Publiceringsdatum: 24 april 2020

Senast uppdaterad: fredag 24 april, 09.22

Gotland kan fortfarande vinna kampen mot vresrosen

Den invasiva arten vresros breder ut sig på en gotländsk strand

Sprider sig vresros utmed stranden på din mark eller samfällighet? Då vill vi på länsstyrelsen gärna komma i kontakt med dig. Under de närmaste åren planerar vi att bekämpa vresrosens framväxt, för att skydda inhemska arter och för att våra stränder inte ska växa igen.

I en stor del av Västeuropa förs kampen mot den vackra och väldoftande men invasiva vresrosen. Arten sprider sig även på Gotland, inte minst i sandmiljöer längs våra kuster. I delar av Sverige är rosen nu så etablerad att kampen för att få bort den anses förlorad, men på Gotland bedömer länsstyrelsen att vi fortfarande har goda chanser att få bukt med spridningen.

– Vresrosen växer naturligt i Asien och har blivit en populär växt i många trädgårdar. Dessvärre sprider den sig lätt, inte minst till sandiga miljöer, där den snabbt breder ut sig och tränger undan andra växter och djur. Vi kan alla hjälpa till att hindra spridningen genom att välja en annan ros när vi planerar vår trädgård, säger David Lundgren, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Gotlands län.

Vresrosen sprider sig både via rotskott och via sina röda nypon. Nyponen fungerar som flytkuddar som förs med vatten till nya platser där växten lätt slår rot.

På Gotland har vresros framgångsrikt bekämpats på flera platser, bland annat i Ljugarn och Gammelgarn. Arbetet sker alltid efter överenskommelse med berörd markägare, och länsstyrelsen vill nu komma i kontakt med fler markägare eller samfälligheter som vill få hjälp att ta bort vresros.

– Vi hoppas att många hör av sig! Om önskemålen är fler än vi har resurser till kommer vi att prioritera sandmiljöer där det finns hotade arter, säger David Lundgren.

Vresrosen har djupa rötter, därför krävs det ofta grävmaskiner för att få bort den. Röjningsarbetet brukar utföras under höst- och vintersäsongen, dels för att inte krocka med badsäsongen, dels för att höst- och vinterstormar då får en chans att återställa och snygga till de spår i sanden som kan uppstå under röjningen.

– När vresrosen är borta skapas inte bara mer plats att sola och bada på, det ger också nytt livsutrymme för hotade djur och växter. Sandtimotej, läppstekel, myrlejon och vildbin är några av de arter som gynnas av att sandmiljöerna återställs till sin ursprungliga form, säger David Lundgren.

För mer information, kontakta:
David Lundgren
Tel: 010-223 9267
E-post: david.lundgren@lansstyrelsen.se

Annika Forsslund
Tel: 010-223 93 70
E-post: annika.forsslund@lansstyrelsen.se

Anneli Jonstrup
Tel: 010-223 92 52
E-post: anneli.jonstrup@lansstyrelsen.se

Kontakt