Publiceringsdatum: 15 maj 2020

Senast uppdaterad: fredag 15 maj, 09.22

Gotlands skogar – en viktig resurs för regional utveckling

Gotlands skogliga intressenter har tillsammans tagit fram en regional skogsstrategi. Det handlar om en långsiktig inriktning för hur skogarnas många och unika värden – ekonomiska, sociala och klimat- och miljömässiga – på olika sätt ska bidra till en hållbar utveckling. Nästan halva Gotland består av skogsmark och nu påbörjas ett arbete med att ta strategin från ord till handling.

Utgångspunkt för det regionala arbetet har varit det nationella skogsprogrammets vision: ”Skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi". Gotlands skogsstrategi innehåller dels en vision för HUR arbetet ska drivas framåt, dels fem målbilder för VAD de skogliga intressenterna tillsammans vill uppnå.

I styrgruppen för det regionala arbetet har det ingått deltagare från Länsstyrelsen i Gotlands län, LRF Gotland, Mellanskog, Region Gotland, Skogsstyrelsen och Naturskyddsföreningen, samt adjungerande experter från SLU och Uppsala universitet. I den dialogprocess som genomfördes under hösten 2019 har ytterligare organisationer och intressenter deltagit, diskuterat och framfört sina synpunkter.

– Det är en styrka att strategin är förankrad genom bred dialog där olika intressen och olika bakgrunder funnits representerade. Vi kommer nog alltid ha olika åsikter och prioriteringar när det gäller skogen, men vi har ett bra samtalsklimat och en gemensam inriktning för det fortsatta arbetet med konkreta handlingsplaner, säger Kjell Norman vid länsstyrelsen, ordförande i styrgruppen.

Gotlands skogar kan bidra till jobb och regional utveckling genom bland annat ett aktivare skogsbruk, en ökad lokal träförädling, skötselavtal för naturvård och en utveckling av skogens mångbruk.

– Strategins inriktning är att skapa värde i hela den lokala förädlingskedjan – från skogsägaren till träförädlingen. En aktivt brukad och växande skog bidrar till klimatnytta genom att binda kol. Ett aktivt skogsbruk med engagerade skogsägare är också en förutsättning för vi ska kunna försörja en lokal träindustri med råvara, säger Lars Olsson, ordförande i Mellanskog Gotland.

– I strategiarbetet har vi lyft att skogar med särskilt höga naturvärden ska skötas för bevarande av biologisk mångfald och som en resurs för friluftslivet. Bevarande av biologisk mångfald kan handla om att skydda arealer, men också om att skogar brukas med skötselmetoder som bibehåller och utvecklar naturvärden, exempelvis skogsbete och plockhuggning, säger Anncatrin Hjernquist, Gotlands Naturskyddsförening.

Skogens mångbruk inkluderar företagande inom till exempel småskalig träförädling, naturturism, jakt, svamp- och bärplockning. En del mångbrukare har egen skog, andra nyttjar skogen i sin verksamhet.

– Som ett komplement till det traditionella skogsbruket kan mångbruket stärka förutsättningarna för att leva och bo på landsbygden. Det är dock viktigt att äganderätten respekteras när skogens olika värden ska kommersialiseras och att vi hittar avtalsformer som reglerar samarbeten mellan till exempel skogsägare och olika mångbruksentreprenörer, säger Anna Törnfelt, före detta ordförande i LRF Gotland.

Kort om ”Gotlands skogsstrategi – inriktning 2040”:

Fem målbilder för Gotlands skogar – så här vill vi ha det:

  • Gotlands produktiva skogsmark brukas hållbart och aktivt med ökad klimatnytta
  • Skogar med höga naturvärden sköts för bevarande av biologisk mångfald och som en resurs för friluftslivet
  • Skogens mångbruk erbjuder unika produkter och tjänster, och bidrar på så sätt till jobb och regional tillväxt
  • Lokal skogsråvara förädlas lokalt – till hållbara produkter för en lokal och global marknad
  • Kontinuerlig kunskapshöjning bidrar till att skogen upplevs som en framtidsnäring och en resurs för hållbar utveckling

Fakta om skogslänet Gotland:

Nästan halva Gotland är skogsmark

Cirka 46 % av Gotlands yta utgörs av skogsmark. Den produktiva skogsmarken utgör 41 % av den totala landarealen (123 000 ha av totalt 298 000 ha). Den improduktiva skogsmarken – dit magra hällmarker, våtmarker med mera räknas – uppgår till cirka 5% av den totala arealen. Gotland är till ytan Sveriges minsta skogslän, men andelen produktiv skogsmark är högre än i både Skåne (37%) och Norrbotten (40%).

Hög andel enskilt ägande

Gotland har cirka 4000 skogsägare. Skogsägarförhållandena på ön är jämfört med fastlandet väldigt annorlunda genom att stora bolagsägda skogar helt saknas. Hela 83 % av skogsmarken ägs av enskilda skogsägare (jämfört med 43 % i landet i stort). 40 % av skogsägarna är kvinnor, 60 % män.

Småskaligt

Medelskogsfastigheten på Gotland är liten, 41 ha jämfört med 101 ha som är genomsnittet för Sverige. Även träindustrin på Gotlands är relativt småskalig med en lång tradition främst inom snickeri och kulturrenoveringar. Det finns ett industriellt sågverk på ön, Gotlandsflis i Klintehamn.

Gotländskt virke är unikt

Gotland är det län i landet som har störst procentuell andel tall, 71 % av den produktiva skogsmarken jämfört med 39 % för riket. Andelen äldre skog är relativt hög och kvalitetsegenskaperna hos den gotländska furan skiljer sig mot fastlandets genom bland annat högre densitet och högre halter av extraktivämnen (hartsämnen med mera). Egenskaperna bidrar bland annat till ökad hållbarhet. ”Gotländskt kärnvirke” är ett välkänt begrepp och används för att beskriva den kärnrika och ”feta” furun.

En tredjedel av världens alvarmark finns på Gotland

Gotlands skogsklädda alvarmark är en världsunik naturmiljö. Omkring 30 % av världens alvarmark återfinns just på Gotland. Ett relativt utbrett skogsbetande och ett traditionellt hävdande av trädbevuxna ängen är också något som är speciellt för Gotland och bidrar till att bevara skogliga naturvärden och biologisk mångfald.

Kontakt