Utredning av brandens betydelse för den blivande nationalparken

I kyrkoböcker och andra tidsdokument går det att läsa om ett flertal bränder som under åren härjat på norra Gotland. Men vad har dessa bränder för betydelse för hur landskapet och skogarna ser ut idag? Nu har länsstyrelsen i samarbete med brandforskaren Mats Niklasson vid Sveriges Lantbruksuniversitet kartlagt bränderna i området för den blivande nationalparken runt Bästeträsk.

– Jag har gjort en utredning om skogsbrandens roll i Bästeträskområdet med syfte att ge vägledning åt framtida skötsel av den blivande nationalparken. På fastlandet är skogsbranden numera en integrerad och viktig del av de flesta barrskogsdominerade reservats och nationalparkers skötselplaner. Det är både spännande och viktig kunskap att ta reda på ett områdes skogs- och brandhistoria, säger Mats Niklasson.

Under kartläggningen hittades totalt 13 bränder som inträffat mellan år 1676–2022. Den äldsta branden som hittades är den tidigare väldokumenterade ”Fleringe-Bungebranden” år 1676.

Mats slår fast att bränderna har haft en viktig betydelse för naturen i området och att branden därför behöver integreras i framtida skötsel. Det finns ett stort antal brandkrävande och brandgynnade arter som upptäckts i området.

– Naturligt uppkomna bränder uppkommer relativt ofta genom blixtnedslag. Det kan vara värt att framhålla att det är första gången ett större område undersöks noggrannare på Gotland vad gäller bränders historia.

Kartläggningen i området har bestått av en grundlig granskning av Räddningstjänstens databas, olika tidningar och litteratur som grundar sig på studier av kyrkoböcker från området. Det har även genomförts både inventering och provtagning från ett flertal platser i området.

En gåta har nu fått sitt svar

Burgbackar är ett av alla spännande besöksmål i den blivande nationalparken. Det dramatiska och karga klapperstensfältet saknar växtlighet, något som tros ha orsakats av en brand långt tillbaka i tiden. Det har dock hittills varit en gåta när dessa träd levde, och vilken brand som tros ha ödelagt fältet. Under brandutredningen tog Mats tester på några av de ganska intakta och ibland förkolnade stubbar som man har hittat i ytan eller under klapperstenarna.

– Kol14-analysen visar att trädet grodde någon gång i perioden 1227 till år 1300. Det är därför fullt möjligt att det provtagna trädet, och alla andra rester av träd i området, dog under branden år 1676, berättar Mats.

Även om det bara är ett träd som daterats så pekar mycket på att det var just 1676 års brand som satte sina spår på landskapet vid Burgbackar. Den stora branden finns väl beskriven i skattläggningshandlingar och kyrkoarkiv från slutet av 1600-talet.

– Det var en brand som måste ha liknat Torsburgen-branden år 1992, men av ännu större omfattning. På den tiden var dessutom släckningsmöjligheterna sämre, säger Mats.