Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Så kan vi tillsammans göra Gotland mer jämställt
Är vi jämställda på Gotland? Nej, det finns faktiskt en hel del kvar att jobba på. Länsstyrelsen har nu tagit fram en jämställdhetsstrategi för länet 2024-2027 med mål och insatser som kan ta oss en bra bit på vägen.
Gotländska kvinnor har lägre inkomst än gotländska män, män och pojkar tar högre risker och är sämre på att söka vård vilket får allvarliga konsekvenser för deras hälsa och alltför många kvinnor utsätts någon gång för våld från en närstående man. Det är några av de problem i länet som adresseras i Jämställdhetsstrategi för Gotland 2024-2027.
– Det här är viktiga frågor att ta itu med, inte bara för dem som är direkt drabbade utan även för hela samhället. Region Gotland, vi på länsstyrelsen och andra myndigheter är förstås viktiga i det här arbetet, men även andra organisationer, föreningar och större arbetsgivare i länet kan ha användning av strategin i sitt jämställdhetsarbete. Förändring sker först när vi alla hjälps åt, säger Anders Flanking, landshövding i Gotlands län.
I strategin formuleras tre mål för jämställdhetsarbetet på Gotland för de närmaste fyra åren: en jämställd inkluderande arbetsmarknad med stärkt ekonomi för kvinnor, att könsskillnader i hälsa ska minska och att vi ska ha ett Gotland fritt från våld. För varje mål har insatser som behöver genomföras under strategiperioden identifierats.
– Gotländska kvinnor har en betydligt sämre ekonomi än gotländska män, både vad gäller förvärvsinkomst och kapitalinkomst. För ensamstående med barn skiljer det omkring 100.000 kronor per år i förvärvsinkomst. Vi har också en tydligt könsuppdelad arbetsmarknad i länet och ser att utrikes födda kvinnor har svårare än utrikes födda män att ta sig in på arbetsmarknaden. För att vi ska nå en ekonomisk jämställdhet i länet krävs insatser på flera nivåer i samhället, säger Caisa Skoggren, jämställdhetsstrateg vid Länsstyrelsen i Gotlands län.
Målen kopplade till jämställd hälsa och ett Gotland fritt från våld går till viss del in i varandra. För att få bukt med de bakomliggande problemen behövs bland annat bättre stöd till arbetsgivare som kan hjälpa dem att förbygga och upptäcka våld och ett förstärkt våldsförebyggande arbete.
– Mäns våld mot kvinnor är ett av våra största folkhälsoproblem. Ungefär en fjärdedel av alla svenska kvinnor kommer någon gång i livet att utsättas för våld av en närstående man. Kvinnor och flickor upplever också en större otrygghet än pojkar och män och utsätts för sexuellt våld i betydligt högre grad, säger Caisa Skoggren.
En mer jämställd hälsa i länet överlag skulle gynna både kvinnor och män.
– Fokus för insatser behöver läggas särskilt på unga kvinnors ohälsa, som har försämrats. Samtidigt behöver vi arbeta med normer om kön och hur de påverkar vår hälsa och vårt beteende. Män drabbas oftare av livsstilssjukdomar än kvinnor, råkar oftare ut för olyckor och söker vård i ett senare skede, säger Caisa Skoggren.
