Publiceringsdatum: 11 november 2019

Kulturegendom får stärkt skydd vid väpnad konflikt

Katthamra gård är en av de kulturegendomar som kommer att märkas med "The Blue Shield".

I samband med att totalförsvaret utvecklas på Gotland kommer Länsstyrelsen i Gotlands län som första länsstyrelse i landet att märka ut länets mest betydelsefulla kulturegendomar med Haagkonventionens emblem för skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt.

Kyrkor, fornlämningar, museigårdar, ett fiskeläge och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader finns med på den lista som länsstyrelsen i samråd med andra aktörer har tagit fram inför utmärkningen av kulturegendom enligt 1954 års Haagkonvention. Objekten kommer under hösten att märkas ut med ett 10 x 15 cm stort emblem kallat ”The Blue Shield” och texten ”Kulturegendom skyddad enligt 1954 års Haagkonvention om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt”.

– Det här är ett arbete som alla länsstyrelser i landet kommer att göra, men Gotland blir först med själva utmärkningen. Arbetet är en av många delar i uppfyllandet av regeringens uppdrag att utveckla totalförsvaret på Gotland, säger Kristin Löfstrand, kulturmiljöhandläggare på länsstyrelsen.

1954 års Haagkonvention kom till som en följd av den stora förstörelsen av kulturegendom under de båda världskrigen. Över 130 länder har i dagsläget anslutit sig till konventionen. Anslutna länder förbinder sig bland annat att inte använda kulturegendom för militära ändamål och att avhålla sig från fientlig handling riktad mot sådan egendom. Förbindelsen gäller både inom det egna landets gränser och på andra anslutna länders territorier.

Regeringen har beslutat att länsstyrelserna under fredstid ska förbereda en utmärkning av kulturegendom som ska skyddas enligt konventionen och Riksantikvarieämbetet har satt ramarna för hur det arbetet ska gå till. Syftet med utmärkningen är att stridande parter ska kunna identifiera vilken egendom som omfattas av konventionens skydd.

– Uppdraget till länsstyrelsen har varit att göra ett ytterst restriktivt urval av de nationellt mest betydelsefulla objekten i länet. För oss på Gotland har det resulterat i en lista på 56 objekt spridda över hela ön. Samråd har skett med Visby stift, Riksantikvarieämbetet och Försvarsmakten och vi har landat i en lista som väl representerar de kulturmiljöer som är unika för Gotland, säger Kristin Löfstrand.

På listan finns såväl statliga som privatägda fastigheter. Samråd sker med samtliga berörda fastighetsägare.

Hansestaden Visby finns inte med i länsstyrelsens förteckning. Det beror på att det är Riksantikvarieämbetet och inte länsstyrelsen som ansvarar för utmärkning av världsarv.

Frågor och svar om utmärkning av kulturegendom

En konvention som tagits fram med syfte att minska förstörelsen av kulturarv i väpnade konflikter. 133 länder, däribland Sverige, har anslutit sig till konventionen och förbinder sig därmed att skydda värdefull kulturegendom vid en väpnad konflikt.

Enligt konventionens definition av kulturegendom skulle i princip alla objekt som skyddas enligt kulturmiljölagen kunna omfattas av konventionen. Bara i Sverige skulle det handla om cirka 500.000 fornlämningar och ett tusental byggnadsminnen. Därutöver utgör bland annat museer, hembygdssamlingar, arkiv och bibliotek objekt som bör skyddas enligt konventionen. Riksantikvarieämbetet, som tagit fram föreskrifter för hur utmärkningen ska gå till, anser dock inte att det är rimligt att märka ut alla dessa objekt, utan har gett länsstyrelserna i uppgift att göra ett ytterst restriktivt urval av de nationellt mest betydelsefulla objekten i länet.

Sverige anslöt sig till konventionen redan 1985 och Riksantikvarieämbetets föreskrifter har funnits på plats sedan 1997. I och med de senaste decenniernas nedrustning av totalförsvaret har arbetet med utmärkning dock inte prioriterats i Sverige.

Med anledning av det förändrade omvärldsläget pågår nu ett arbete med att öka Sveriges civila och militära beredskap. Länsstyrelsen i Gotlands län och Försvarsmakten har fått i uppdrag av regeringen att genomföra ett projekt för att utveckla totalförsvaret på Gotland. Uppdraget, som riktar in sig på civil och militär samverkan, ska ses som en utvecklingssatsning där resultaten kan komma att fungera som förebild för totalförsvarssamverkan i andra delar av landet. En uppgift i detta projekt är att kulturmiljöfunktionen på länsstyrelsen ska genomföra utmärkningen av länets kulturegendom, enligt 1954 års Haagkonvention.

Urvalet har gjorts för att spegla det som är kulturhistoriskt unikt för Gotland och därmed har betydelse även nationellt. Länsstyrelsens kulturmiljöhandläggare har ansvarat för arbetet, i samverkan med bland annat Visby stift, Riksantikvarieämbetet och Försvarsmakten. Vilka objekt som kommer ifråga för utmärkning kan komma att ändras över tid.

Enligt kulturmiljölagen är det en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Denna lagstiftning gäller även vid väpnad konflikt. Fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen är alltså skyddade enligt kulturmiljölagen, även om de inte utmärkts enligt 1954 års Haagkonvention.

Länsstyrelsen skickar nu in sin förteckning till Riksantikvarieämbetet, som har i uppgift att stämma av den ur ett riksperspektiv.

Själva skyltningen kommer att genomföras av länsstyrelsen under hösten, med ambition att de flesta emblem ska vara uppsatta innan årsskiftet.

Kontakt