Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Fortsatt obalans på den gotländska bostadsmarknaden

Hustak i Visby

Den gotländska bostadsmarknaden är fortsatt i obalans och läget bedöms inte bli bättre under de närmaste åren. Den slutsatsen drar länsstyrelsen som analyserat bostadssituationen på ön.

– Vi ska vara glada över att Gotland är en attraktiv plats att bo och leva på. Men tillgången på bostäder motsvarar inte efterfrågan vilket skapar en obalans som slår hårt mot de resurssvagaste hushållen i samhället. Obalansen på bostadsmarknaden kan komma att hota länets fortsatta utveckling och är en fråga som måste tas på största allvar, säger landshövding Anders Flanking.

Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att årligen analysera och bedöma läget på bostadsmarknaden i sina respektive län. Analysen grundas på de svar Region Gotland anger i Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät och på erfarenheter från den dialog som länsstyrelsen har med kommunala tjänstepersoner och företrädare för det kommunala bostadsbolaget Gotlandshem.

Gotland växer vilket är ett uttryck för att länet är en attraktiv region att leva i. Region Gotland arbetar intensivt för bostadsbyggande vilket har lett till en hög byggnadstakt under de senaste åren. Samtidigt har bostadstillskottet inte påverkat bedömningarna av bostadsmarknadens förutsättningar att trygga olika hushålls behov utifrån sina respektive förutsättningar mer än nämnvärt. Situationen på bostadsmarknaden tyder istället på en kontinuerlig försämring på bekostnad av hushållen med sämst ekonomiska förutsättningar.

– Underskottet på bostäder på Gotland riskerar att få negativa konsekvenser för både offentlig förvaltning och företag som behöver rekrytera ny kompetens. Det kan i sin tur påverka Gotlands utvecklingsmöjlighet både ur ett välfärdsperspektiv och ett tillväxtperspektiv, säger landshövding Anders Flanking.

Pandemin påverkar bostadsmarknaden

Länsstyrelsen har följt pandemins påverkan på den samlade bostadsmarknaden med oro och konstaterar att länets sedan tidigare problematiska bostadsmarknad ytterligare har försämrats som en följd av pandemin.

– Efterfrågan på större bostäder har ökat samtidigt som det inte längre är lika viktigt att bo nära arbetsplatsen och fler flyttar från storstadsregionerna. En konsekvens av detta är en uppdriven efterfrågan på villor på ett annat sätt än tidigare och Gotland ser en tydlig ökning i efterfrågan på samtliga bostadsslag på bostadsmarknaden, säger Unni Karlsson, samhällsplanerare vid länsstyrelsen.

Gotlands popularitet leder till högre bostadspriser

Länets säsongsvariation och popularitet bland fritidshusköpare har också ökat trycket på bostadsmarknaden, vilket har lett till att bostadspriserna har skjutit i höjden. Detta har i sin tur lett till att det har blivit svårare för hushåll med små eller begränsade resurser att komma in på bostadsmarknaden. Tillsammans med länets generellt låga inkomstnivåer medför det att många gotlänningar har svårt att tillgodogöra sig länets bostadsmarknad. Denna obalans drabbar särskilt de grupper som är nya på bostadsmarknaden.

Den bostadssociala utmaningen är inte heller en fråga enbart för hushåll med låga inkomster. Den påverkar även de som borde ha råd att ordna sitt eget boende. För att bibehålla länets attraktion krävs därför bättre avvägningar mellan olika typer av krav, mål och intressen och vad dessa får för konsekvenser för bostadsbyggandet. Vid en gemensam strävan efter att alla ska kunna bo i en rimlig bostad är det också angeläget med nya lösningar för dem som inte har råd eller möjlighet att köpa eller hyra en nyproducerad bostad.

– Samtidigt är frågan om att planera och bygga bostäder för alla grupper en svår – om inte omöjlig – uppgift för den enskilda kommunen att lösa. Länsstyrelsen bedömer därför att det långsiktiga arbetet med att klara en bostadsförsörjning för alla kommer att kräva stor ansträngning av såväl kommuner som verksamma aktörer på bostadsmarknaden liksom av staten, säger landshövding Anders Flanking.

Kontakt