Risk för skogsbrand i Gotlands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Länsstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut angående Vindpark Aurora

Vindkraftverk på rad.

Länsstyrelsen i Gotlands län har på regeringens uppdrag berett tillståndsansökan enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon för den havsbaserade vindparken Aurora. Parken kan, om regeringen tillstyrker ansökan, ge ett betydande tillskott till energiproduktionen i den del av landet där förbrukningen är som störst.

Vindparken som bolaget AUR Energipark AB ansökt om att få uppföra och driva omfattar upp till 370 vindkraftverk söder om Gotland, cirka 20 kilometer från Hoburgen. I dag lämnar länsstyrelsen in sitt förslag till beslut i ärendet till regeringen.

– Vår ambition är att möjliggöra en grön omställning. För att nå dit behöver vi mer energi från en mix av energislag, där vindkraft är en del. Aurora skulle bli den största vindparken i Sverige med en kapacitet att producera 24 TWh fossilfri el per år. Det motsvarar den totala elförbrukningen för cirka fem miljoner hushåll och skulle ge Sverige en viktig skjuts i den pågående elektrifieringen, säger landshövding Anders Flanking.

Ett komplext ärende med flera målkonflikter

För att tillstånd ska kunna ges krävs bland annat att uppförandet inte påtagligt skadar berörda riksintressen. Det handlar i det här ärendet bland annat om riksintressen kopplade till sjöfart, luftfart, yrkesfiske och Natura 2000-områden. Dessutom ska hänsyn tas till migrerande fåglar och fladdermöss, övrig miljöpåverkan och marina kulturlämningar. Ur dessa aspekter är länsstyrelsens bedömning att tillstånd till vindparken kan ges, förutsatt att beslutet kompletteras med villkor som minskar risken för negativ påverkan.

När det gäller andra riksintressen kvarstår målkonflikter att hantera. Riksantikvarieämbetet har i sitt yttrande avstyrkt tillståndet och länsstyrelsen delar bedömningen att vindparken kommer att medföra påtaglig skada på riksintressen för kulturmiljö. Vindparken kommer om den uppförs att vara synlig från stora delar av södra Gotland och Öland och förändra upplevelsen av både landskapsbilden och kulturlandskapet.

Enligt Försvarsmakten skulle uppförande av Vindpark Aurora även medföra påtaglig skada på riksintresset för totalförsvarets militära del. Försvarsmaktens yttrande omfattas av sekretess och länsstyrelsen har därför inte möjlighet att ta egen ställning i frågan utan lämnar den bedömningen till regeringen.

– Precis som vid all utbyggnad av elproduktion så finns det komplexa målkonflikter. Energiproduktion är ett angeläget och viktigt allmänintresse, och det är givetvis bevarandet av kulturmiljön och totalförsvaret också, säger Stefan Persson, enhetschef på länsstyrelsens miljö- och vattenenhet.

När flera riksintressen står mot varandra ska en avvägning göras mellan dessa. Totalförsvarets intressen väger alltid tyngst, därefter ska företräde ges åt det som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Området där Aurora planeras är i dagsläget inte utpekat som riksintresse för energiproduktion, vilket innebär att det idag inte går att göra en sådan intresseavvägning. Regeringen har dock gett Energimyndigheten i uppdrag att se över just riksintressen för energiproduktion, ett uppdrag som ska delredovisas till hösten.

– Om regeringen i sin fortsatta beredning av ärendet ser att en riksintresseavvägning kan göras mellan kulturmiljö- och energiintresset så är vår samlade bedömning att energiintresset väger tyngst och att ansökan ska tillstyrkas. För att möta samhällets ökande behov av el behöver vi bygga ut vår elproduktion. En brist på el riskerar både att hämma företagsetableringar och leda till missade arbetstillfällen och att fördröja den gröna omställningen. Vindparken Aurora kan väsentligt bidra till att förbättra förutsättningarna att ställa om till ett fossilfritt samhälle, säger Anders Flanking.

Frågor och svar

I den ekonomiska zonen, utanför Sveriges territorialgräns, är det regeringen som beslutar om uppförande av anläggningar. När det gäller Vindpark Aurora har regeringen gett Länsstyrelsen i Gotlands län i uppdrag att bereda ärendet och ta fram ett förslag till beslut, men själva beslutet fattas fortfarande av regeringen.

I prövningen ska flera delar av miljöbalken beaktas. Bolaget har tagit fram en miljökonsekvensbeskrivning och genomfört ett samråd. Länsstyrelsens arbete har genomförts i en beredningsgrupp som belyst relevanta sakfrågor. Under beredningen har ett stort antal myndigheter, intressenter och enskilda haft möjlighet att lämna synpunkter. Därefter har ett sammanvägt yttrande med beslutsförslag tagits fram och godkänts av landshövdingen.

Nej, det gör det inte. Det vi har tagit fram är ett förslag till regeringen som slutligen avgör frågan. Det finns också, enligt oss, ett antal intressekonflikter kvar att lösa ut som bara regeringen kan besluta om.

Dessutom har länsstyrelsens lämnade tillstånd i enlighet med Natura 2000-lagstiftningen från tidigare i år överklagats av flera intressenter, vilket innebär att den processen fortfarande pågår.

Både Försvarsmakten och Riksantikvarieämbetet har avstyrkt tillstånd med hänvisning till påtaglig skada på riksintressen för totalförsvar respektive kulturmiljö. Utifrån nuvarande kunskapsläge och lagstiftning kan därför inte tillstånd ges.

Men till skillnad från länsstyrelsen, som av sekretesskäl inte kan ta del av Försvarsmaktens motivering, så kan regeringen göra en egen bedömning av om samexistens med Försvarsmaktens intressen är möjlig. Om regeringen ser att vindparken kan byggas utan att påtagligt skada totalförsvarets militära del så finns fortfarande en möjlighet för regeringen att bevilja tillstånd.

För att vindparken ska kunna få tillstånd krävs enligt länsstyrelsens mening också att det aktuella havsområdet utpekas som riksintresse för energiproduktion. Först då kan energiintresset vägas mot kulturmiljöintresset. Om så sker bedömer länsstyrelsen att nyttan av energiproduktionen överväger skadan på kulturmiljön.

Om projektet får alla tillstånd som krävs så har det en potential att leverera upp till 24 TWh el, motsvarande förbrukningen av cirka fem miljoner hushåll. Det är ungefär en tredjedel av det kapacitetsmål som nationellt satts upp för produktion i Östersjön.

För Gotlands del skulle vindparken ge möjligheter till en grön omställning. Förnybar produktion av el behövs i den elektrifiering som sker i samhället och industrin. Gotland ligger också i ett elområde (elområde 3) med hög elanvändning och underskott i produktionen och därmed ofta höga elpriser. Projektet kan också innebära nya arbetstillfällen och inflyttning till länet.

På den negativa sidan finns påverkan på landskap och kulturmiljöer. Det handlar om en stor vindpark med höga vindkraftverk (upp till 370 meter) som kommer att vara synliga från både södra Gotland och från Öland.

Prövningen i enlighet med Sveriges ekonomiska zon omfattar många olika frågor. Till hjälp i detta har vi haft cirka 50 remissinstanser som lämnat sina synpunkter.

Några av de mest komplexa frågorna har rört påverkan på flyttande fåglar, sjöfart, kulturmiljöer och Östersjötumlare.

Några av Östersjöns mest trafikerade sjöfartsstråk går intill det föreslagna vindparksområdet. För att minska risken för kollisioner och oljeutsläpp behöver det finnas ett säkerhetsavstånd mellan vindkraftverken och fartygsleden. Länsstyrelsen har utifrån bland annat Sjöfartsverket och Transportstyrelsens yttranden bedömt att säkerhetsavståndet behöver vara 1,65 nautiska mil. Det innebär att något färre verk kan uppföras än bolaget önskat i sin ansökan.

För att minska risken för kollisioner för sjöfåglar behöver det vara minst 30 meter mellan vindkraftverkens blad och vattenytan. Ett detektionssystem för fåglar som gör att vindkraftverken saktar ner eller stannar vid hög risk för kollisioner för flyttfåglar ska också finnas.

Platsen för vindparken ligger i ett område som många fågelarter passerar vid sin höst- och vårmigration. Några fågelarter och deras flyttstråk finns det mycket information om, andra arter finns det mindre data om vilket gör påverkan svårare att bedöma. Bolaget har genomfört fleråriga studier i området för att öka säkerheten i bedömningarna. Flera intresseorganisationer och myndigheter har också bidragit med underlag.

Med tanke på de osäkerheter som finns för vissa arter har länsstyrelsen bedömt att en driftsreglering ska genomföras under perioder då riskerna är större för påverkan, till exempel när många flyttande fåglar passerar och vid dåligt väder. Länsstyrelsen föreslås ha beslutanderätt i att bedöma vilka förhållanden som kräver en driftreglering. Vi har också utökat kraven på bolaget om att undersöka och optimera detektions- och driftregleringssystemet efterhand och anser att vissa arter ska kunna identifieras på individnivå med hjälp av ny teknik.

Vi föreslår bland annat att företaget ska ta fram och följa ett kontrollprogram för samtliga faser av anläggningens livstid (anläggnings-, drift- och avvecklingsskede). Kontroll av påverkan på fisk, fågel, fladdermöss och Östersjötumlare ska genomföras och rapporteras till länsstyrelsen. Kontrollprogrammet ska vara på plats innan arbeten får starta.

Den avvikande meningen handlar om att handläggare anser att en del av området bör avslås för att skydda Östersjötumlaren från buller. Länsstyrelsens samlade bedömning är att en likvärdig skyddseffekt uppnås genom de bullernivåer som anges i förslaget till regeringen och i Natura 2000-prövningen.

Länsstyrelsen har nu lämnat ett förslag till beslut till regeringen. Därmed är länsstyrelsens uppdrag avslutat. Nu tar Regeringskansliet över den fortsatta beredningen av ärendet.

Bolaget har en planerad byggstart till 2025 och planerar att färdigställa hela parken runt år 2040.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anders Flanking

Besöksadress

Visborgsallén 4

Postadress

621 85 Visby

Organisationsnummer

202100-2312

Följ oss