Gotlands almar kan finnas kvar i framtiden trots almsjukan

Kan Gotlands almbestånd klara sig långsiktigt trots almsjukan? Den frågan försöker en ny rapport beställd av länsstyrelsen finna svaret på. Rapporten visar att om åtgärderna mot almsjukan fortsätter, kan hälften av de stora äldre träden finnas kvar år 2100.

I rapporten Almpopulationens framtid på Gotland undersöks hur almbeståndet på Gotland kan utvecklas långsiktigt, beroende på hur mycket åtgärder som görs för att bekämpa almsjuka.

Framtida möjligheter

Rapporten kommer fram till att om man lyckas bekämpa almsjukan på samma nivå som idag, kan omkring hälften så många större almar finnas år 2100 jämfört med idag, inklusive de viktiga äldre träden. Då skulle troligen även arter som är beroende av almar kunna leva vidare och bidra till den biologiska mångfalden.

– Det finns en del följearter som är beroende av äldre almträd, exempelvis lavar. Med tillräckligt stort bestånd av äldre almar kan de också räddas för framtiden, genom att de hinner kolonisera nya träd som åldras och får den nödvändiga barkstrukturen, säger Annika Forsslund, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Gotlands län.

Om åtgärderna fortsätter kan nya effektiva metoder som ytterligare kan begränsa almsjukan få en chans att utvecklas. En effektivare bekämpning kan också visa sig långsiktigt mer kostnadseffektiv eftersom färre träd då behöver saneras.

Framtida risker

I rapporten har man också undersökt hur snabbt det skulle gå utför med almpopulationen om bekämpningen av almsjukan upphör eller minskar i effektivitet. Rapporten visar då att almen på Gotland skulle gå samma öde till mötes som i resten av Europa och på sikt skulle alla äldre träd försvinna. Redan inom en femårsperiod skulle 250 000 almar med en diameter över 10 centimeter att dö.

– Almsjukan orsakas av en svampinfektion som följer med almsplintborren. Genom att ta bort infekterade träd så hindrar man spridningsvägarna, säger Karin Wågström, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen.

Om Gotlands almar

Enligt riksskogstaxeringens beräkningar utifrån inventering av almbeståndet 2020, finns ca 2,24 miljoner almar på Gotland idag. Beståndet av alm på Gotland är Europas största relativt oangripna bestånd.

Almsjukan upptäcktes på Gotland första gången 2005 och har bekämpats redan från start av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. 62 000 almar har fällts mellan åren 2005 och 2019.

Så ska rapporten användas

Rapporten är framtagen av professor Jan Stenlid, SLU, som ett av fyra kunskapsunderlag som ska kunna ge stöd för myndigheternas långsiktiga vägval när det gäller almsjukan på Gotland. Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har bildat en arbetsgrupp som ska ta fram förslag till vägval, och dessa ska sedan fungera som beslutsunderlag för Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket när det gäller finansiering av åtgärder.