Publiceringsdatum: 4 oktober 2019

Senast uppdaterad: måndag 7 oktober, 14.51

Inrikesministern: Pilotprojektet på Gotland är unikt

Totalförsvaret är något som privatpersoner, myndigheter, organisationer och företag bygger tillsammans. Det var samtliga talare under Totalförsvarskonferens 2019 ense om, när konferensen på torsdagen arrangerades för tredje året i Visby.

I slutet av 2017 pekade regeringen ut Gotland att gå före i landet när det gäller att ta fram ett nytt koncept för totalförsvarsplanering. Uppdraget gick till Länsstyrelsen i Gotlands län samt Försvarsmakten, som i dialog med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och tillsammans med andra aktörer ska utveckla idéer för hur detta kan gå till. Arbetet kallas utvecklingssatsningen, och presenterades under konferensen av Peter Molin, länsråd, Kicki Scheller, försvarsdirektör och Mattias Ardin, chef för Gotlands regemente.

Satsningen fick beröm från flera håll, bland andra statsråden Peter Hultqvist, försvarsminister, och Mikael Damberg, inrikesminister, som fanns bland talarna.
Peter Hultqvist uttryckte en förhoppning om att framtidens politiker lär av sina föregångare. Försvarsministern kallade de kraftiga neddragningarna av det svenska försvaret under 1990 och 2000-talen för ”en felbedömning”.

– Även om det kommer bättre tider hoppas jag att man behåller det vi nu bygger upp, sade han.

Mikael Damberg reflekterade också över nedmonteringen.

– Vi ska vara ärliga med att totalförsvarsintresset vägt för lätt. Det gick för långt.

När det gällde utvecklingssatsningen sade han bland annat:

– Pilotprojektet på Gotland är unikt och vi lär av det i övriga Sverige.

Han talade också om betydelsen av att enskilda individer engagerar sig, eftersom det är en viktig bas i samhällets förmåga att bättre klara kriser. Han tog även ett exempel på ett sådant engagemang. Under de omfattande skogbränderna i Sverige i fjol anmälde sig 6 000 frivilliga som på olika vis ville hjälpa till i släckningsarbetet.

Region Gotland arbetar målmedvetet med att stärka krisberedskapen inom sina ansvarsområden, där utvecklingen av bättre reservkraft på Visby lasarett är ett exempel. Stefaan De Maecker, enhetschef för social hållbarhet vid Region Gotland, talade om personalens betydelse för att fortsätta driva de samhällsviktiga funktionerna, även i händelse av samhällsstörning eller krig.

– Vi måste i vissa fall, som sjukvården, skala upp vår verksamhet, medan annan måste skalas ner. Vi måste utbilda och öva personalen i andra arbetssätt och rutiner. I vårt arbete ingår även att krigsplacera personal, konstaterade han.

Flera representanter från det gotländska näringslivet berättade om sin syn på krisberedskap, och gav också exempel på vilja att ta en aktiv roll i totalförsvaret:

– Det behövs information om vad vi företagare kan bidra med vid kris och krig, det är avgörande för vår överlevnad, sade Nancy Yussef, ordförande för organisationen Företagarna på Gotland.

Försvarsmakten representerades av Gabor Nagy, chef för totalförsvarsavdelningen vid Högkvarteret, och Mattias Ardin, regementschef. Sistnämnda beskrev betydelsen av Tofta skjutfält så här:

– Det är helt avgörande för Försvarsmakten på Gotland. Om vi inte har det finns det inga förutsättningar för försvaret att bedriva verksamhet här.

På scenen fanns även media i form av Cilla Benkö, vd för Sveriges Radio, Björn Löfdahl, programdirektör och Malin Nordström, programutvecklingschef vid P4 Gotland. De talade bland annat om Sveriges Radio som en trovärdig källa för nyheter, och hur de jobbar för att nå så många som möjligt med viktiga meddelanden, som exempelvis vid de omfattande skogsbränderna i fjol somras. Samtidigt finns förutsättningar för att kunna fortsätta det journalistiska arbetet, även i händelse av samhällsstörningar, bland annat därför att Sveriges Radio har stationer och personal över hela landet.

– Om en lokalradiostation slås ut kan vi fortsätta sända åt dem från en annan ort. Det minskar vår sårbarhet, konstaterade Cilla Benkö.

Varje individ är på olika vis en del av både totalförsvaret och vår försvarsvilja. På senare år har medvetenheten om spridningen av propaganda och falska nyheter, inte minst i sociala medier, uppmärksammats. En av dem som tittat närmare på fenomenen är journalisten och författaren Jack Werner, som med lika delar humor som allvar redogjorde för människors beteenden på nätet, och hur vi gärna delar saker i sociala medier som stärker våra egna uppfattningar. Detta gör vi ofta utan att närmare granska det vi sprider vidare, var en av hans slutsatser.

Annica Nordgren Christensen, moderator, tillsammans med Jack Werner, granskare av sociala medier, Björn Löfdahl, Sveriges Radio, Gabor Nagy, Högkvarteret, Shamima Aktar, journalist, Kicki Scheller, försvarsdirektör och Dan Eliasson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Annica Nordgren Christensen, moderator, tillsammans med Jack Werner, granskare av sociala medier, Björn Löfdahl, Sveriges Radio, Gabor Nagy, Högkvarteret, Shamima Aktar, journalist, Kicki Scheller, försvarsdirektör och Dan Eliasson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Kontakt