Värna vattnet

Här hittar du aktuell information kring vattenläget på Gotland. Länsstyrelsen sammanställer i slutet av varje månad resultaten från de grundvattennivåmätningar som utförs av Sveriges geologiska undersökning och nederbördsdata som rapporteras in från SMHI.

Våren 2018

År 2018 inleddes med relativt normala grundvattennivåer efter de stora regn- och snömängder som kom under hösten 2017 och vintern 2018. Tingstädeträsk rapporterades vara fullt under våren.

Våren har varit extremt nederbördsfattig samtidigt som temperaturen varit mycket över det normala i maj och juni. Den långvariga torkan har påverkat vallskörden negativt, och framöver finns även risk för negativ påverkan på spannmålsskörden.

Under 2018 har Länsstyrelsen fortsatt att hålla regelbundna samverkanskonferenser där berörda aktörer träffas för att uppdateras om läget kring vattenfrågan. De inbjudna aktörerna har varit Region Gotland, LRF, Försvarsmakten, större vattenförbrukare samt turistnäringen.

År 2017 inleds med likvärdiga förutsättningar som för 2016. Grundvattennivåerna låg under och mycket under det normala för årstiden under stor del av året. Även nivåerna i de ytvattentäkter som används till det allmänna dricksvattennätet har haft låga eller mycket låga nivåer under sommarmånaderna. Under hösten 2017 har nederbörden varit större än normalt över Gotland vilket gett en återhämtning av yt- och grundvattenmagasin vilket i sin tur ger bättre förutsättningar och utgångläge inför 2018.

Inför sommaren 2017 var dock myndigheter och berörda på Gotland något bättre organisatoriskt förberedda och kunde använda sig av vissa lärdomar från det tidigare års arbete med brist på vatten. Bevattningsförbud infördes redan 1 april 2017 inom hela kommunala VA-nätet. Även fastighetsägare med enskilda brunnar uppmanades att vara sparsamma med sin vattenanvändning.

En normal sommar brukar cirka 50 % av vattendragen på Gotland ha så låga vattenflöden att vattnet endast blir stående i djuphöljor utan förbindelse med varandra. De lägsta nivåerna brukar som regel förekomma i juli-september. Under sommaren 2017 bedömer länsstyrelsen att cirka 90 % av alla vattendrag saknade rinnande vatten vilket var betydligt större andel än normalt.

Under 2017 fortsatte Länsstyrelsen att hålla de regelbundna samverkanskonferenser där berörda aktörer träffas för att uppdateras om läget kring vattenfrågan. De inbjudna aktörerna har varit Region Gotland, LRF, Försvarsmakten, större vattenförbrukare samt turistnäringen.

Höstens periodvis intensiva regn och stora nederbördsmängder har dock lett till att marken blivit mättad och vatten blivit stående på bland annat åkermark. Skörd av grödor såsom potatis och morötter har för vissa lantbrukare blivit mycket försvårad och i vissa fall omöjlig på grund av stående vatten.

Under sommaren 2017 utökades området med låga grundvattennivåer till att omfatta större delen av södra och mellersta Sverige, vilket medförde att vattenfrågan även fick ett nationellt fokus. Efter sommaren 2017 har flera nationella myndigheter fått olika regeringsuppdrag, till exempel har Naturvårdsverket fått särskilda medel för våtmarker, SGU har fått medel för utökad grundvattennivåövervakning och Jordbruksverket arbetar mer med jordbrukets roll kring bevattning och livsmedelsstrategin. Till sist har även Livsmedelsverket fått medel för att arbeta med hur Sverige ska möte nästa torka samt undersöka hur andra mer utsatta Europeiska länder arbetar med vattenbristfrågan.

Grundvattennivåerna på Gotland var under större delen av 2016 mycket under det normala i både små och stora grundvattenmagasin. De låga nivåerna berodde på den nederbördsfattiga hösten och vintern 2015-2016.

Under sommaren 2016 genomförde Region Gotland ett stort antal åtgärder inom det kommunala nätet, bland annat trycksänkningar, bevattningsförbud inom hela det kommunala nätet, vattenbesparingskampanjer osv. Även vattennivån i de viktigaste ytvattentäkterna var under det normala, och Region Gotland ansökte om att få ta ut mer vatten i Tingstäde träsk än vad gällande tillstånd medger. Enligt LRF tvingades fler djurhållare med enskild vattenförsörjning att hämta vatten på så kallade kommunala tappställen tidigare under sommaren 2016 än i jämförelse med andra år. Även fastighetsägare med enskilda brunnar uppmanades att vara sparsamma med sin vattenanvändning, och rapporter om att enskilda brunnar som inte tidigare haft kapacitetsproblem periodvis sinade inkom till Länsstyrelsen.

Länsstyrelsen startade under sommaren 2016 regelbundna samverkanskonferenser där berörda aktörer träffas för att uppdateras om läget kring vattenfrågan. De inbjudna aktörerna har varit Region Gotland, LRF, Försvarsmakten, större vattenförbrukare samt turistnäringen.

En normal sommar brukar cirka 50 % av vattendragen på Gotland ha så låga vattenflöden att vattnet endast blir stående i djuphöljor utan förbindelse med varandra. De lägsta nivåerna brukar som regel förekomma i juli-september. Under 2016 bedömer länsstyrelsen att cirka 85 – 90 % av alla vattendrag saknade rinnande vatten vilket var betydligt större andel än normalt.

Det är många som har frågor kring vatten och grundvattensituationen. Här finns svar på på en del av de vanligaste frågorna.

Har du en fråga som du inte hittar svaret på, kan du skicka den till vattensituationen.gotland@lansstyrelsen.se

Vi ser till att svara dig inom ett par dagar.

Är du ansluten till det kommunala nätet så är det Region Gotland som har ansvaret för att leverera vatten av god kvalitet till sina abonnenter.

Har du däremot egen brunn är du själv ansvarig för ditt vatten, att brunnen har tillräcklig kapacitet och att vattnet är av god kvalitet. Hushåll på landsbygden har ofta en enskild brunn, liksom en del skolor, förskolor och äldreboenden. Det är också vanligt att lantbrukare har egna brunnar med vattenuttag till djuren.

Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län, Region Gotland

Är du ansluten till det kommunala vattennätet har Region Gotland rätt att gå ut med ett bevattningsförbud för att spara på vatten. Det innebär att det inte är tillåtet att vattna med vattenslang eller vattenspridare. Däremot går det bra att vattna i trädgården med vattenkanna. Det innebär också att det är förbjudet att tvätta bilen med slang (gäller ej på bensinmackar där vattnet återanvänds) och fylla pool med dricksvatten.

Läs mer om bevattningsförbudet på Region Gotlands hemsida.länk till annan webbplats

För enskilda brunnar gäller inte något generellt bevattningsförbud. Men det är viktigt att alla är sparsamma med vattenförbrukningen eftersom du, dina grannar och andra i ditt område ofta tar sitt vatten ur samma grundvattenresurs.

Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län, Region Gotland

Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Länge har vi tagit för givet att tillgången till bra dricksvatten i Sverige är oändlig.

Om man bryter mot ett bevattningsförbud så har Region Gotland rätt att stänga av ditt vatten, enligt ABVA Allmänna bestämmelser för användande av Region Gotlands allmänna vatten- och avloppsanläggning länk till annan webbplats

Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län, Region Gotland

På Gotland sker bevattning till jordbruksgrödor främst från vatten som samlas upp i bevattningsdammar under vinterperioden. Det sker i princip ingen bevattning av lantbruksgrödor med grundvatten, just eftersom Gotland har så små grundvattenresurser.

Om man trots detta använder grundvatten för jordbruksbevattning så krävs det tillstånd av Mark- och miljödomstolen. Detta gäller även om man ska fylla en bevattningsdamm med grundvatten.

Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län

Region Gotland har huvudansvaret för den allmänna vattenförsörjningen och ytterligare frågor angående dispens, vattentillgång och bevattningsförbud med mera kan ställas till e-postadress kundtjanst.teknikforvaltningen@gotland.se

Källa: Region Gotland

Bevattningsförbudet gäller endast kommunalt dricksvatten. Däremot är grundvattennivåerna på flera ställen mycket låga och vi behöver alla ta ett gemensamt ansvar att värna vattnet. Enligt Miljöbalken är man skyldig att visa hänsyn genom att t.ex. inte orsaka saltuppträngning eller vattenbrist hos grannen, vilket kan bli en följd av överuttag sommartid. Det inte tillåtet att vattna med vatten från våra åar, eftersom flödena i vattendragen också är låga och hotar växt- och djurlivet i åarna.

Miljöbalken hänsynsreglerna. 2 kap 3§. " Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön."

Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län, Region Gotland

Du måste alltid ha ett medgivande från fastighetsägaren oavsett om du tar vatten ur en sjö, damm, våtmark eller ett vattendrag/dike. Dessutom behöver du göra en anmälan till Länsstyrelsen som gör en bedömning om allmänna och enskilda intressen kan påverkas negativt av det planerade vattenuttaget.

Från det att en komplett anmälan kommit in till Länsstyrelsen kan det ta upp till åtta veckor innan ett beslut fattas. Det är inte tillåtet att påbörja ett uttag förrän du fått ett beslut från Länsstyrelsen.

Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län

Är du ansluten till det kommunala nätet kan vatten hämtas från exempelvis Fårösunds vattenverk, alternativt kan poolen fyllas med vatten från Östersjön.

Läs mer om bevattningsförbud på Region Gotlands hemsidalänk till annan webbplats.

För enskilda brunnar gäller inte något generellt förbud, men tänk på att spara vatten i den enskilda brunnen. Ett stort uttag kan förändra din dricksvattenkvalitet och även påverka andra brunnar i närområdet.

Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län, Region Gotland

Ska det pumpas bort mindre mängder ytvatten krävs ett tillstånd från Länsstyrelsen. Om det däremot pumpas bort grundvatten eller större mängder ytvatten så krävs tillstånd från Mark- och miljödomstolen. De stora bergtäkterna (som drivs av bl. a. Cementa AB och Nordkalk AB) har tillstånd som reglerar hur vatten lagligen får pumpas bort.

Här kan du läsa mer om vad som gäller för tillstånd för vattenverksamhet: Tillstandsplikt vattenverksamhetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län

Vatten finns normalt på alla nivåer i jorden och i berggrunden. Grundvatten är det vatten i den del av jorden eller berggrunden där hålrummen är helt vattenfyllda. Det mesta av vattnet i sjöar och vattendrag kommer från grundvatten.

Källa: Sveriges geologiska undersökning

Från en ytvattentäkt tar man vatten från en sjö till dricksvattenförsörjning, till exempel Tingstäde träsk. En grundvattentäkt är vatten från en borrad eller grävd brunn.

Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län

Nederbörd är det som blir vårt dricksvatten och under de senaste åren har det regnat mindre än normalt på Gotland. Vintrarna har dessutom varit milda med tunnare snötäcke, vilket gör att vattnet snabbt rinner av ön i stället för att sippra ner och bilda grundvatten.

Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län

Nej, men problemet kan bli långvarigt om det inte kommer mycket regn. Man tittar även på alternativa lösningar för att på längre sikt klara dricksvattentillgången. I Herrvik förser ett bräckvattenverk ett mindre område med dricksvatten och Region Gotland har fattat ett beslut om att bygga ytterligare ett bräckvattenverk i Kvarnåkershamn som beräknas vara klar 2019.

Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län, Region Gotland

Fram till mitten av 1800-talet var Gotland rikt på våtmarker av olika slag. Hela 16 % av Gotlands areal utgjordes av våtmarker. I dag är siffran nere i 7 %. Våtmarkerna dikades ut och mycket omskapades till produktiv åkermark för att möta behovet från en ökande befolkning. Att återskapa eller restaurera våtmarker står högt upp på dagens åtgärdslista. En våtmark har många positiva effekter, för vattenhushållningens del innebär det att det tar längre tid för vattnet att rinna ut i Östersjön. Ju mer vatten som finns i landskapet desto större mängder kan leta sig ner i porösa marklager och sjunka ner till grundvattnet.

Här kan du läsa mer om våtmarker och möjlighet till finansiering. länk till annan webbplats

Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län

I Götaland och större delen av Svealand brukar grundvattennivåerna vara som lägst under perioden från september till oktober. I större delen av Norrland är nivåerna lägst i mars och april.

Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län, Sveriges geologiska undersökning

Under våren och sommaren ökar avdunstningen av det vatten vi får genom nederbörden samtidigt som växterna är aktiva och tar upp stora mängder av markens vatten. Om växtligheten kommer igång tidigt på våren tas sammanlagt större vattenmängder upp av växterna vilket minskar grundvattenbildningen.

Källa: Sveriges geologiska undersökning

Problemet är en kombination av en mycket liten grundvattenbildning under de senaste vintrarna i kombination med de geologiska förutsättningarna. Gotland har tunna jordlager och berggrunden har i allmänhet en begränsad förmåga att magasinera vatten vilket ökar känsligheten för torra perioder. Vårt geografiska läge gör situationen särskilt utsatt eftersom det inte är möjligt att transportera vatten, så som man till exempel gjort till Öland.

Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län

Ett normalt år får Gotland omkring 500-600 mm nederbörd. Hur mycket regn som behövs beror på vilken vattenhalt marken har och vilken jordart det är. Om marken är uttorkad behövs stora nederbördsmängder för att grundvatten ska bildas. I mark som är mättad med vatten, däremot, kan grundvatten bildas redan vid måttliga nederbördsmängder. Tiden på året har stor betydelse för grundvattenbildningen. Under en sommarmånad brukar det mesta av nederbörden avdunsta eller tas upp av vegetationen. Det kan då behövas dubbelt så mycket nederbörd som normalt för att det ska bildas grundvatten. Under hösten, däremot, brukar normala nederbördsmängder räcka.

Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län, Sveriges geologiska undersökning

Det är svårt att säga då det beror på många faktorer som hur mycket det regnar, hur regnandet är fördelat över tid, markens fuktighet före regnandet, geologiska förutsättningar och topografiskt läge. Årstiden har stor betydelse eftersom merparten av grundvattenbildningen brukar ske under vår och höst. Under den varma årstiden brukar merparten av nederbörden avdunsta eller tas upp av växterna.

Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län, Sveriges geologiska undersökning

När grundvattennivåerna är lägre än normalt ökar risken för att dricksvattnet påverkas och att kvaliteten förändras. Vid låga nivåer kan vattnet behöva ta andra vägar genom marken och bergssprickor. Vatten kan också tvingas att rinna en längre sträcka och detta kan göra att den yttre omgivningen, som tidigare inte nödvändigtvis påverkat brunnen, kan få en större inverkan. Det finns även en ökad risk för saltvattenuppträngning.

Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län

Både tillgången och kvaliteten på vatten kan förändras över tid. Årstiden, låga grundvattennivåer, brunnens konstruktion, plötsliga skyfall, andra brunnar – det är många olika faktorer som påverkar vattnet i en brunn. Undersökningar som är gjorda på enskilda brunnar på Gotland visar att 30% har otjänligt vatten med bakterier och närmare var fjärde brunn har problem med saltinträngning. Därför bör man som brunnsägare kontrollera sitt vatten åtminstone vart tredje år.

Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län, Region Gotland

Som fastighetsägare med enskild brunn är du själv ansvarig för ditt vatten. Låga grundvattennivåer kan göra att brunnar sinar. De senaste åren har det inkommit rapporter om fall där enskilda brunnar, utan tidigare kända kapacitetsproblem, helt har sinat. Fastighetsägare med enskilda brunnar kan då behöva hämta sitt vatten från s.k. kommunala tappställen.

Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län, Region Gotland

Problem med saltinträngningen och saltpåverkade brunnar är vanligt på Gotland. En gång i tiden låg ön under ett hav med betydligt högre salthalt än vad Östersjön har i dag. Saltet ligger kvar under ett sötvattenskikt, men när det uppstår tryckförändringar, som när det pumpas ur en brunn, kan det salta vattnet röra sig uppåt genom sprickor i berggrunden och förändra vattenkvalitén.

Brunnar som borrats allt för djupt kan få direktkontakt med salt. Om vattnet i en brunn är saltpåverkat kan andra närliggande brunnar också påverkas negativt. Men det går att åtgärda genom att täta borrhålet från djupet och på så vis hindra att saltet tränger upp.

Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län

De lägsta grundvattennivåerna mäter vi i normala fall i september-oktober. Det innebär att den situationen vi har nu påverkar vattenförsörjningen på ön. Det gäller alltså att fortsätta spara och samla vatten så att det finns resurser kvar framöver.

Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län

Ofta beror dåligt vatten på eftersatt underhåll. Med enkla åtgärder kan du få bättre kvalitet på ditt vatten.

  • Förläng foderröret så att ytvatten inte kan tränga in i borrhålet.
  • Sätt tätningslist i brunnslocket samt skyddsnät över ventilationshuven och där vattenledningen går ner i foderröret. Detta göra att smådjur, insekter och skräp inte lika lätt kommer ner i brunnen.
  • Om du har problem med saltinträngning kan botten av borrhålet behöva tätas. Detta bör göras av en fackman.

Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län

Ja, det finns en viss risk. Det är viktigt att brunnen blir rätt utförd så att den inte orsakar problem på lång sikt. Om brunnsborraren följer kraven i Att borra brunn för energi och vatten – en vägledning (Normbrunn -16) minskar riskerna betydligt.

I normbrunn rekommenderar man att ett skyddsavstånd på 30 meter mellan brunn och avlopp eller liknande förorening. Eftersom förutsättningarna är lite sämre här på Gotland bör ett skyddsavstånd på minst 50 meter eftersträvas mellan vattenbrunn och avlopp eller likande förorening (exempelvis åkermark). (I samband med prövning av avlopp villkoras ofta ett skyddsavstånd på minst 50 meter mellan avlopp av dricksvattenbrunn. Av riktlinjerna för avstånd mellan djurhållning och bostäder, som gäller vid nybyggnation, framgår att dricksvattenbrunnar bör ha ett skyddsavstånd på minst 50 meter mot åkermark)

Vid borrning skall man tänka på kloridhalten. Om man borrar för djupt så kan det påverka både eget och grannars vatten. Brunnsborraren är skyldig att mäta salthalt under borrningens gång. Om man trots allt kommit ner i saltvattenskiktet så går det oftast med ganska enkla medel att "rotfylla" den nedre saltpåverkade delen för på så sätt öka förutsättningar för bra vatten.

Att borra brunn för energi och vatten – en vägledning (Normbrunn -16, nytt fönster)länk till annan webbplats


Källa: Sveriges geologiska undersökning

Det är mycket svårt att ge ett exakt svar på hur mycket vatten du kan få i din brunn. Viss vägledning om vattenkapaciteten kan du få av andra brunnar i ditt närområde om de finns registrerade i SGUs brunnsarkiv, däremot kan geologiska förutsättningar innebära stora variationer även inom korta avstånd. Informationen finns i kartvisaren "Brunnar" på SGUs webbplats. Om information om en befintlig brunn finns i Brunnsarkivet får man ett mer exakt svar om vattenmängd.

Länk till kartvisaren "Brunnar".länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Källa: Sveriges geologiska undersökning

Vatten är en förutsättning för att djur ska överleva och behöver ges i den mängd som djurslaget kräver. Djurskyddslagen specificerar att djur ska ges tillräckligt med foder och vatten och tillräcklig tillsyn. Lagen säger också att fodret och vattnet ska vara av god kvalitet och anpassat efter det djurslag som utfodras. Läs mer om vatten till djurlänk till annan webbplats.

Källa: Jordbruksverket

Det finns inget som hindrar att djuren utfodras inomhus istället. Djuren ska hållas på bete i den utsträckning som anges i regelverket. Reglerna hindrar inte att man utfodrar djuren inomhus eller för den delen på åkermarksbete. Betet behöver alltså inte utgöra hela djurens foderstat under betesperioden. Läs mer om bete och utevistelselänk till annan webbplats.

Källa: Jordbruksverket

Om det råder torka och du har vallinsådd som ekologisk fokusareal i förgröningsstödet eller odlar en fånggröda inom miljöersättningen för minskat kväveläckage ska grödan ha etablerat sig tillräckligt efter de lokala väderförhållandena. 

Om det är mycket torrt ska en bedömning av grödans etablering göras i varje enskilt fall, men det är tillräckligt att grödan bara har kommit upp lite. 

Om det är så torrt att man vid en eventuell kontroll inte alls kan se grödan, kan det i vissa fall vara fullt tillräckligt med att du visar upp utsädes- eller maskinstationsfakturor som bevis på att du har sått.

Källa: Jordbruksverket

Länsstyrelsen arbetar brett med vattenfrågor – vi samordnar miljöarbetet, utför tillsyn över vattenverksamheter i länet, arbetar med miljömål och miljöövervakning, vattenförvaltning, lokala vattenvårdsprojekt och olika typer av miljöinvesteringar för våtmarker.

Länsstyrelsen arbetar långsiktigt med framtagandet av en regional vattenförsörjningsplan, där vi samarbetar med olika förvaltningar inom Region Gotland samt LRF Gotland.

Parallellt med det långsiktiga arbetet och med direkt anledning av den allvarliga vattensituationen på Gotland håller Länsstyrelsen i regelbundna samverkanskonferenser under 2017. Syftet med samverkanskonferenserna är att skapa en samlad lägesbild där flera aktörer tillsammans kan identifiera möjliga och kommande utmaningar.

Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län

Region Gotland arbetar för långsiktig och hållbar dricksvattendistribution, med olika vattentäkter som grundvatten, ytvatten och även vatten från Östersjön.

Till sommarn 2019 kommer Gotlands andra bräckvattenverk att stå klart i Kvarnåkershamn och därmed säkras vattentillgången söder om Visby. Verket i Kvarnåkershamn kommer ha en kapacitet på 5000 m3/dygn och det färdigproducerade dricksvattnet blandas med de två viktigaste grundvattentäkter på södra Gotland, Stånga och Lojsta.

Arbetet med en ny strategi för dricksvattenförsörjningen för Visby och norra Gotland är påbörjat och beräknas klart före årsskiftet, därefter revideras vatten- och avloppsplanen. Abonnenter i Visby och norra Gotland kommer också få ett blandvatten.

För att klara dricksvattenförsörjningen 2016-2019 har regionen en stor Spara vatten-kampanj (länk till "Spara vatten"- kampanjenlänk till annan webbplats) och är även initiativtagare till en skolkampanj (länk till Skolkampanjen "Vildavatten"länk till annan webbplats) för att utbilda framtidens vuxna i hållbar dricksvattenkonsumtion.

För att hjälpa lantbrukare som har ont om vatten eller blir av med sitt vatten, finns vattenhämtställen som lantbrukare kan få hämta vatten mot en ersättning.

Region Gotland har ett bra samarbete med SGU (Sveriges Geologiska Undersökningar) som bland annat gjort mätningar och letat vatten över hela Gotland.

Region Gotland är inte skyldig att trygga vatten- och avloppsförsörjningen för alla som bor på Gotland, utan områden som saknar kommunalt vatten och avlopp måste lösa vatten- och avloppsfrågan genom enskilda eller gemensamma anläggningar.

Du som har enskilt avlopp är alltså skyldig att se till att avloppsanläggningen uppfyl­ler de krav lagen ställer och att den fungerar som den ska.

Källa: Region Gotland

Livsmedelsverket har ett samordningsansvar för dricksvattenförsörjningen i Sverige. Varje kommun har skyldighet att själv förse sina invånare med dricksvatten. Livsmedelsverket har inget operativt ansvar vid kriser men kan använda den nationella vattenkatastrofgruppen VAKA för att stötta kommunerna operativt.

Livsmedelsverket följer noga situationen genom att ha kontakt med MSB, berörda kommuner och länsstyrelser.

Livsmedelsverket gör bedömningen att det finns ingen hälsorisk med att dricka vatten som framställts ur avsaltat havsvatten. länk till annan webbplats 

Genom stödfunktionen VAKA kan Livsmedelsverket också bistå drabbade kommuner med teknisk kompetens kring vattenbrist. Kommunerna har fått information om Livsmedelsverkets nödvattenutrustning.

Information om VAKAlänk till annan webbplats

Nationella nödvattenmateriellager länk till annan webbplats(utlåning godkänns av VAKA-gruppen)

Källa: Livsmedelsverket

SGU har på uppdrag av Region Gotland studerat förutsättningarna för att öka grundvattenbildningen på Gotland i syfte att förstärka tillgången på dricksvatten. Resultaten pekar på goda möjligheter att öka grundvattenbildningen vid ett antal vattentäkter, främst genom infiltration.

I rapporten Våtmarker och grundvattenbildninglänk till annan webbplats kan du läsa mer.

SGU har också arbetat med en kartläggning av grundvattenförhållanden på Gotland genom så kallade SkyTEM-mätningar via helikopter.

Den första rapporten är klar och återfinns här:
SkyTEM-undersökningarpå Gotlandlänk till annan webbplats

Resultatet från dessa mätningar har bland annat medfört att en ny vattentäkt på Fårö och i Lojsta har provpumpats med goda resultat.

Den andra rapporten beräknas klar i maj 2017.

Källa: Sveriges geologiska undersökning, Region Gotland, Länsstyrelsen i Gotlands län

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps uppdrag är att utveckla och stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. När något inträffar stödjer MSB de ansvariga och ser till att de kan samordna sina åtgärder och sin information.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Vid en förvärrad situation och då regionala resurser är uttömda kan MSB stödja länet med förstärkningsresurser som personal eller utrustning samt genom att mäkla resurser från andra aktörer.

Vid brist på vatten vid brandbekämpning kan MSB bistå med förstärkningsresurser som exempelvis högkapacitetspumpar för att pumpa havsvatten till släckning.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap


Som ett steg i en hållbar och säker vattenförsörjning har Länsstyrelsen Gotland påbörjat arbetet med en regional vattenförsörjningsplan. Länsstyrelsens grundvattenexpert Frida Eklund berättar mer om projektet som beräknas vara färdigt i början av 2018.

Det är första gången ett liknande helhetsgrepp tas kring vattenförsörjning på Gotland, varför just nu?

- Att ta fram en regional vattenförsörjningsplan finns med i flera åtgärdsprogram. På Gotland är vi ganska vana med att hushålla med vattnet, men på senare år har det blivit ett allvarligare läge, med mildare vintrar och torrare somrar som relativt snabbt påverkat vårt grundvatten. Vi påbörjade arbetet med planen förra hösten och håller på att kartlägga vattenresurserna och det samlade behovet som finns på ön. Det gäller att få en bild över helheten, med så väl det kommunala vattnet, de enskilda brunnarna som industrins och lantbrukets användning.

Även Region Gotland och LRF Gotland är delaktiga i projektgruppen, hur kommer det sig?

- Det har varit viktigt att redan från start få med både Region Gotland och LRF Gotland i projektet. Vattenfrågan grundar sig så mycket i att se helheten och att samarbeta för att nå ett gemensamt mål. Vatten är det viktigaste vi har och är en gemensam resurs. Men det finns många olika intressen kring Gotlands vatten och där har Länsstyrelsen en roll i att försöka skapa en större samsyn i frågan.

Vilka är utmaningarna med arbetet?

- Att se och tänka i de stora och långa perspektiven. Vi måste planera så att våra barn och barnbarn också ska kunna leva och verka på Gotland och bidra till utveckling och tillväxt på ön på olika sätt. Hur ser vår vattenförsörjning ser ut om 30 år och därefter? Det är ingen enkel fråga att besvara och vi kommer inte att lösa problemen genom avsaltningsverk, men samtidigt har viljan och intresset för vattenfrågan aldrig varit större.

Den regionala vattenförsörjningsplanen är tänkt att bli klar nästa år och ska till hösten skickas ut på remiss, vad händer efter det?

- Jag hoppas så klart på att få in så många konstruktiva synpunkter som möjligt, så att det här blir ett bra och komplett underlag att arbeta vidare med. Min förhoppning är att det kan bli en typ av åtgärdspaket, med konkreta förslag och prioriteringar för att värna det gotländska vattnet.


På Gotland arbetas det på bred front inför ännu en torr sommar och för att hitta långsiktiga lösningar som ska säkra vattenförsörjningen. Sedan årsskiftet kallar Länsstyrelsens till samverkanskonferenser, där både privata och offentliga aktörer träffas, för att skapa en samlad lägesbild över den rådande vattensituationen. Andreas Persson, kris- och beredskapshandläggare, berättar mer om det pågående arbetet.

Vad innebär det att Länsstyrelsen bjuder in till så kallade samverkanskonferenser?

- Sedan 2016 håller Länsstyrelsen i regelbundna möten för att skapa ett bredare forum för olika aktörer, för att i god tid kunna ta del av varandras information, samordna vissa typer av arbete i länet och ta oss an eventuella utmaningar inför sommaren. Länsstyrelsen har ett uppdrag att vara sammanhållande funktion i länet. Att kalla till den här typen av träffar är ett sätt att skapa en samlad regional lägesbild när det gäller vattenfrågan. Efter de tidigare årens allvarliga läge så har vi bestämt oss för att fortsätta med dessa samverkanskonferenser till vidare.

 Rent konkret, hur går en samverkanskonferens till?

 - Vi träffas i Länsstyrelsens lokaler, jag brukar inleda med att tydliggöra om varför vi träffas och om målsättningen med mötet, sedan kör vi en bordsrunda där alla deltagarna informerar om vad som har hänt sedan sist och vad som är på gång inom deras respektive område eller organisation. Alla har möjlighet att ställa frågor och det leder ofta till viktiga förtydliganden, bra diskussioner, förslag på lösningar och om det är något specifikt som behöver kommuniceras utåt.

Hur kommer det sig att du som kris- och bereskapshandläggare är inblandad i den här frågan?

- Länsstyrelsen jobbar med vattenfrågor på bred front och det finns flera pågående projekt för att på lång sikt förbättra situationen för vårt vatten. Att arbeta med krisberedskap innebär i huvudsak att jobba förebyggande. Vissa samhällsstörningar är plötsliga och av mer akut karaktär, andra går att förutse och minska effekterna av genom att tidig ha en upparbetad beredskap och redan etablerade former för samverkan.

Flera län rapporterar om låga grundvattennivåer och läget i sydöstra Sverige och Gotland börjar få allt större nationell uppmärksamhet. Hur märker du av det i din yrkesroll?

- På Gotland är vi relativt luttrade när det kommer till torra somrar och låga grundvattennivåer, men läget är allvarligt och jag ser till att stötta upp i det läget som vi befinner oss i just nu.


Hur påverkar ett förändrat klimat vattensituationen på Gotland? Länsstyrelsens klimatanpassningssamordnare Elin Sander berättar om framtidens utmaningar och förklarar hur ett torrare men samtidigt blötare klimat hänger ihop.

Varför ska vi diskutera vattenfrågor ur ett klimatperspektiv?

- Samhället är uppbyggt efter dagens klimat. När klimatet förändras så får det konsekvenser. På Gotland har vi redan problem med vattenbrist och vi måste börja anpassa sig efter de nya förutsättningarna. Gotland tillhör idag den del av landet som får minst nederbörd. I framtiden kommer vi med största sannolikhet att behöva hantera problem som vi inte tänker på idag. Just nu pratas det mycket om låga grundvattennivåer och hur vi kan spara vatten. Bakterier och föroreningar i vatten, kopplat till ett förändrat klimat, kan tänkas bli ett vanligare problem framöver.

Vet vi säkert att klimatet kommer att förändras?

- Ja. Vi är mitt i förändringen just nu. Somrarna blir längre, vintrarna blir mildare. Men hur snabbt och hur mycket klimatet förändras beror på hur pass duktiga vi är på att förändra våra beteenden som påverkar klimatet. När vi tittar på hur klimatet kommer att utvecklas i framtiden utgår vi från två olika scenarier, ett där utsläppen minskar kraftfullt och ett där dagens klimatpolitik lever vidare och där utsläppen fortsätter att öka takten.

Hur kommer det sig att det blir torrare, samtidigt som man räknar med mycket mera regn framöver?

- Det är den vanligaste frågan jag får. Det regnar mer alla årstider, men blir också varmare alla årstider, vilket gör att mer vatten avdunstar och aldrig når ner i marken. Istället för kalla vintrar med snö som sakta smälter ner till grundvatten kommer vi få räkna med kraftiga regn som lätt rinner av ön. När vegetationsperioden sedan drar igång är marken redan torr och då tar växterna upp mer vatten. Eftersom det redan i dagens klimat är torrt under somrarna så kan även små förändringar ha betydelse för vattenresurserna, vattenmiljön och den biologiska mångfalden i vattendrag. Den här torrperioden som vi redan har blir sannolikt längre i ett framtida klimat.

Vad kan vi göra åt saken?

- Det är mycket som görs redan i dag, men vi måste hitta andra sätt att spara vatten och även se över vår användning. Det här är en stor och komplex fråga som inte bara handlar om vatten, utan om hur vi bygger, odlar, lever och planerar vårt samhälle. Det kanske låter lite deppigt, men det är när vi börjar se vatten som en bristvara som vi kan hitta bra lösningar för framtiden.


På Gotland är det vanligt att hushåll får sitt vatten från en enskild brunn och är man inte kopplad på det kommunala vattennätet så har man eget ansvar för sin brunn och vatten. Vad ska man tänka på när man har ansvar för sitt eget vatten? Hur vet man att vattnet håller måttet? Markus Ekeroth på Länsstyrelsens vattenenhet ger svar på frågor och goda råd till brunnsägare.

Det finns närmare 14 000 hushåll på Gotland som tar sitt vatten från egen brunn. Hur påverkar de låga grundvattennivåerna vattnet i brunnarna?

- När grundvattennivåerna är lägre än normalt ökar risken för att dricksvattnet påverkas och att kvaliteten förändras. Vid låga nivåer kan vattnet behöva ta andra vägar genom marken och bergssprickor. Vatten kan också tvingas att rinna en längre sträcka och detta kan göra att den yttre omgivningen, som tidigare inte nödvändigtvis påverkat brunnen, kan få en större inverkan. Det finns även en ökad risk för saltvattenuppträngning.

 Hur vet man om vattnet i brunnen håller måttet?

- Både tillgången och kvaliteten på vatten kan förändras över tid. Årstiden, låga grundvattennivåer, brunnens konstruktion, plötsliga skyfall, andra brunnar – det är många olika faktorer som påverkar vattnet i en brunn. Som enskild fastighetsägare är det viktigt att ha koll på sitt vatten och att ta ansvar för kvaliteten, även om det inte finns några formella krav på provtagningar. Vattenkvaliteten kan förändras över tid och rekommendationen är att göra en analys ungefär vart tredje år. Om små barn dricker vattnet bör provtagning göras oftare.

 Vad kan en analys säga om vattnet och dess kvalitet?

- Vatten ska inte ha någon smak, inte lukta och inte heller vara missfärgat eller grumligt. Är vattnet lite gult eller avviker på något annat sätt så kan det vara ett tecken på obalans i den kemiska sammansättningen. På Gotland är vattnet kalkrikt vilket kan skapa problem med kalkavlagringar i varmvattenberedare och hushållsmaskiner. Andra ämnen som finns i vatten och som kan ge utfällningar och missfärgningar är till exempel järn och mangan. Det finns två olika sätt att testa vattnet på. Gör man en kemisk analys så tittar man på estetisk, kemisk och teknisk påverkan. Med en mikrobiologisk analys studerats bakterier och mikroorganismer. En fullständig kemisk och biologisk analys kostar runt 1500-2000 kronor. Misstänker man att sitt vatten är påverkat bör man ta kontakt med ett ackrediterat labb eller miljö- och hälsoskyddsavdelningen på Region Gotland om vilken typ av analys som bör göras.

Hur vanligt är det med saltinträngning och saltpåverkade brunnar?

- Det är tyvärr ett ganska vanligt problem på Gotland. En gång i tiden låg ön under ett hav med betydligt högre salthalt än vad Östersjön har i dag. Saltet ligger kvar under ett sötvattenskikt, men när det uppstår tryckförändringar, som när det pumpas ur en brunn, kan det salta vattnet röra sig uppåt genom sprickor i berggrunden och förändra vattenkvalitén. Brunnar som borrats allt för djupt kan få direktkontakt med salt och om vattnet i en brunn är saltpåverkat kan andra närliggande brunnar också påverkas negativt. Men det går att åtgärda genom att täta borrhålet från djupet, en så kallad "rotfyllning" och på så vis hindra att saltet tränga upp.

Om man har egen brunn och har bra nivåer och tillrinning, ska man ändå hushålla med vattnet?

- Ja! De lägsta grundvattennivåerna mäter vi i normala fall i september-oktober. Det gäller alltså att fortsätta spara och samla vatten så att det finns resurser kvar framöver.

Finns det några enkla tips om hur man bäst tar hand om sin brunn?

- Ofta beror dåligt vatten på eftersatt underhåll av brunnen och med relativt enkla åtgärder kan man få bättre kvalitet på sitt vatten.

Tre konkreta åtgärder:

  • Förläng foderröret så att ytvatten inte kan tränga in i borrhålet.
  • Sätt tätningslist i brunnslocket samt skyddsnät över ventilationshuven och där vattenledningen går ner i foderröret. Detta göra att smådjur, insekter och skräp inte lika lätt kommer ner i brunnen.
  • Om du har problem med saltinträngning kan botten av borrhålet behöva tätas. Detta bör göras av en fackman.


För lantbrukare kan den rådande vattensituationen med nivåer mycket under det normala innebära stora konsekvenser. Länsveterinär Agneta Karlsson Norström berättar mer om vad som är särskilt viktigt att tänka på när det gäller vatten till högproducerande djur.

Vilken är den vanligaste vattenrelaterade frågan ni i djurskyddsgruppen får från de gotländska lantbrukarna?

– Det varierar beroende på årstid, just nu när det flera som bekymrar sig över nivåerna i de egna brunnarna och möjligheten att även fortsättningsvis kunna hämta vatten vid vattenkioskerna. Inför somrarna är det också många som funderar på den årliga stallrengöringen eftersom den kräver stora mängder vatten.

Vad säger djurskyddslagen när det gäller vatten till livsmedelsproducerande djur?

- Djur ska ges tillräckligt med foder, vatten och tillsyn. Fodret och vattnet ska vara av god kvalitet och anpassas efter vilket djur det är som utfodras. Vatten är helt grundläggande, både som näringsämne, som transportmedel i kroppen och för djurens värmereglering. Djur behöver mycket vatten, men det måste också vara av god kvalitet.

Det pågår ett omfattande arbete med en regional vattenförsörjningsplan som Länsstyrelsen driver tillsammans med Region Gotland och LRF. En del av det arbetet består i en kartläggning av stora djurbesättningar på ön, hur kommer det sig?

Vi från djurskyddsgruppen tycker att det är ett väldigt bra arbete som satts igång. Planens tyngd ligger i helhetsaspekten. Ska man kartlägga tillgångarna och behovet av vatten på Gotland så är det viktigt att det synliggörs att närmare 80 procent av djurbesättningarna på Gotland tar sitt vatten från enskilda brunnar. För även om det är så att antalet lantbrukare blivit färre så har vi fortfarande mycket djur på Gotland.

Som lantbrukare med enskild brunn, är det något särskilt man ska tänka på när det är låga grundvattennivåer?

- När grundvattennivåerna blir lägre finns risken för att vattnets kvalitet förändras. Har man kor ska vattnet som djuren dricker eller som används till disk ha en sådan bakteriologisk och kemisk kvalitet att det inte påverkar kornas hälsa negativt, förstör mjölken eller hotar säkerhet och hygien. Enligt branschriktlinjer så ska man ta ett årligt vattenprov. Men är det ont om vatten blir det svårt i många led, allt från försämrade hygienrutiner till ett ökat smittyck och brister i livsmedelssäkerheten. Vill det sig riktigt illa kan det leda till djurlidande om djuren inte får möjlighet att dricka sig otörstiga.

Hur hänger vattenbrist ihop med risk för ett ökat smittryck?

- Stallrengöringen, som ska göras årligen eller efter varje omgång, riskerar att bli ett moment 22. De flesta lantbrukarna passar på att rengöra stallarna under sommaren när djuren är ute på bete, men samtidigt är det då vattennivåerna är som lägst. Bakterier frodas i gödsel och smitta mellan djur sprids väldigt snabbt om det inte är rent. Det är bra om man kan samla vatten för renhållning, men man kan också regelbundet torrengöra, genom att skrapa, borsta och använda kalk.

 I ett förenklat vattenprov mäts:

  • Heterotrofa
  • Koliforma
  • E-koli
  • pH
  • Total hårdhet
  • Nitrit
  • Nitrat

Stallrengöring – steg för steg

  • Ta bort strö, gödsel och dylikt. Ströbädd kan brännas upp eller grävas ner.
  • Ta bort all flyttbar utrustning. Den måste också rengöras.
  • Rengör och försegla elektriska installationer.
  • Blötlägg med vatten och rengöringsmedel.
  • Tvätta manuellt eller med högtryckstvätt.
  • Tillåt ytorna att torka innan desinfektion påbörjas.

Läs mer om stallrengöring på Statens Veterinärmedicinska Anstalts hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Desinfektion

  • Efter rengöring desinfekteras stallet.
  • Applicera rätt mängd lösning (liter per m² yta) enligt anvisning.
  • Använd ryggspruta eller högtryckstvätt. Var speciellt noga i hörnor, sprickor, fogar och material som kan innehålla smittämne, till exempel trä och betong.
  • Börja behandla i taket och arbeta neråt väggarna mot golvet.
  • Tillåt ytorna att torka innan utrustningen ställs tillbaka.
  • Ta bort förseglingar runt elektriska installationer och desinfektera.

Kontakt