Utdrag ur Regeringsbeslut 2021-06-03, M2021/01160, "Uppdrag att bedöma fågelområdens betydelse för bevarandet av fåglar enligt fågeldirektivet".

I regeringsbeslut 22 juni 2022 förlängdes uppdragstiden till den 28 oktober 2022.

Regeringens beslut

Regeringen uppdrar åt länsstyrelserna i Blekinge, Gotlands, Gävleborgs, Hallands, Kalmar, Skåne, Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västernorrlands, Västra Götalands och Östergötlands län att

• bedöma och motivera vilka delar av de IBA-områden (viktiga fågelområden) som anges i tabellen i detta beslut som kan anses vara områden av sådan betydelse för bevarandet av fåglar som anges i artikel 4.1-4.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet),
• med utgångspunkt i bedömningen föreslå -inom IBA-områdena - nya sådana särskilda bevarandeområden som avses i fågeldirektivet eller utökningar av befintliga sådana bevarandeområden (om det behövs för att skydda de mest lämpade områdena för bevarandet av fåglar, kan de föreslagna särskilda bevarandeområdena sträcka sig utanför IBA­områdena),
  
• för varje IBA-område motivera varför de delar som varken har klassificerats eller föreslås klassificeras som särskilda bevarandeområden inte är de mest lämpade områdena för bevarandet av fåglar,
  
• uppdatera och vid behov komplettera befintligt kunskapsunderlag avseende områdenas betydelse för bevarandet av fåglar,
  
• informera fastighetsägare och relevanta sakägare om de förslag till nya områden och ändringar i befintliga områden som fastighetsägarna och sakägarna berörs av (av informationen ska framgå vilka konsekvenser ändringarna kan få för fastighetsägarna och sakägarna) och ge dem möjlighet att lämna synpunkter,
  
• ge Fortifikationsverket, Försvarsmakten, berörda kommuner och, i den mån de berörs, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Kustbevakningen, Sveriges geologiska undersökning, Sametinget, Statens energimyndighet och Statens jordbruksverk möjlighet att yttra sig och lämna synpunkter på förslagen,
  
• se till att resultatet av inkomna synpunkter finns med i redovisningen av uppdraget.

Uppdragen ska genomföras enligt riktlinjer som tas fram av Naturvårdsverket och redovisas till Naturvårdsverket senast den 22 augusti 2022.

Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som i ett europeiskt perspektiv betraktas som särskilt skyddsvärda.

Syftet med Natura 2000 är att bidra till att hejda den pågående förlusten av biologisk mångfald inom EU genom att alla länder tar ett ansvar för sin del av det gemensamma naturarvet. De mest betydelsefulla områdena i varje land ska därför ingå i Natura 2000-nätverket.

Natura 2000 bygger på bestämmelser i två EU-direktiv: fågeldirektivet och habitatdirektivet. Regeringen utser Natura 2000-områden med stöd av 7 kap. 28 § miljöbalken.

Om Natura 2000 på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Ett starkt grundläggande skydd – men inga specifika förbud

Ett Natura 2000-utpekande innebär inte något generellt hinder för pågående markanvändning eller utveckling av samhället.

I de utpekade områdena finns inga särskilda regler om vad som är tillåtet eller förbjudet. För varje Natura 2000-område anges i stället i detalj vilka naturvärden som ska bevaras. Den verksamhet som sker i dessa områden behöver utföras så att syftet med skyddet inte motverkas.

Pågående mark- och vattenanvändning kan fortsätta som vanligt om den inte påverkar de utpekade naturvärdena negativt. Många skötselinsatser är också nödvändiga för att behålla värdena för fågellivet.

Den som vill göra en förändring eller en åtgärd som kan påverka miljön i dessa områden på ett betydande sätt måste söka tillstånd för det. Du kan läsa mer om tillståndsplikten i nästa fråga.

Natura 2000-områdena är dessutom av riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken, vilket har betydelse vid prövning av verksamheter och vid samhällsplanering. Det finns krav på hänsyn i alla myndighetsbeslut.

Det måste avgöras i varje enskilt fall vilka åtgärder som kan vara problematiska för syftet med ett visst Natura 2000-område. Därför finns en tillståndsplikt som gäller för alla nya åtgärder som kan påverka miljön i ett Natura 2000-område på ett betydande sätt.

Detta kan även gälla verksamheter som sker utanför områdets gränser. Det viktiga är alltså inte var det planeras något, utan vilken effekt detta får på området.

Skötselåtgärder som är nödvändiga för området kräver inte tillstånd.

Om tillståndsplikten i miljöbalken Länk till annan webbplats.

Hur vet man vilka åtgärder som kräver tillstånd?

Det kan vara svårt att avgöra om tillstånd krävs. Om du är osäker är du välkommen att fråga länsstyrelsen till råds.

Du kan alltid lämna in ett samrådsunderlag till länsstyrelsen där du gör en översiktlig beskrivning av den planerade åtgärden och dess bedömda miljöpåverkan. I samrådet med länsstyrelsen får du besked om det behövs en tillståndsprövning.

Pågående verksamheter

Verksamheter som redan bedrivs i eller i närheten av föreslagna områden ska som huvudregel kunna fortsätta.

Man behöver dock söka Natura 2000-tillstånd om verksamheten ändras så att betydande påverkan på miljön kan uppkomma.

Vid omprövning av tillståndsgivna verksamheter behöver också påverkan på Natura 2000-områdets skyddsintressen klargöras.

Nya verksamheter

Nya verksamheter ska kunna tillkomma i föreslagna områden under förutsättning att de fåglar som ska skyddas inte störs på ett betydande sätt. Om du planerar en ny verksamhet eller en åtgärd som kan påverka miljön på ett betydande sätt måste söka Natura 2000-tillstånd.

Bevarandeplanen ger besked

När regeringen har fattat beslut om ett nytt Natura 2000 ska länsstyrelsen ta fram en bevarandeplan för området. Bevarandemålen som anges i planen är centrala i tillståndsprövningen.
Bevarandeplanen utformas i dialog med fastighetsägare och andra berörda. Inriktningen är att pågående verksamheter ska kunna fortsätta. Ibland krävs anpassningar, som att man exempelvis anpassar tidpunkt för vissa åtgärder eller att man iakttar ett visst avstånd till fåglarna.

Jordbruk och bete är exempel på en pågående markanvändning som i normalfallet inte påverkas av att ett område pekas ut som Natura 2000. Att strandängar betas och hålls öppna är också helt avgörande för många av de arter som skyddas av fågeldirektivet. Det finns möjlighet att få ersättning för den som håller betande djur eller utför skötsel genom röjning. Inriktningen framöver är att marker inom Natura 2000-områden ska prioriteras i fördelningen av sådan ersättning.

Om nytt system för ersättningar på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Fiske behöver i normalfallet inte Natura 2000-tillstånd. Det beror på att regeringen har valt att reglera fisket med fiskelagstiftningen och inte via miljöbalken.

Om de föreslagna områdena blir Natura 2000 ska länsstyrelsen ta fram bevarandeplaner. Det sker i samråd med berörda, exempelvis de som fiskar i de aktuella områdena. Målet är att fisket ska kunna fortsätta att bedrivas, samtidigt som skyddet för fåglarna upprätthålls. Om det visar sig att ytterligare regleringar behövs sker det genom förändringar i fiskelagstiftningen.

Befintliga anläggningar omfattas av gällande tillstånd.

Nya anläggningar måste visa att man undviker störningar som på ett betydande sätt försvårar bevarandet av fågelarterna i området.

Jakt, i enlighet med normala jaktbestämmelser, är exempel pågående markanvändning där brukanderätt finns. Den påverkas i normalfallet inte av att ett område pekas ut som Natura 2000. Även skyddsjakt får bedrivas inom området.
Om det blir så frekventa störningar av jakten att fågellivet påverkas på ett betydande sätt kan det krävas Natura 2000-tillstånd eller regleringar av annat slag.

Fåglar är världsresenärer som behöver bra livsmiljöer längs hela färden. Med Natura 2000-områden försäkrar vi oss om att de områden där fåglarna trivs bäst bevaras för framtiden.

Inom EU ska de viktigaste fågelområdena vara Natura 2000. EU-kommissionen anser att Sverige har tagit med en så liten andel av våra viktiga fågelområden i detta nätverk att vi inte uppfyller fågeldirektivet.
Kommissionen har tagit ett första steg mot en rättslig process och riktat en så kallad ”formell underrättelse” mot Sverige. Om bristerna inte åtgärdas kan det bli sanktioner som följd.

Tolv länsstyrelser i län som ligger längs kusterna har fått i uppdrag från regeringen att föreslå nya Natura 2000-områden i miljöer som är viktiga för fåglar som exempelvis häckar, övervintrar eller rastar.

I regeringens beslut och i Naturvårdsverkets riktlinjer nämns begreppen SPA och IBA.

SPA - särskilda skyddsområden

SPA är Natura 2000-områden som upprättas med stöd av EU:s fågeldirektiv. Förkortningen står för ”Special protection area” – särskilda skyddsområden. Natura 2000-områden kan också upprättas med stöd av EU:s art- och habitatdirektiv, då kallas de för SAC (”Special Area of conservation”).
Länsstyrelsens uppdrag är i detta fall att lämna förslag på nya SPA.

Karttjänst med befintliga SPA-områden i länet på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

IBA

IBA är områden som bedöms vara viktiga för bevarande av fågelpopulationer och biologisk mångfald. (Förkortningen står för “Important bird and biodiversity areas”).
Den internationella fågelorganisationen BirdLife definierar dessa områden utifrån ett 20-tal kriterier, bland annat hotade arter, arter med begränsad utbredning, arter med ogynnsam bevarandestatus samt stora ansamlingar av fåglar.

Regeringen har gett länsstyrelsen i uppdrag att utgå från dessa IBA i arbetet med att föreslå nya SPA.

Karta över IBA-områden i Sverige på BirdLifes webbplats Länk till annan webbplats.

EU-kommissionen har pekat ut två områden runt Gotland som länsstyrelsen ska bedöma. Dels ett område runt de båda Karlsöarna, dels ett område som sträcker sig längsmed hela Gotlands östkust och mellan 1,3 och 16 kilometer ut i havet. Regeringen har gett länsstyrelsen i uppdrag att göra en vetenskaplig bedömning av vilken betydelse dessa områden har för fågellivet. De viktigaste områdena ska vara med i förslaget. Om något område utesluts måste det motiveras.

Ärenden om områdesskydd är ofta förenade med intressekonflikter. Detta regeringsuppdrag består av två delar:

1. Länsstyrelsen ska göra ett förslag på nya Natura 2000-områden. Bedömningen ska baseras på vetenskaplig grund och fåglarnas behov. De viktigaste områdena ska vara med i förslaget. Om något område utesluts måste det motiveras.
2. Länsstyrelsen ska också informera berörda fastighetsägare och andra sakägare om förslagen och om vilka konsekvenser de kan få. Den som är berörd ska få möjlighet att komma med synpunkter. Dessa synpunkter ska finnas med i redovisningen till Naturvårdsverket och sänds sedan till regeringen innan beslut tas.
   

Regeringen.