Stort intresse när näringslivet bjöds in till samtal om Gotlands beredskapsutveckling

Näringslivet spelar en viktig roll för att samhället ska fortsätta fungera vid samhällsstörningar och ytterst vid höjd beredskap och krig. För att länet ska fortsätta öka sin förmåga krävs att näringslivet inkluderas i beredskapsutvecklingen på ett tydligare sätt. Som ett led i det arbetet bjöd landshövding Anders Flanking häromdagen in företrädare för det gotländska näringslivet till en näringslivsträff med beredskapsutveckling i fokus.

Privata företag förser oss med allt från livsmedel och olika typer av insatsvaror till energi och transporter - varor och tjänster som är nödvändiga för att skapa uthållighet under störda förhållanden. Men vilket ansvar har man egentligen som privat aktör och hur hittar man tid och energi att arbeta med de här frågorna när man har fullt upp med att bedriva sin verksamhet under normala förhållanden? Vad räknas som samhällsviktig verksamhet och bör man som privat företag krigsplacera sin personal? Det var några av de många frågor som berördes när företrädare för omkring 25 gotländska företag och näringslivsorganisationer diskuterade beredskapsfrågor tillsammans med länsstyrelsen och Region Gotland på residenset i Visby.

– Engagemanget var stort. Vi har inte alla svar och lösningar idag, men vi lämnade träffen med en gemensam ambition om att arbeta vidare med de här frågorna och att göra det tillsammans, säger landshövding Anders Flanking.

Arbete för att utveckla förmågan att hantera och stå emot samhällsstörningar i såväl fredstid som krig pågår i hela Sverige. Delar av det gotländska näringslivet var involverade i den utvecklingssatsning av totalförsvaret i Gotlands län som slutrapporterades till regeringen våren 2022. Nu är det dags att ta det arbetet vidare och involvera fler näringslivssektorer. På träffen på residenset deltog företrädare för transportsektorn, energiförsörjning, livsmedelsproduktion, dagligvaruhandel, industriproduktion, besöksnäring, grafisk verksamhet, grossister och byggverksamhet.

– Vårt ö-läge gör att vi delvis behöver tänka på ett annat sätt än på fastlandet. Även mindre företag kan ha utrustning och förmåga som är viktiga vid en samhällsstörning. Nu behöver vi jobba tillsammans med företagen för att ringa in vilket ansvar de har och hur deras förutsättningar och behov av stöd och samverkan ser ut, säger försvarsdirektör Alf Söderman.

Nästa steg blir att skapa ett forum för det fortsatta gemensamma arbetet.

– Exakt i vilken form det blir får vi återkomma till inom kort. Jag ser ett behov av något slags näringslivsråd för beredskapsfrågor där vi kan arbeta branschöverskridande. Mot bakgrund av det osäkra omvärldsläget är inte det här ett arbete som kan vänta. Vi behöver hitta nya vägar framåt och öka takten, säger Anders Flanking.