Risk för vattenbrist i Gotlands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Fokus på samarbete under årets viltdagar

Under onsdagen inleddes Gotlands Viltdagar. Det är andra året i rad som jägare, skogsägare och andra aktörer samlas för att hitta framgångsrika sätt att få en hållbar balans mellan skog och vilt.

Det är aktörerna bakom Gotlands skogsstrategi, i samarbete med Jägarförbundet Gotland, som tagit initiativet till viltdagarna. Dagarna består av ett inledande kunskapsseminarium, följt av en skogsexkursion. Målsättningen är att förmedla en faktabaserad lägesbild över de betesskador som rådjur orsakar, samt att diskutera vägen framåt. Lotta Löwhagen Lundberg, som är processledare för Gotlands skogsstrategi, inledde under onsdagskvällen med att belysa vikten av dialog och samarbete.

– Det är viktigt att vi delar erfarenheter från våra olika ingångar i ämnet och hjälps åt.

Hur omfattande är betesskadorna på Gotland?

En punkt under det inledande seminariet var att ta del av Skogsstyrelsens rådjursbetesinventering, den så kallade RÅBIN. Resultatet går i linje med tidigare inventering. I de slumpmässigt utvalda områdena för inventeringen uppgavs 10 procent av tallbeståndet och 16 procent av granbeståndet vara betesskadat.

– Att resultatet för 2022 går i linje med det vi mätte under 2021 tyder på att vi är rätt ute. Ju fler år som vi kan genomföra RÅBIN, desto mer representativt kommer resultatet att bli, sa Neil Cory, analytiker på Skogsstyrelsen.

På Skogsstyrelsens webbplats kan du ta del av hela rapporten:
RÅBIN Gotland – skobi.skogsstyrelsen.se Länk till annan webbplats.

I Skogsstyrelsens återväxtuppföljning konstateras att betesskador inte är det enda som hotar skogen på Gotland. Något som förvånade många av deltagarna var att endast 61 procent av föryngringarna var godkända enligt skogsvårdslagen. Att det är för lågt antal livskraftiga plantor per hektar kan bero på många olika saker, exempelvis torkskador, viltbete eller insektsangrepp.

– 61 procent är en oroväckande andel, och väldigt lågt i jämförelse med övriga landsdelar i Sverige som ligger på omkring 80-90 procent, berättade Karin Wågström, Skogsstyrelsen.

Under torsdagen genomfördes en exkursion i de rådjurstäta skogarna kring Sjonhem och Vänge. Deltagarna fick möjlighet att i fält titta på betesskador och diskutera olika lösningar för att hantera dem. Bland annat berättade Gunnar Kotz från Stiftelsen Liljevalchska Fonden, som är en stor skogsägare på ön, om ett framgångsrikt samarbete med Halla Jaktklubb kring en speciellt utsatt plantering.

– Det viktigaste för att nå resultat är att det finns en bra och förtroendefull dialog mellan skogsägare och jägare, menade Gunnar Kotz.

Under dag två fick deltagarna ta sig ut i de rådjurstäta skogarna kring Sjonhem och Vänge.

Vägen framåt

På Gotland finns ett flertal aktörer som strävar efter att förbättra situationen. Ett exempel är dialogprojektet ”Skog och vilt i balans”, som bland annat syftar till att minska skogsskador och öka återväxten.

Inom Jägarförbundet på Gotland har man satsat på kompetenshöjande insatser och anordnat en rådjurshelg där köttet skänktes till bland annat äldreomsorgen på Gotland.

– Totalt 140 jägare deltog också under vår rådjursutbildning. Jag skulle våga påstå att kunskapsläget är betydligt mycket bättre nu, jämfört med för tre år sedan. Jag tror att ett samarbete mellan jägare och skogsägare är nyckeln framåt, sa Hans Axel Olsson, ordförande för Jägarförbundet på Gotland.

Även Jan Ekdahl, områdeschef för Mellanskog på Gotland, tror på samarbete mellan jägare och markägare. Både Mellanskog och LRF lyfter vikten av att hitta en gemensam målsättning när det kommer till att minska skogsskador.

Karin Wågström (Skogsstyrelsen), Anna-Lena Fritz och Johan Månsson (länsstyrelsen) samt Lotta Löwhagen Lundberg (Gotlands skogsstrategi) och Neil Cory (Skogsstyrelsen).

Kontakt