kan utkrävas. Det bolag som kunde åläggas delvis ansvar har satts i konkurs och inga medel finns att tillgå. Fastigheten riskerar att stå herrelös vilket försvårar inför en åtgärd. Objektet ses numera som ett ”bidragsobjekt”. SGU är huvudman för de fortsatta undersökningarna och åtgärder. 2017 erhöll länsstyrelsen medel för fortsatta undersökningar 2017–2018 på objektet vilka har påbörjats av SGU. Ytterligare medel för kompletterande undersökningar har ansökts om för 2019. Länsstyrelsen har uppdaterat ansvarsutredningen.

Vid sågen har impregnering med koppar, krom och arsenik skett från 40-talet fram till mitten av 70-talet. Verksamheten vid sågen lade ned kort därefter. Området har delvis sanerats på 90-talet men efterföljande undersökningar har visat att området fortfarande är allvarligt förorenat. Höga halter arsenik finns i marken i anslutning till där impreg¬neringen skett. En ansvarsutredning avseende undersökningsansvaret har genomförts och detaljerade undersökningar (motsvarande huvudstudie) har genomförts i ansvarigs regi. Kompletterande grundvattenprovtagningar utanför fastigheten har genomförts av ansvarig under 2017.  En ansvarsutredning har tagits fram av länsstyrelsen.

Bostadsområde i norra Visby. Hus byggda på massor med höga halter tungmetaller och PAH ytligt. Massorna kommer troligen delvis från gasverkstomten. I området finns ett 30-tal fastigheter samt en förskola. I samtliga undersökta kvarter inom området finns föroreningshalter som överskrider riktvärden för känslig markanvändning och i ett mindre antal prov överskrids även mindre känslig markanvändning avseende PAH och metaller (dock inte inom kvarteret Siken och Sjötungan). Medelhalten av bly, koppar och kvicksilver inom området överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning. Vid saneringen som genomfördes av ett lekområde i anslutning till förskolan vid St Göran påträffades en mycket hög halt av cyanid, dock har cyanid endast påvisats i ett prov i övriga området och då endast i låga halter. Region Gotland har genomfört undersökningar och är beredda att utföra en sanering när statliga medel finns. I ansvarsutredningen inför utredning har det bedömts att inget ansvar går att utkräva.

Visby gasverk bedrev verksamhet inom fastigheten Blåklinten. I anslutning till gasverket fanns även mekaniska verkstäder. Gasverket lade ner på 1950-talet, verkstäderna stängdes tidigare. Därefter har nya verksamheter etablerat sig i området. Höga halter av kreosot (PAH), cyanider samt tungmetaller har påträffats i jord. Under 2018–2019 kommer grundvattnet undersökas vidare med statliga medel. Region Gotland har tagit på sig huvudmannaskapet för objektet. I ansvarsutredningen har det bedömts att inget ansvar går att utkräva.

Visbys gamla oljedepå. Tidigare har översiktliga undersökningar visat på höga föroreningshalter vid platsen för de gamla cisternerna. Undersökningar under 2014 visar att området är mer än dubbelt så stort mot vad som tidigare bedömts. Mycket höga halter PAH hittades också vid en undersökning 2014. Undersökningar har utförts i både Region Gotlands och de ansvariga oljebolagens regi. Riskvärdering och åtgärdsutredning ska genomföras av delansvariga bolag.

Vid flygplatsens brandövningsplats har en förorening av PFAS konstaterats från brandskum. Troligen finns flera källzoner från användning av brandskum omkring flygplatsområdet. Spridning med grundvatten och ytvatten är konstaterad och ett stort antal brunnar i närområdet påverkades. Ansvariga för föroreningarna finns och de brunnar som hade halter över Livsmedelsverkets rekommendationer ersätts med kommunalt vatten under 2018. Fortsatta undersökningar pågår.

På fastigheten har skrotverksamhet bedrivits med bl.a. kabelbränning under början av 90-talet. På fastigheten finns idag en verkstad. För kabelbränningen kan ansvar inte utkrävas. Undersökningar har gjorts i omgångar, den sista färdigställdes 2015. Kabelbränningen har gett upphov till allvarliga metallföroreningar. Även dioxin i grundvattnet har detekterats. Platsen ligger inom primärt vattenskyddsområde för Visbys vattentäkter. Region Gotland har tagit på sig huvudmannaskapet vid åtgärd. I ansvarsutredningen har det bedömts att inget ansvar går att utkräva.

På fastigheten har det tidigare bedrivits kemtvättverksamhet, troligen mellan 1961–1979. Den del av byggnaden där kemtvätt troligen bedrivits är idag riven. Fastigheten ligger i ett tätbebyggt område inom tätorten Roma och omkringliggande fastigheter består av villor med trädgårdar. Vid undersökningar av grundvattnet 2009 inom fastigheten har det hittats höga halter av tetrakloreten och trikloreten. Hösten 2017 genomfördes översiktliga undersökningar av porgas under asfalt vid den numera rivna delen av byggnaden samt i byggnaden under betonggolvet. Grundvattenanalyser har även gjorts inom och utanför fastigheten i närliggande brunnar. Länsstyrelsen har erhållit medel för 2018 och kompletterande provtagning samt ansökt om ytterligare medel för 2019. I ansvarsutredningen har det bedömts att inget ansvar går att utkräva.

På fastigheten har skrotverksamhet pågått sedan början av 60-talet. Mycket höga halter och mängder av metaller och olja finns i marken. Området ligger inom ett vattenskyddsområde. Ansvarsfrågan är komplicerad eftersom verksamhetsområdets yta har skiftat och en mängd företag varit inblandade varav en del gått i konkurs. Ansvar finns delvis. Området har undersökts i omgångar både med statliga bidrag och av ansvariga företag. En ansvarsutredning har tagits fram av Region Gotland.

Visby deponi har varit en aktiv deponi mellan år 1952–1999 och uppskattad mängd avfall som finns deponerat är 700 000 m3. Deponins yta uppskattas till 20 000 m2 och ligger i vattenskyddsområde. På deponin har det deponerats både industriavfall och hushållsavfall. Inom deponiområdet fanns det tidigare även en ugn där riskavfall från sjukhus förbrändes mellan år 1980–1996 samt en damm för vått avfall. Det närmaste huset ligger 350 meter från deponin.

Plantskola/handelsträdgård som har varit i drift i över 60 år där bl.a. DDT kan ha använts. Inom området finns en enskild dricksvattentäkt. Ingen provtagning har tidigare gjorts inom fastigheten. Länsstyrelsen har under år 2018 erhållit medel för inledande undersökningar.

Sanda valskvarn är en kvarn där betning med kvicksilver skett. Inget ansvar finns. Höga halter av kvicksilver har konstaterats i den förstudie som Länsstyrelsen låtit göra på fastigheten. Byggnaden ligger strax intill Varbosån. Ytterligare undersökningar genomfördes under våren 2015 som visade på att kvicksilver kunde påvisas i allt rödfärgat material, både betong och trä.  Länsstyrelsen har ansökt om statliga medel för kompletterande undersökningar 2019–2020.


Inventering

Arbetet med inventeringar är till stor del utfört. En del plantskolor kvarstår för inventering och MIFO klassning. Länsstyrelsen avser att inventera de nedlagda handelsträdgårdar som återstår. Länsstyrelsen har även som mål att samtliga av länsstyrelsens tillsynsobjekt inklusive medelstora täktverksamheter, som länsstyrelsen bedömer behöver MIFO-klassas, ska vara klassade vid utgången av 2020.

Undersökningar och utredningar

Under 2018 har ett antal bidragsfinansierade utredningar genomförts på både nya objekt och kompletterande undersökningar. I dagsläget är antalet objekt som ligger i utredningsfas relativt många och arbetet under 2019–2021 kommer därför att inriktas på att slutföra dessa utredningar.

Även bland länsstyrelsens tillsynsobjekt pågår eller planeras utredningar de närmaste åren. Dessa bekostas av företagen och verksamhetsutövarna själva. Bland de tillsynsobjekt som undersöks just nu kan nämnas Källungesågen och deponier vid kalk/cementindustrin.

Länsstyrelsens tillsynsmål inom undersökningar och utredningar är att ytterligare minst två riskklass 2-objekt ska vara i undersökningsfas 2021.

För 2019 har länsstyrelsen ansökt om medel från Naturvårdsverket för undersökningar och utredningar. Nedan listas de platser som Länsstyrelsen ansökt om utredningsmedel för till 2019.

Södervägs brädgård
Ansökt belopp för 2019 är 500 000 kr för kompletterande huvudstudie.

Romatvätten
Ansökt belopp för 2019 är 200 000 kr för kompletterande förstudie.

Sanda valskvarn
Ansökt belopp för 2019 är 200 000 kr och ansökt belopp för 2020 är 300 000 kr. Medlen avser kompletterande huvudstudie.

Visby kemiska tvätt
Ansökt belopp för 2019 är 170 000 kr för MIFO-2 undersökningar.

 

Åtgärder

Länsstyrelserna har i uppdrag från regeringen att särskilt verka för att andelen privatfinansierade åtgärder för efterbehandling ökar.

Ett av länsstyrelsens delmål är att alla riskklass 1-objekt där länsstyrelsen är tillsynsmyndighet ska vara klara för åtgärd eller ha påbörjat åtgärd 2021.

I dagsläget pågår inga bidragsfinansierade åtgärder, dock finns det flera objekt som nästan är klara för åtgärd.

Tillsynsvägledning

Länsstyrelsen har en roll som regional samordnare och en prioriterande roll gentemot övriga aktörer inom efterbehandlingsområdet. Länsstyrelsen ser rådgivning och övrig vägledning om förorenade områden och efterbehandling som en mycket viktig uppgift. Har du frågor om förorenade områden så tveka inte att höra av dig, kontaktuppgifter till oss finns längst ner på sidan.

Kontakt