Risk för vattenbrist i Gotlands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Länsstyrelsen föreslår nya

Natura 2000-områden för fåglar

Foto. Flock med flygande änder över havet

Foto: Magnus Martinsson

Länsstyrelserna har fått i uppdrag att föreslå nya fågelområden till Natura 2000-nätverket. Ett förslag för Gotlands län är klart och har gått ut för synpunkter. De områden som berörs är området omkring Karlsöarna, östkusten samt Gotska Sandön-Salvorev.

Längs Gotlands kuster och i havet runt ön finns en mångfald av miljöer och födosöksområden som lockar till sig fåglar. Ön har därför ett rikt fågelliv året om. Miljontals flyttfåglar passerar vår och höst. Några tar bara en rast, medan andra stannar för att häcka. Och när vintern kommer söker sig stora flockar med änder till vattnen runt Gotland.

Enligt EU:s fågeldirektiv ska medlemsländerna hålla koll på de platser där vilda fåglar trivs och dit de återkommer för att exempelvis häcka, rasta eller söka föda. De mest betydelsefulla fågelområdena ska vara Natura 2000-områden.

EU-kommissionen tycker att Sverige har tagit med en för liten andel av våra marina fågelområden i Natura 2000-nätverket. De utgår ifrån de IBA-områden som Birdlife International pekar ut som särskilt betydelsefulla för fågellivet. Kommissionen anser att Sverige inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt fågeldirektivet och har tagit ett första steg i en rättslig process.

Länsstyrelsens uppdrag

Regeringen har beslutat att Sveriges Natura 2000-områden för fåglar ska kompletteras. Tolv länsstyrelser, som har kust mot havet, har fått i uppdrag att föreslå nya sådana områden.

Vårt uppdrag är att ta reda på vilken betydelse länets IBA-områden har för fåglarna och föreslå nya områden som skulle kunna ingå i Natura 2000-nätverket. Förslaget ska bygga på strikt vetenskapliga utgångspunkter och information om fågelförekomster och arternas ekologiska behov.

Informera och samla in synpunkter

Länsstyrelsen ska också informera fastighetsägare och andra sakägare om processen och om vilka konsekvenser nya fågelområden kan få. De som berörs får möjlighet att yttra sig och dessa synpunkter ska finnas med i redovisningen.

Vissa av de föreslagna områdena berör riksintressen, till exempel farleder till hamnarna i Slite och Klintehamn. Förslaget berör också områden som pekats ut för vindkraftsetablering i Region Gotlands samrådsförslag till översiktsplan. Även andra verksamheter kan ha intressen inom de föreslagna områdena.

Länsstyrelsens förslag och inkomna synpunkter ska redovisas för Naturvårdsverket senast den 28 oktober 2022.

Det är regeringen som beslutar vilka områden som ska ingå i Natura 2000-nätverket.

Utdrag ur Regeringsbeslut 2021-06-03, M2021/01160, "Uppdrag att bedöma fågelområdens betydelse för bevarandet av fåglar enligt fågeldirektivet".

I regeringsbeslut 22 juni 2022 förlängdes uppdragstiden till den 28 oktober 2022.

Regeringens beslut

Regeringen uppdrar åt länsstyrelserna i Blekinge, Gotlands, Gävleborgs, Hallands, Kalmar, Skåne, Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västernorrlands, Västra Götalands och Östergötlands län att

  • bedöma och motivera vilka delar av de IBA-områden (viktiga fågelområden) som anges i tabellen i detta beslut som kan anses vara områden av sådan betydelse för bevarandet av fåglar som anges i artikel 4.1-4.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet),
  • med utgångspunkt i bedömningen föreslå -inom IBA-områdena - nya sådana särskilda bevarandeområden som avses i fågeldirektivet eller utökningar av befintliga sådana bevarandeområden (om det behövs för att skydda de mest lämpade områdena för bevarandet av fåglar, kan de föreslagna särskilda bevarandeområdena sträcka sig utanför IBA­områdena),
  • för varje IBA-område motivera varför de delar som varken har klassificerats eller föreslås klassificeras som särskilda bevarandeområden inte är de mest lämpade områdena för bevarandet av fåglar,
  • uppdatera och vid behov komplettera befintligt kunskapsunderlag avseende områdenas betydelse för bevarandet av fåglar,
  • informera fastighetsägare och relevanta sakägare om de förslag till nya områden och ändringar i befintliga områden som fastighetsägarna och sakägarna berörs av (av informationen ska framgå vilka konsekvenser ändringarna kan få för fastighetsägarna och sakägarna) och ge dem möjlighet att lämna synpunkter,
  • ge Fortifikationsverket, Försvarsmakten, berörda kommuner och, i den mån de berörs, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Kustbevakningen, Sveriges geologiska undersökning, Sametinget, Statens energimyndighet och Statens jordbruksverk möjlighet att yttra sig och lämna synpunkter på förslagen,
  • se till att resultatet av inkomna synpunkter finns med i redovisningen av uppdraget.

Uppdragen ska genomföras enligt riktlinjer som tas fram av Naturvårdsverket och redovisas till Naturvårdsverket senast den 22 augusti 2022.

Länsstyrelsens förslag

Länsstyrelsen i Gotlands län föreslår att:

  • Ett SPA-område bildas längs Gotlands östra kust, inkluderande havsområdet från strandlinjen ut till minst 25 meters djup öster om Gotland samt utvalda strandängar med gränser enligt karta. Det utpekade IBA-området ingår i det föreslagna SPA-området.
  • Ett SPA-område bildas i havsområdet runt och söder om Karlsöarna med gränser enligt karta. Det utpekade IBA-området ingår i det föreslagna SPA-området.
  • Natura 2000-området Gotska Sandön-Salvorev norr om Fårö klassas som ett SPA-område enligt Natura 2000-områdets nuvarande gränser. Området är inrättat i enlighet med art- och habitatdirektivet.

Motivering till förslaget

Gotlands östra kust

SPA-området längs Gotlands ostkust pekas ut för att skydda: (a) havsområden med mycket stora antal av övervintrande och rastande sjöfåglar, inklusive alfågeln som är en regionalt och globalt hotad art, och den starkt hotade berganden, (b) havsområden som är viktiga födosöksområden under häckningsperioden för hotade arter som bland annat ejder, svärta, silltrut och skräntärna, (c) ett 30-tal öar som hyser ett stort antal häckande kust- och sjöfåglar, främst änder, gäss, svanar, trutar, måsar, tärnor och vissa vadararter, varav flera arter är hotade, (d) nationellt värdefulla strandängar med stort antal häckande vadare, andfåglar och måsfåglar, varav flera arter är nationellt hotade, (e) ett flyttningsstråk för hundratusentals europeiska sjöfåglar och andra fåglar.

Området runt och söder om Karlsöarna

SPA-området runt och söder om Karlsöarna pekas ut för att skydda havsområden som under häckningsperioden är viktiga födosöksområden för sillgrissla, tordmule, silltrut, ejder och svärta. Kolonierna av sillgrissla på Karlsöarna är numera bland de största i Nordeuropa eftersom antalet häckande par i övriga utbredningsområdet, bland annat i Nordsjön och längs Norges kust har minskat kraftigt under senare år. Stora och Lilla Karlsö hyser i ett nationellt perspektiv i dagsläget även stora antal häckande ejder, svärta, silltrut och tordmule vilka alla söker föda i den marina miljön. Gotlands sydvästra kust är liksom östra kusten ett flyttningsstråk för hundratusentals europeiska sjöfåglar och andra fåglar.

Gotska Sandön - Salvorev

Natura 2000-området Gotska Sandön-Salvorev pekas även ut som ett SPA-område för att skydda stora antal övervintrande och rastande sjöfåglar, bland annat alfågel och ejder. I den av regeringen beslutade havsplanen är det aktuella området (Ö231) klassat som ett område för natur vilket innebär att ”området har naturvärden som ska bevaras och utvecklas för säkerställande av biologisk mångfald och främjande av ekosystemtjänster” (Havs- och vattenmyndigheten 2022, Havsplan för Östersjön).

 

Karta över föreslagna områden

De föreslagna områdena presenteras på en digital karta som du når via länken nedan. Med hjälp av plustecknet kan du zooma och få en detaljerad bild av det område eller de fastigheter som intresserar dig.

Karta över föreslagna områden Länk till annan webbplats.

Karta över Gotland med omgivande hav. De tre föreslagna områdena är markerade i olika färger.

Länsstyrelsen föreslår tre Natura 2000-områden för fåglar. ESRI Inc, Länsstyrelsen i Gotlands län.

Underlag för förslaget

Länsstyrelsen har sammanställt tillgängligt underlag om förekomst av kustfåglar i de aktuella delarna av Gotlands län. Utifrån detta har vi kunnat göra en vetenskaplig analys av den betydelse de utpekade IBA-områdena och anslutande kust har för de arter som ska skyddas.

Länsstyrelsens förslag till nya Natura 2000-områden enligt fågeldirektivet bygger på denna analys och motiveras i följande rapport.

Lämna synpunkter på förslaget

Regeringen har gett länsstyrelsen i uppdrag att hämta in synpunkter från fastighetsägare och sakägare. De kommer att ingå i vår redovisning till Naturvårdsverket och regeringen.

Tidigare fanns ett formulär för synpunkter på denna sida. Detta formulär stängdes när den ordinarie svarstiden tog slut. Det går dock fortfarande bra att skicka in synpunkter.

Du mejlar dina synpunkter till gotland@lansstyrelsen.se. Du kan också skicka ett brev till Länsstyrelsen i Gotlands län, 621 85 Visby.
Diarienummer 2409-2021 bör anges.

Har du frågor?

Om du har frågor går det bra att kontakta:
Åsa Norrman, processledare. Telefon: 010-223 92 66.
Eva Klint Langland, kommunikatör. Telefon: 010-223 92 05.

Film: Gotland ur ett fågelperspektiv

Runt Gotland finns viktiga födosöksområden för fåglar. I häckningstider söker sig många arter också till öns strandängar och skyddade vikar. I filmen berättar fågelkännaren Per Smitterberg om varför det finns så mycket fågel på Gotland.

På gång just nu

  • Den ursprungliga svarstiden har löpt ut. Det är dock fortfarande möjligt att skicka in synpunkter på förslaget, eftersom tiden för uppdraget har förlängts.
  • Länsstyrelsen gör en sammanställning av de yttranden och synpunkter som har kommit in. Om det kommer in nya fakta gör länsstyrelsen en bedömning av om det påverkar de föreslagna avgränsningarna för områdena.
  • Länsstyrelsen sammanställer ett slutligt förslag. Förslaget och inkomna synpunkter ska redovisas för Naturvårdsverket senast den 28 oktober 2022. Naturvårdsverket överlämnar sedan en samlad redovisning till regeringen.
  • Beslutet fattas av regeringen.

Frågor och svar

Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som i ett europeiskt perspektiv betraktas som särskilt skyddsvärda.

Syftet med Natura 2000 är att bidra till att hejda den pågående förlusten av biologisk mångfald inom EU genom att alla länder tar ett ansvar för sin del av det gemensamma naturarvet. De mest betydelsefulla områdena i varje land ska därför ingå i Natura 2000-nätverket.

Natura 2000 bygger på bestämmelser i två EU-direktiv: fågeldirektivet och habitatdirektivet. Regeringen utser Natura 2000-områden med stöd av 7 kap. 28 § miljöbalken.

Om Natura 2000 på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Ett starkt grundläggande skydd – men inga specifika förbud

Ett Natura 2000-utpekande innebär inte något generellt hinder för pågående markanvändning eller utveckling av samhället.

I de utpekade områdena finns inga särskilda regler om vad som är tillåtet eller förbjudet. För varje Natura 2000-område anges i stället i detalj vilka naturvärden som ska bevaras. Den verksamhet som sker i dessa områden behöver utföras så att syftet med skyddet inte motverkas.

Pågående mark- och vattenanvändning kan fortsätta som vanligt om den inte påverkar de utpekade naturvärdena negativt. Många skötselinsatser är också nödvändiga för att behålla värdena för fågellivet.

Den som vill göra en förändring eller en åtgärd som kan påverka miljön i dessa områden på ett betydande sätt måste söka tillstånd för det. Du kan läsa mer om tillståndsplikten i nästa fråga.

Natura 2000-områdena är dessutom av riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken, vilket har betydelse vid prövning av verksamheter och vid samhällsplanering. Det finns krav på hänsyn i alla myndighetsbeslut.

Det måste avgöras i varje enskilt fall vilka åtgärder som kan vara problematiska för syftet med ett visst Natura 2000-område. Därför finns en tillståndsplikt som gäller för alla nya åtgärder som kan påverka miljön i ett Natura 2000-område på ett betydande sätt.

Detta kan även gälla verksamheter som sker utanför områdets gränser. Det viktiga är alltså inte var det planeras något, utan vilken effekt detta får på området.

Skötselåtgärder som är nödvändiga för området kräver inte tillstånd.

Om tillståndsplikten i miljöbalken Länk till annan webbplats.

Hur vet man vilka åtgärder som kräver tillstånd?

Det kan vara svårt att avgöra om tillstånd krävs. Om du är osäker är du välkommen att fråga länsstyrelsen till råds.

Du kan alltid lämna in ett samrådsunderlag till länsstyrelsen där du gör en översiktlig beskrivning av den planerade åtgärden och dess bedömda miljöpåverkan. I samrådet med länsstyrelsen får du besked om det behövs en tillståndsprövning.

Pågående verksamheter

Verksamheter som redan bedrivs i eller i närheten av föreslagna områden ska som huvudregel kunna fortsätta.

Man behöver dock söka Natura 2000-tillstånd om verksamheten ändras så att betydande påverkan på miljön kan uppkomma.

Vid omprövning av tillståndsgivna verksamheter behöver också påverkan på Natura 2000-områdets skyddsintressen klargöras.

Nya verksamheter

Nya verksamheter ska kunna tillkomma i föreslagna områden under förutsättning att de fåglar som ska skyddas inte störs på ett betydande sätt. Om du planerar en ny verksamhet eller en åtgärd som kan påverka miljön på ett betydande sätt måste söka Natura 2000-tillstånd.

Bevarandeplanen ger besked

När regeringen har fattat beslut om ett nytt Natura 2000 ska länsstyrelsen ta fram en bevarandeplan för området. Bevarandemålen som anges i planen är centrala i tillståndsprövningen.
Bevarandeplanen utformas i dialog med fastighetsägare och andra berörda. Inriktningen är att pågående verksamheter ska kunna fortsätta. Ibland krävs anpassningar, som att man exempelvis anpassar tidpunkt för vissa åtgärder eller att man iakttar ett visst avstånd till fåglarna.

Jordbruk och bete är exempel på en pågående markanvändning som i normalfallet inte påverkas av att ett område pekas ut som Natura 2000. Att strandängar betas och hålls öppna är också helt avgörande för många av de arter som skyddas av fågeldirektivet. Det finns möjlighet att få ersättning för den som håller betande djur eller utför skötsel genom röjning. Inriktningen framöver är att marker inom Natura 2000-områden ska prioriteras i fördelningen av sådan ersättning.

Om nytt system för ersättningar på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Fiske behöver i normalfallet inte Natura 2000-tillstånd. Det beror på att regeringen har valt att reglera fisket med fiskelagstiftningen och inte via miljöbalken.

Om de föreslagna områdena blir Natura 2000 ska länsstyrelsen ta fram bevarandeplaner. Det sker i samråd med berörda, exempelvis de som fiskar i de aktuella områdena. Målet är att fisket ska kunna fortsätta att bedrivas, samtidigt som skyddet för fåglarna upprätthålls. Om det visar sig att ytterligare regleringar behövs sker det genom förändringar i fiskelagstiftningen.

Befintliga anläggningar omfattas av gällande tillstånd.

Nya anläggningar måste visa att man undviker störningar som på ett betydande sätt försvårar bevarandet av fågelarterna i området.

Jakt, i enlighet med normala jaktbestämmelser, är exempel pågående markanvändning där brukanderätt finns. Den påverkas i normalfallet inte av att ett område pekas ut som Natura 2000. Även skyddsjakt får bedrivas inom området.
Om det blir så frekventa störningar av jakten att fågellivet påverkas på ett betydande sätt kan det krävas Natura 2000-tillstånd eller regleringar av annat slag.

Fåglar är världsresenärer som behöver bra livsmiljöer längs hela färden. Med Natura 2000-områden försäkrar vi oss om att de områden där fåglarna trivs bäst bevaras för framtiden.

Inom EU ska de viktigaste fågelområdena vara Natura 2000. EU-kommissionen anser att Sverige har tagit med en så liten andel av våra viktiga fågelområden i detta nätverk att vi inte uppfyller fågeldirektivet.
Kommissionen har tagit ett första steg mot en rättslig process och riktat en så kallad ”formell underrättelse” mot Sverige. Om bristerna inte åtgärdas kan det bli sanktioner som följd.

Tolv länsstyrelser i län som ligger längs kusterna har fått i uppdrag från regeringen att föreslå nya Natura 2000-områden i miljöer som är viktiga för fåglar som exempelvis häckar, övervintrar eller rastar.

I regeringens beslut och i Naturvårdsverkets riktlinjer nämns begreppen SPA och IBA.

SPA - särskilda skyddsområden

SPA är Natura 2000-områden som upprättas med stöd av EU:s fågeldirektiv. Förkortningen står för ”Special protection area” – särskilda skyddsområden. Natura 2000-områden kan också upprättas med stöd av EU:s art- och habitatdirektiv, då kallas de för SAC (”Special Area of conservation”).
Länsstyrelsens uppdrag är i detta fall att lämna förslag på nya SPA.

Karttjänst med befintliga SPA-områden i länet på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

IBA

IBA är områden som bedöms vara viktiga för bevarande av fågelpopulationer och biologisk mångfald. (Förkortningen står för “Important bird and biodiversity areas”).
Den internationella fågelorganisationen BirdLife definierar dessa områden utifrån ett 20-tal kriterier, bland annat hotade arter, arter med begränsad utbredning, arter med ogynnsam bevarandestatus samt stora ansamlingar av fåglar.

Regeringen har gett länsstyrelsen i uppdrag att utgå från dessa IBA i arbetet med att föreslå nya SPA.

Karta över IBA-områden i Sverige på BirdLifes webbplats Länk till annan webbplats.

EU-kommissionen har pekat ut områden runt Gotland som länsstyrelsen ska bedöma. Dels ett område runt de båda Karlsöarna, dels ett område som sträcker sig längsmed hela Gotlands östkust och mellan 1,3 och 16 kilometer ut i havet. Regeringen har gett länsstyrelsen i uppdrag att göra en vetenskaplig bedömning av vilken betydelse dessa områden har för fågellivet. De viktigaste områdena ska vara med i förslaget. Om något område utesluts måste det motiveras.

Länsstyrelsen är klar med den vetenskapliga bedömningen och har lagt fram ett förslag som går ut för synpunkter. Förslaget omfattar de områden som pekades ut av EU-kommissionen och av angränsande områden som också har stor betydelse för fågellivet. Området Gotska Sandön-Salvorev är ett sådant område. Det är sedan tidigare Natura 2000 enligt art- och habitatdirektivet, men föreslås nu också bli ett Natura 2000-område för fåglar.

Regeringsuppdraget gäller områden som huvudsakligen består av hav, men de omfattar också öar och vissa strandnära områden som kan ha betydelse för fågellivet.

Ärenden om områdesskydd är ofta förenade med intressekonflikter. Detta regeringsuppdrag består av två delar:

  1. Länsstyrelsen ska göra ett förslag på nya Natura 2000-områden. Bedömningen ska baseras på vetenskaplig grund och fåglarnas behov. De viktigaste områdena ska vara med i förslaget. Om något område utesluts måste det motiveras.
  2. Länsstyrelsen ska också informera berörda fastighetsägare och andra sakägare om förslagen och om vilka konsekvenser de kan få. Den som är berörd ska få möjlighet att komma med synpunkter. Dessa synpunkter ska finnas med i redovisningen till Naturvårdsverket och sänds sedan till regeringen innan beslut tas.

Regeringen.

Kontakt