Klimatförändringar påverkar utvecklingen för flera miljömål på Gotland

Länsstyrelsen har nu genomfört den årliga uppföljningen av det regionala arbete med de 16 miljökvalitetsmål som riksdagen beslutat om. Två av målen, Frisk luft och Bara naturlig försurning, är nära att nås, men det ser värre ut för mål kopplade till biologisk mångfald där utvecklingen går i negativ riktning.

De 16 miljökvalitetsmålen utgör grunden för det svenska miljöarbetet. Tillsammans ska målen säkerställa en hållbar framtid och planet för kommande generation, där de miljöproblem vi står inför idag ska vara lösta.

På Gotland är det två mål som är på god väg att nås: Frisk luft och Bara naturlig försurning, även om de ännu inte riktigt är i hamn. Utvecklingen har över året sett positiv ut, bland annat tack vare minskade halter av skadliga partiklar och nedfall av försurade ämnen. Detta är även gynnsamt för våra kulturmiljövärden, eftersom bland annat kyrkor och andra medeltida byggnader annars kan ta skada och börja vittra.

Minskade utsläpp från trafiken gynnar både luftkvalitetsmålet och målet att begränsa klimatpåverkan. Länsstyrelsens pågående projekt Hållbara transporter syftar till just detta. Inom projektet får de deltagande företagen stöd i att utöka användningen av förnybara drivmedel.

Växt- och djurlivet missgynnas av klimatförändringarna

Ett förändrat klimat med längre torrperioder och högre temperaturer påverkar den biologiska mångfalden i länet. Ett rikt växt- och djurliv är ett av flera mål som utvecklats i negativ riktning under året.

– Populationer av svartfläckig blåvinge och väddnätfjäril har till exempel minskat markant efter torra säsonger, men verkar åtminstone till viss del ha återhämtat sig, säger David Lundgren, som har ansvar för miljömålet på länsstyrelsen.

Torrperioderna gör att träd och buskar i betesmarker blir allt viktigare, då de ger skugga och bevarar fuktighet. Även skogsbeten är en värdefull typ av betesmark, där viktiga pollenresurser såsom blåklockor kan klara sig bättre utan att torka ut. Flera arter solitära bin samlar bara pollen från blåklockor.

– Torkan får också andra effekter såsom högt betestryck och tillskottsutfodring i magra marker där annars mindre intensivt bete är bäst för mångfalden, säger David Lundgren.

Hur långvariga perioder med torka under flera påföljande somrar påverkar biologisk mångfald i betesmarker återstår att se.

Även ändrad markanvändning är negativt för vissa arter och exempelvis arter knutna till sandiga miljöer har det svårt i dagsläget, då områden med blottad sand har minskat drastiskt i landskapet det senaste halvseklet. Åtgärdsarbete sker dock, och strax söder om Stånga pågår just nu ett projekt för att gynna sandlevande bin.

– Här har sanden skrapats fram och solvarma sandvallar skapats i söderläge. Friluftsaktiviteter som ridning, cykling, löpning och orientering i området kommer hjälpa arter som stortapetserarbi och thomsonkägelbi att få en sandig tillvaro framöver. Förhoppningsvis kommer även den sällsynta grönfläckiga vitfjärilen att hitta tillbaka. Den har inte setts i Stånga på sju år, säger David Lundgren.

Arbetet med att uppfylla miljömålen kommer att fortskrida, och siktet är nu inställt på 2030.