Nöjda gotlänningar tar stort ansvar för sin hemberedskap

Hur är det med viljan att satsa mer pengar på försvaret, hur redo är gotlänningarna att själva göra en insats i händelse av krig och hur många har stärkt sin hemberedskap jämfört med Sveriges befolkning i stort? Vilka typer av kriser oroar mest? Svaren finns i länsstyrelsens stora undersökning om gotlänningarnas syn på totalförsvaret.

Enkätundersökningen gjordes strax innan världen, Sverige och Gotland drabbades av Covid-19-pandemin, och ger därför en unik bild av gotlänningarnas syn på beredskap inför kriser när samhället fortfarande befann sig i ett ”normalläge”.

– När man jämför vad som oroar svenskar i stort med gotlänningarnas oro ser vi en stor skillnad, som till stor del verkar vara präglade av förutsättningar kopplade till Gotlands geografiska läge, konstaterar Amy Rankin, beredskapsstrateg.

De samhällsstörningar som oroar gotlänningarna mest, ungefär hälften av respondenterna, är omfattande och långvariga it- och elavbrott, brist på dricksvatten samt störningar i transportsystemen. Bland Sveriges befolkning i stort bekymrar detta knappt var tredje. När det gäller risken för terroristattacker är resultatet däremot det omvända. Över hälften av landets befolkning oroas över det, mot knappt var tredje gotlänning.

För att kunna jämföra resultatet i länsstyrelsens enkät med Sverige i stort var många av frågorna identiska med den nationella undersökning som gjordes av Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, hösten 2018.
Av resultatet framgår bland annat att 60 procent av gotlänningarna tycker att Sverige är ett mycket bra land att bo i, att jämföra med befolkningen i stort där 41 procent svarade så.

Nästan lika stor andel av gotlänningarna, 59 procent, tror i hög grad att Sveriges medlemskap i EU och deltagande i EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete påverkar fred och säkerhet i Sverige positivt.

– Stödet för civilt och militärt försvar är mycket starkt, men ändå något svagare än riket i stort. Det förvånar oss lite med tanke på att Gotland under decennier präglats av ett väl utvecklat militärt och civilt försvar som otaliga gotlänningar genom åren haft kopplingar till, säger Mattias Ardin, chef för Gotlands regemente.

Det är även skillnad i viljan att investera mer pengar i Sveriges beredskap för kris och krig, när man jämför gotlänningar med befolkningen i stort. 72 procent av befolkningen vill se en ökad satsning, men bland gotlänningarna stöttas detta endast av 54 procent.

För ett par år sedan gav Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ut den uppmärksammade foldern ”Om krisen eller kriget kommer”. Liksom riket i stort instämmer de flesta på ön i budskapet att alla har ett personligt ansvar för att inledningsvis klara en kris på egen hand.

Däremot har en större andel av invånarna på Gotland gått från ord till handling. 35 procent uppger att de vidtagit särskilda åtgärder, mot endast 22 procent bland befolkningen i stort. De som bor utanför Visby är bättre förberedda än de som bor i stan.

Här finns rapporten Gotlänningars attityder och beteenden i kris och krig Pdf, 5.6 MB.