Så mår miljön

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller mellan åren 2015-2020.

Miljöövervakning på Gotland

Länsstyrelsen i Gotlands län gör undersökningar i många typer av miljöer. Undersökningarna bygger på långsiktighet och kvalitetssäkrade metoder.

Längre ner kan du läsa en del resultat från det som undersökts i Gotlands län.

Vilken övervakning som skall ske olika år, varför (bakgrund) och syftet med varje delprogram finns presenterat i länsprogram för miljöövervakning på Gotland.

Läs mer i "Miljöövervakning Gotlands län, Länsprogram 2015-2020PDF".

Programmet är uppdelat i de nio områdena Luft, Skog, Jordbruksmark, Våtmark, Landskap, Sötvatten (grundvatten, sjöar och vattendrag), Kust och Hav, Miljögifter och Hälsorelaterad miljöövervakning. Övervakningen sker med olika tidsperioder. En del sker varje månad annan mer sällan som vart 6:e år.

Resultat från övervakningen publiceras i rapporter och är sökbara i Länsstyrelsens publikationsarkiv.

Länsstyrelsen genomför ingen egen miljöövervakning av luft. Övervakning av tätortsluft genomförs av Region Gotland.

Läs mer om luftmätningar på Region Gotlands hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nationella mätningar görs vid Hoburgen och resultaten kan fungera som bakgrundsnivåer för Gotland.

Läs mer om luftmätningar vid Hoburgen på Naturvårdsverkets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Miljötillståndet i skogen

Under 2017 fortsatte det gemensamma delprogrammet "Miljötillstånd i skogslandskapet" med syfte att följa förändringar i skogslandskapet på regional nivå genom att ta tillvara på resultaten från Riksskogstaxeringen.

Läs mer i Rapporten "Uppföljning av miljötillståndet i skogslandskapet baserat på RiksskogstaxeringenPDF".

Det gemensamma delprogrammet "Övervakning av gräsmarker", med syfte att övervaka utbredningen av gräsmarker både nationellt och regionalt fortsätter. Ingen sammanställd uppföljning för Gotland är genomförd.

Under 2017 genomfördes åter en totalinventering av Gotlands 120 strandängsområden, där alla häckande svanar, änder, vadare, tärnor, trut- och måsfåglar samt gulärla räknas. Det ger en serie som visar förändringar över tid. Totalinventeringen genomförs vart femte år. Åren där emellan inventeras 30 slumpade områden (stickprov).

Under år 2017 har analys av bekämpningsmedel i ytvatten från tre gotländska vattendrag gjorts vid två tillfällen samordnat med Region Gotland.

SLU har på uppdrag av länsstyrelsen tagit fram en rapport för prover tagna i gotländska vattendrag år 2010-2015, med jämförelse till prover tagna från 1980-talet till 2008 (länk rapport). Resultaten visar på låga halter i jämförelse med nationella provtagningar i andra län. Halterna på Gotland är också lägre nu än när mätningarna inleddes under 1980-talet.

Läs mer i Länsstyrelsens rapport "Vattenkemiska tillstand och trender i vattendrag på Gotland 2010-2015PDF"

Rikkärr

Rikkärren är mycket viktiga för den biologiska mångfalden och utgör livsmiljö för en rad olika hotade arter och organismer. Inom övervakning av rikkärr ska information om hur hotfaktorer som igenväxning och påverkan från areella näringar påverkar rikkärren tas fram.  

Ingen ny inventering av fladdermöss är planerad inom programperioden. Den senaste gjordes år 2014.

Exploateringen av sjöar och vattendrag övervakas inom ett gemensamt delprogram där samtliga län deltar. Programmet ska följa förändringar i exploateringsgraden längs landets stränder med ett återkommande intervall på cirka fem år. Detta ska underlätta regionala och nationella jämförelser av exploateringsgraden samt uppföljning av miljömål.

Projektets utvecklingsfas avslutades år 2013 med en första beräkning som var heltäckande för landets kustområden. Ett första omdrev planeras till år 2018. Länsstyrelsen i Gävleborgs län är projektledare för delprogrammet.

Det nationella gemensamma delprogrammet Exploatering av havsstränder ska följa förändringar i exploateringsgraden längs landets stränder med ett återkommande intervall på ca 5 år. Detta ska underlätta regionala och nationella jämförelser av exploateringsgraden samt uppföljning av miljömål.

Läs mer i rapporten "Exploatering i kustzonen 2013, Jämförande statistik på läns- och kommunnivåPDF" från det nationella delprogrammet.

Det regionala elfiskeprogrammet i de gotländska vattendragen utfördes under hösten 2017. Överlag var resultaten bra med tanke på att sensommaren och hösten var torrare än normalt och att många vattendrag hade mycket låga vattennivåer.

Av de 16 lokaler som undersöktes så uppvisade 75% god eller hög ekologisk status och 25% måttlig eller sämre ekologisk status. Detta ligger i nivå med resultaten från 2016.

Sju vattendrag undersöktes under hösten 2017. Av dessa bedömdes knappa 30 % till god status medan huvuddelen hade sämre vattenstatus.

Läs mer i Länsstyrelsens rapport "Kiselalger i Gotlands län 2017PDF".

Under 2017 togs prover varje månad i 13 ytvatten på Gotland för analys av vattenkemi. Vid några tillfällen har en del vattendrag varit torra så inga prover kunde tas. En rapport med sammanställning och analys av resultaten från år 2010–2015 har tagits fram. I rapporten finns vattenkemidata från bland annat Ireån i norr, Gothemsån på mellersta Gotland och i söder Närkån och många fler. Resultaten visar att halterna av fosfor och kväve sjunkit i de flesta vattendragen, vilket är bra.

Läs mer i Länsstyrelsens rapport "Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland 2010–2015PDF".

Under 2017 undersöktes bottenfaunan i tre sjöar på norra Gotland och Fårö. Resultaten visar att bottenfaunans sammansättning var tämligen likartad i de tre sjöarna. Alla sjöarna hade höga tätheter av små detritusätande arter som dagsländor och fjädermyggslarver. I de två större sjöarna noterades två ovanliga och kalkrävande arter märlkräftan Gammarus lacustris och dykarskalbaggen Hydroglyphus hamulatus.

Länsstyrelsen fortsätter att följa nivåer i grundvatten via nivåloggers, som ett komplement till SGU:s nationella grundvattennät. Under 2016–2017 har extremt låga grundvattennivåer uppmätts och uppmärksammats på Gotland och de låga nivåerna har lett till stora konsekvenser för dricksvattenförsörjningen. Sommarens vattensituation har visat att det är av stort intresse att följa grundvattennivån (mängderna) över tid och resultat från delprogrammet kommer att bli mycket värdefullt framöver.

Under hösten 2016 genomfördes en screening av läkemedelsrester i samtliga gotländska kommunala grundvattentäkter. Läkemedelsrester hittades i några vattentäkter i mycket låga halter.

Länsstyrelsen inventerade under 2016 och 2017 artsammansättning av djur på botten i tre kustområden utanför Gotlands kust;

  • Slite (sex stationer)
  • Klintehamn (sex stationer)
  • Fårösund (sex stationer)

Syftet med inventeringen är att undersöka artrikedomen på havsbotten som i sin tur ger svar på hur vattenmiljön i de undersökta områdena ser ut. Sammansättningen av bottenlevande djur från mjuka bottnar är en god indikator för miljöförhållanden. De flesta arterna är fleråriga och relativt stationära. Förändringar i artsammansättning speglar därför miljöns förändring över tid på ett sätt som tillfälliga mätningar av t.ex. syrehalt inte gör.

Resultaten finns sammanfattade i rapportform och visar generellt på god miljöstatus. Rapporten kommer att finnas att läsa här när den är färdig.

Vart tredje år genomför länsstyrelsen en inventering av förekomst och utbredning av bottenvegetation i gotländska kustområden för att få en indikation på hur miljökvaliteten i områdena är. Länsstyrelsen har vid två tillfällen under 2015 låtit inventera förekomst och utbredning av bottenvegetation.

Bottenvegetationen är ofta betydelsefull ur ett ekologiskt perspektiv då de utgör viktiga områden för skydd, reproducering, föda m.m. för många arter. Många växtarter är dock känsliga för övergödning och försvinner tidigt vid närsaltsbelastning. Kransalger är exempel på sådana arter.

Inventeringarna de senaste åren visar tydligt att trenden för kransalgsbestånden i gotländska kustvatten är negativ. Både artantalet och utbredningen av kransalger har minskat vid 7 av 17 lokaler mellan åren 2012–2015. Denna minskning har inte varit så omfattande tidigare. Det enskilt största hotet mot kransalgernas fortlevnad är övergödningen med påföljande påväxt av fintrådiga alger och överlagring av sediment samt förlust av lämpliga bottnar för kransalgsvegetation.

Trots att Gotlands kustvatten generellt uppvisar bra kvalitet med avseende på andra makroalger, vilket öns geografiska läge och öppna kust säkerställer, finns det problemområden främst i grunda vikar med begränsad vattenomsättning. Den allmänna övergödningen av Östersjön tillsammans med lokal näringstillförsel skapar förutsättningar för hög produktivitet i den kustnära vattenmassan och på dess bottnar. Produktionen bidrar till ökad sedimentation och påväxt av fintrådiga alger samt förlust av arter och habitat. Detta avspeglar sig ofta i bedömningen av miljötillståndet i våra kustvatten.

Resultaten för 2015 års övervakning finns publicerad i rapporten "Inventering av vegetationsklädda bottnar i gotländska kustområden, 2015PDF"

Under 2018 kommer en ny inventering genomföras.

Under 2015 startade Länsstyrelsen ett nytt delprogram med syftet att samla in kustfisk för att övervaka halter och variation av olika tungmetaller och organiska miljögifter.

Ökad kunskap inom området bidrar till relevant underlag för bedömning av kemisk status, ekologisk status och miljöstatus inom vattenförvaltningen och havsmiljöförordningen som ligger som grund för fortsatt åtgärdsarbete för att uppnå god status.

Gotlands kustvatten tillhör de vatten som är minst påverkade av lokala utsläppskällor vilket torde visa sig i halterna i stationär kustfisk. Under 2016 och 2017 samlades ett fyrtiotal tånglakar per år in från två områden på Gotland (Kappelshamnsviken och Burgsviken) som sedan skickats till Naturhistoriska riksmuseet för analys av miljögifter under 2019.

Gamla nedlagda industriverksamheter har lokalt orsakat både mark- och grundvattenföroreningar. Gotlänningen själv (liksom sommarboende och turister) ger upphov till utsläpp av naturfrämmande ämnen genom sin konsumtion av vissa kemiska produkter och varor. Kosmetiska och hygieniska produkter hamnar normalt till slut i avloppet och kan förorena sjöar och vattendrag. Många kemikalier kan långsamt läcka från varorna under deras livstid, till exempel från kläder och elektronik. För det stora flertalet miljögifter saknas i nuläget kunskap om halter och hur de förändras. På Gotland är halterna av kvicksilver höga liksom i resten av Sverige, dessutom har läkemedelsrester påvisats i ytvattendragen och i grundvattnet. Varje år mäts olika ämnen för att öka kunskapen om kemikalier i miljön.

Resultat från analyser av PFAS och bekämpningsmedel i yt- och grundvatten på Gotland har sammanställts i nationella rapporter. Prover för analys av prioriterade ämnen enligt EU lagstiftningen har tagits på kustvatten och sediment. Resultaten är ännu inte sammanställda.

En rapport har tagits fram med en sammanställning av dagvattenprover som tagits i Visby. Den visar att det finns många olika substanser i dagvattnet; som tungmetaller och olika former av oljeföroreningar vilka släpps orenade till Östersjön.

Länsstyrelsen samarbetar med andra län, Folkhälsomyndigheten och AMM (arbetsmiljömedicin). Arbetet sker även tillsammans med länsstyrelsens Folkhälsoarbete. Syftet har varit att ta fram regionala miljö- och hälsorapporter.

Läs mer i "Regional miljöhälsorapport 2017PDF" från Östergötlands, Jönköpings, Kalmars och Gotlands län.

I miljöhälsoenkäten kan man utläsa att gotlänningarna upplever sig ha samma besvär som övriga Sverige när det gäller inomhusluft, trafikbuller, bostäder med fukt och mögel samt exponering för miljötobaksrök.

Vår hälsa påverkas av hur vårt dricksvatten (koppling grundvatten) är och vad som finns i luften (koppling luft) vi andas.

Nationella datavärdar

Vi rapporterar våra resultat från miljöövervakningen till de så kallade nationella datavärdarna. I och med detta blir data från miljöövervakningen i hela Sverige tillgängliga för alla som är intresserade.

Miljöövervakningsdata på Naturvårdsverkets webbplats
länk till annan webbplats

Miljöövervakning Havs- och vattenmyndighetens webbplatslänk till annan webbplats

Kontakt