Gotlands behov av lokal elproduktion ur ett totalförsvarsperspektiv

Länsstyrelsen i Gotlands län publicerar idag en rapport sammanfattar en behovsutredning av öns elförsörjning. Rapporten visar hur lokal elproduktion kan bidra till robusthet och sammanfattar slutsatser gällande planeringsförutsättningar.

Då det säkerhetspolitiska läget har förändrats behöver planeringsramen för byggnation av elsystemet idag vara höjd beredskap. Det ökade beroendet av el i samhället år 2040 kan utgöra en sårbarhet, om inte robusthet byggs in samtidigt som systemet utvecklas. Mot den bakgrunden bedriver Länsstyrelsen i Gotlands län projektet Framtida energisystem utifrån samhällets behov (FRAMAT). Inom ett av arbetspaketen har analyserats hur Gotlands framtida elsystem kan rustas för framtidens elbehov och totalförsvarets krav.

En risk- och sårbarhetsanalys vad gäller elförsörjning av Gotland har tagits fram utifrån framtida elbehov enligt energiscenarier för 2040. Genom att utsätta det gotländska elnätet för teoretiska påfrestningar kopplat till kända hotbilder analyserades vilken roll lokal förnybar elproduktion spelar.

– Tidigt i arbetet konstaterades att import av el till Gotland inte kan förutsättas under alla hotsituationer. Två hotbilder som identifierats som viktiga att belysa är hotet mot havskablarna, vilket aktualiserats av skador och möjliga sabotage i Östersjön, samt sabotage och fjärrbekämpning riktat mot elinfrastruktur, utifrån erfarenheter från Ukraina, säger Amy Rankin, biträdande försvarsdirektör på Länsstyrelsen i Gotlands län.

Hotbilden och slutsatserna i den genomförda risk- och sårbarhetsanalysen ger en inriktning för vad en ökad robusthet och stärkt totalförsvarsförmåga för elsystemet innebär. Bland annat lyfts behovet av ytterligare lokal elproduktion fram, och behovet av att denna elproduktion bidrar med olika förmågor till elsystemet. Som underlag till energiplanering, inte minst Region Gotlands översiktsplanering, har scenarier över behov av installerade effekt för olika kraftslag och dess ytanspråk därför tagits fram inom projektet. Ett stort antal scenarion har utvecklats för att påvisa att hur olika parametrar, så som ö-drift, effektbehov, vindkraftens generationsskifte, källor till synkron effekt, fördelning av kraftslag etcetera, vägs in i den fysiska planeringen avgör hur stora ytor som behöver avsättas för elproduktion.

– Det finns stora osäkerheter i framtida effektbehov, särskilt vid kris och höjd beredskap. Rapporten visar att all lokal elproduktion kan bidra till att förlänga uthålligheten vid ö-drift och avbrott från det nationella nätet. Om produktionen finns på flera platser, består av olika typer av anläggningar och besitter lämpliga förmågor kan den dessutom göra elsystemet mer robust och motståndskraftigt, säger Margareta Gothnier chef på enheten för samhällsutveckling på Länsstyrelsen i Gotlands län.

För att behovet av elproduktion ska realiseras och bidra till en ökad robusthet av Gotlands elförsörjning krävs mer än fysisk planering. Rapporten lyfter behov av tydligare underlag för avvägningar i målkonflikter i tillståndsprocesser. Där kan både myndigheternas vägledning om vilka underlag som krävs och ansökningshandlingarna från verksamhetsutövare som anger möjliga kompensatoriska åtgärder kan bidra. För att befintliga och tillkommande lokala produktionsanläggningar ska kunna bidra till förmågor till elsystemet, även vid ö-drift, lyfter rapporten behov av ytterligare incitament.

Läs rapporten här:
Gotlands behov av lokal elproduktion ur ett totalförsvarsperspektiv