Publiceringsdatum: 3 juli 2019

Gröna bilister: "Pengar har en motiverande funktion"

Fredrik Holm, föreningen Gröna bilister, berättade om hur infrastruktur kan byggas billigare, miljövänligare och samtidigt gymnna människors hälsa.

Fredrik Holm, föreningen Gröna bilister, berättade om hur infrastruktur kan byggas billigare, miljövänligare och samtidigt gynna människors hälsa.

Det finns metoder i samhällsplaneringen för att göra resandet i Sverige hållbarare, men de används knappt. Samtidigt görs lokala satsningar som kan få ner bilåkandet väsentligt. Det var några av slutsatserna efter onsdagens seminarieserie om hållbart resande.

För att nå Sveriges högt uppsatta klimatmål behöver människors resande förändras. Att gå, cykla och åka kollektivt behöver bli det självklara förstahandsvalet, men samtidigt ska det vara möjligt att leva både i staden och på landsbygden. Det var nog de flesta av paneldeltagarna överens om, när flera Almedals-seminarier på temat hållbart resande ordnades i länsresidensets trädgård på onsdagseftermiddagen.

Fredrik Holm från Föreningen Gröna bilister berättade om fyrstegsprincipen, en metod som funnits sedan 1990-talet för att undersöka om det finns billigare och mindre miljöförstörande lösningar än att bygga vägar. Problemet är bara att metoden inte används särskilt ofta, menar Gröna bilister.

– Som regelverket är skrivet i dag är det svårt för Trafikverket att vara med och finansiera mer än två av stegen, och det har en negativ psykologisk effekt, inte minst på kommunerna. Pengar har en motiverande funktion och höjer statusen i projekten, säger Fredrik Holm.

– Om fyrstegsprincipen däremot tillämpas fullt ut får man en kostnadseffektiv och klimatsmart lösning som dessutom gynnar folkhälsan.

Susanne Niklasson från Dalatrafik gav konkreta exempel på en satsning i Orsa kommun, som ska hjälpa fler att samåka. Tillsammans med Svenska miljöinstitutet, Skattungbyns byutvecklingsförening och företaget Freelway har en särskild app tagits fram, där personer kan lägga upp sina planerade resor medan potentiella medresenärer kan anmäla att de vill åka med.

– Det handlar helt enkelt om att nyttja de fordon som rullar så bra som möjligt. Vi kan inte säga att bilen ska bort på landsbygden, men vi kan lära oss att nyttja den bättre, sade Susanne Niklasson, och tillade:

– Vi har redan sett vilket nytta försöket gjort för den sociala samverkan i byn, hur människor stärker varandra.

Projektet Kompis initierades av regeringens samverkansgrupp för nästa generationens resor och transporter. Grundtanken är att mobilitet är något som kan köpas som en tjänst, och inte kräver att man äger en egen bil. Bland tjänsterna kan exempelvis dagens kollektivtrafik ingå, liksom bilpool, hyrbil och cykelpool. Urbanisering, trängsel, miljöproblem och möjligheten att bara betala för det man använder är exempel på drivkrafter.

Per-Erik Holmberg, projektledare, konstaterade att det i dag ofta är svårt att få uthållighet i denna typ av tjänster.

– De digitala tjänsterna startar, efter en tid bantas de och till slut läggs de ner på grund av höga kostnader. Det offentliga ska inte lägga sina resurser på tjänsteutbudet, men däremot skulle de kunna stötta med att ta den ekonomiska IT-risken, sade Per-Erik Holmberg.

Tre mindre orter i Västra Götaland har valts ut som pilotområden. Orterna har kring tusen invånare, viss infrastruktur och en bygemenskap.

– Vi har ordnat smörgåstårtkalas i byarna och fått in många idéer. Nu ska vi skriva avtal med ett antal tjänsteföretag, berättade Per-Erik Holmberg.


Läs mer om fyrstegsprincipen här:
https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planerings--och-analysmetoder/fyrstegsprincipen/länk till annan webbplats

ältet rymde 70 personer, och var fyllt till sista plats. Ytterligare närmare 40 personer stod utanför och lyssnade.

ältet rymde 70 personer, och var fyllt till sista plats. Ytterligare närmare 40 personer stod utanför och lyssnade.

Kontakt