Länsstyrelsen föreslår nya
Natura 2000-områden för fåglar
Länsstyrelserna har fått regeringens uppdrag att föreslå nya fågelområden till Natura 2000-nätverket. Länsstyrelsen i Gotlands län har sammanställt ett förslag som omfattar havsområdena omkring Karlsöarna och längs Gotlands östkust.
Gotland har rikt fågelliv året om. Miljontals flyttfåglar passerar vår och höst. Några tar bara en rast, andra stannar för att häcka. Och när vintern kommer söker sig stora flockar med änder till vattnen runt ön. Det är den mångfald av miljöer och födosöksområden som finns på Gotland och i havet runt ön som lockar fåglarna till sig.
Enligt EU:s fågeldirektiv har medlemsländerna ett ansvar för de platser där vilda fåglar trivs och dit de återkommer för att exempelvis häcka, rasta eller söka föda. De mest betydelsefulla fågelområdena ska vara Natura 2000-områden.
EU-kommissionen tycker att Sverige har tagit med en för liten andel av våra marina fågelområden i Natura 2000-nätverket. De utgår ifrån de IBA-områden som Birdlife International pekar ut som särskilt betydelsefulla för fågellivet. Kommissionen anser att Sverige inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt fågeldirektivet och har tagit ett första steg i en rättslig process.
Länsstyrelsens uppdrag
Regeringen har beslutat att Sveriges Natura 2000-områden för fåglar ska kompletteras. Tolv länsstyrelser, som har kust mot havet, har fått i uppdrag att:
- Göra en vetenskaplig bedömning av länets IBA-områden och med utgångspunkt från den bedömningen föreslå fågelområden som skulle kunna ingå i Natura 2000-nätverket.
- Informera fastighetsägare och andra sakägare om processen och om vilka konsekvenser ett utpekande kan få.
- Hämta in synpunkter.
- Redovisa förslag och synpunkter till Naturvårdsverket, senast den 28 oktober 2022.
Det är regeringen som beslutar vilka områden som ska ingå i Natura 2000-nätverket. Något beslut har ännu inte fattats.
Utdrag ur Regeringsbeslut 2021-06-03, M2021/01160, "Uppdrag att bedöma fågelområdens betydelse för bevarandet av fåglar enligt fågeldirektivet".
I regeringsbeslut 22 juni 2022 förlängdes uppdragstiden till den 28 oktober 2022.
Regeringens beslut
Regeringen uppdrar åt länsstyrelserna i Blekinge, Gotlands, Gävleborgs, Hallands, Kalmar, Skåne, Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västernorrlands, Västra Götalands och Östergötlands län att
- bedöma och motivera vilka delar av de IBA-områden (viktiga fågelområden) som anges i tabellen i detta beslut som kan anses vara områden av sådan betydelse för bevarandet av fåglar som anges i artikel 4.1-4.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet),
- med utgångspunkt i bedömningen föreslå -inom IBA-områdena - nya sådana särskilda bevarandeområden som avses i fågeldirektivet eller utökningar av befintliga sådana bevarandeområden (om det behövs för att skydda de mest lämpade områdena för bevarandet av fåglar, kan de föreslagna särskilda bevarandeområdena sträcka sig utanför IBAområdena),
- för varje IBA-område motivera varför de delar som varken har klassificerats eller föreslås klassificeras som särskilda bevarandeområden inte är de mest lämpade områdena för bevarandet av fåglar,
- uppdatera och vid behov komplettera befintligt kunskapsunderlag avseende områdenas betydelse för bevarandet av fåglar,
- informera fastighetsägare och relevanta sakägare om de förslag till nya områden och ändringar i befintliga områden som fastighetsägarna och sakägarna berörs av (av informationen ska framgå vilka konsekvenser ändringarna kan få för fastighetsägarna och sakägarna) och ge dem möjlighet att lämna synpunkter,
- ge Fortifikationsverket, Försvarsmakten, berörda kommuner och, i den mån de berörs, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Kustbevakningen, Sveriges geologiska undersökning, Sametinget, Statens energimyndighet och Statens jordbruksverk möjlighet att yttra sig och lämna synpunkter på förslagen,
- se till att resultatet av inkomna synpunkter finns med i redovisningen av uppdraget.
Uppdragen ska genomföras enligt riktlinjer som tas fram av Naturvårdsverket och redovisas till Naturvårdsverket senast den 22 augusti 2022.
Länsstyrelsens förslag
Länsstyrelsen i Gotlands län föreslår att:
- Ett SPA-område bildas längs Gotlands östra kust, inkluderande havsområdet från strandlinjen ut till minst 25 meters djup öster om Gotland samt utvalda strandängar med gränser enligt karta. Det utpekade IBA-området ingår i det föreslagna SPA-området.
- Ett SPA-område bildas i havsområdet runt och söder om Karlsöarna med gränser enligt karta. Det utpekade IBA-området ingår i det föreslagna SPA-området.
Motivering till förslaget
Gotlands östra kust
SPA-området längs Gotlands ostkust pekas ut för att skydda: (a) havsområden med mycket stora antal av övervintrande och rastande sjöfåglar, inklusive alfågeln som är en regionalt och globalt hotad art, och den starkt hotade berganden, (b) havsområden som är viktiga födosöksområden under häckningsperioden för hotade arter som bland annat ejder, svärta, silltrut och skräntärna, (c) ett 30-tal öar som hyser ett stort antal häckande kust- och sjöfåglar, främst änder, gäss, svanar, trutar, måsar, tärnor och vissa vadararter, varav flera arter är hotade, (d) nationellt värdefulla strandängar med stort antal häckande vadare, andfåglar och måsfåglar, varav flera arter är nationellt hotade, (e) ett flyttningsstråk för hundratusentals europeiska sjöfåglar och andra fåglar.
Karlsöarna och Gotlands sydvästra kust
SPA-området runt och söder om Karlsöarna pekas ut för att skydda havsområden som under häckningsperioden är viktiga födosöksområden för sillgrissla, tordmule, silltrut, ejder och svärta. Kolonierna av sillgrissla på Karlsöarna är numera bland de största i Nordeuropa eftersom antalet häckande par i övriga utbredningsområdet, bland annat i Nordsjön och längs Norges kust har minskat kraftigt under senare år. Stora och Lilla Karlsö hyser i ett nationellt perspektiv i dagsläget även stora antal häckande ejder, svärta, silltrut och tordmule vilka alla söker föda i den marina miljön. Gotlands sydvästra kust är liksom östra kusten ett flyttningsstråk för hundratusentals europeiska sjöfåglar och andra fåglar.
Karta över föreslagna områden
De föreslagna områdena presenteras på en digital karta som du når via länken nedan. Med hjälp av plustecknet kan du zooma och få en detaljerad bild av det område eller de fastigheter som intresserar dig.
Underlag för förslaget
Länsstyrelsen har sammanställt tillgängligt underlag om förekomst av kustfåglar i de aktuella delarna av Gotlands län. Utifrån detta har vi kunnat göra en vetenskaplig analys av den betydelse de utpekade IBA-områdena och anslutande kust har för de arter som ska skyddas.
Länsstyrelsens förslag till nya Natura 2000-områden enligt fågeldirektivet bygger på denna analys och motiveras i följande rapport.
- Rapport: Underlag till uppdrag att bedöma marina IBA-områden och vid behov lämna förslag på nya SPA-områden enligt EU:s fågeldirektiv. Pdf, 611.4 kB.
- Bilaga 1: Beskrivning av de fågelarter som har beaktats i arbetet med att föreslå nya SPA-områden i Gotlands län och i angränsande ekonomisk zon. Pdf, 953.3 kB.
- Bilaga 2: Häckande fåglar på östra Gotlands strandängar. Delrapport: Strandfågelinventering Gammelgarn - Norrlanda Pdf, 4.6 MB..
- Bilaga 3: Häckande kust- och sjöfåglar på öar längs Gotlands ostkust. Pdf, 308.4 kB.
- Bilaga 4: "Viktiga havsområden för sjöfåglar som häckar på Karlsöarna". Kontakta länsstyrelsen för leverans.
- Områdesbeskrivningar. Genomgång av respektive strandängsområdes fågelfauna, hävdstatus samt kommentarer. Endast de strandängar som omfattas av uppdraget. Kontakta länsstyrelsen för leverans.
Konkurrerande intressen inom föreslagna områden
Det finns farleder till hamnar och flera andra riksintressen inom de områden som länsstyrelsen föreslår. Förslaget berör också områden som har pekats ut för vindkraftsetablering i Region Gotlands samrådsförslag till översiktsplan. Andra konkurrerande intressen framkommer i de synpunkter på förslaget som har kommit in till länsstyrelsen.
Länsstyrelsens uppdrag är att presentera förslag som enbart bygger på områdenas betydelse för fågellivet. I rapporteringen till Naturvårdsverket påtalar länsstyrelsen att det finns konkurrerande intressen. I rapporteringen ingår också alla inkomna synpunkter i sin helhet.
Det är regeringen som tar ställning till hur nätverket av Natura 2000-områden ska kompletteras och fattar beslut om utpekanden.
På gång just nu
- Länsstyrelsen har sammanställt ett slutligt förslag som har redovisats till Naturvårdsverket den 28 oktober 2022. I redovisningen ingick också alla inkomna synpunkter.
- Naturvårdsverket överlämnar en samlad redovisning av alla länsstyrelsers förslag till regeringen.
- Beslut fattas av regeringen.
Film: Gotland ur ett fågelperspektiv
Runt Gotland finns viktiga födosöksområden för fåglar. I häckningstider söker sig många arter också till öns strandängar och skyddade vikar. I filmen berättar fågelkännaren Per Smitterberg om varför det finns så mycket fågel på Gotland.
Frågor och svar
I maj 2022 gick länsstyrelsen ut med ett förslag för synpunkter.
Det förslag som rapporteras till Naturvårdsverket i oktober 2022 skiljer sig på flera punkter från det tidigare förslaget:
- Området "Gotska Sandön - Salvorev" ingår inte i det slutliga förslaget.
- Området "Karlsöarna och Gotlands sydvästra kust" sträcker sig inte lika långt norrut som i det tidigare förslaget.
- Gränserna för området "Gotlands östra kust" har justerats både på land och ute i havet. På land handlar det om en sträcka mellan Norrlanda och Gammelgarn som inte var tillräckligt inventerad sedan tidigare. Ute i havet har gränsen justerats så att den bättre följer de blåmusselbankar som är viktiga födosöksområden.
Här ser du justeringarna
Via den blåmarkerade länken nedan kommer du till en karta.
Områden som ingår i det slutliga förslaget är markerade i blått och grönt.
Områden som ingick i förslaget som gick ut på remiss är markerade med ett rött streck.
Karta som visar både det tidigare och det slutliga förslaget Länk till annan webbplats.
Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som i ett europeiskt perspektiv betraktas som särskilt skyddsvärda.
Syftet med Natura 2000 är att bidra till att hejda den pågående förlusten av biologisk mångfald inom EU genom att alla länder tar ett ansvar för sin del av det gemensamma naturarvet. De mest betydelsefulla områdena i varje land ska därför ingå i Natura 2000-nätverket.
Natura 2000 bygger på bestämmelser i två EU-direktiv: fågeldirektivet och habitatdirektivet. Regeringen utser Natura 2000-områden med stöd av 7 kap. 28 § miljöbalken.
Om Natura 2000 på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Ett starkt grundläggande skydd – men inga specifika förbud
Ett Natura 2000-utpekande innebär inte något generellt hinder för pågående markanvändning eller utveckling av samhället.
I de utpekade områdena finns inga särskilda regler om vad som är tillåtet eller förbjudet. För varje Natura 2000-område anges i stället i detalj vilka naturvärden som ska bevaras. Den verksamhet som sker i dessa områden behöver utföras så att syftet med skyddet inte motverkas.
Pågående mark- och vattenanvändning kan fortsätta som vanligt om den inte påverkar de utpekade naturvärdena negativt. Många skötselinsatser är också nödvändiga för att behålla värdena för fågellivet.
Den som vill göra en förändring eller en åtgärd som kan påverka miljön i dessa områden på ett betydande sätt måste söka tillstånd för det. Du kan läsa mer om tillståndsplikten i nästa fråga.
Natura 2000-områdena är dessutom av riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken, vilket har betydelse vid prövning av verksamheter och vid samhällsplanering. Det finns krav på hänsyn i alla myndighetsbeslut.
Det måste avgöras i varje enskilt fall vilka åtgärder som kan vara problematiska för syftet med ett visst Natura 2000-område. Därför finns en tillståndsplikt som gäller för alla nya åtgärder som kan påverka miljön i ett Natura 2000-område på ett betydande sätt.
Detta kan även gälla verksamheter som sker utanför områdets gränser. Det viktiga är alltså inte var det planeras något, utan vilken effekt detta får på området.
Skötselåtgärder som är nödvändiga för området kräver inte tillstånd.
Om tillståndsplikten i miljöbalken Länk till annan webbplats.
Hur vet man vilka åtgärder som kräver tillstånd?
Det kan vara svårt att avgöra om tillstånd krävs. Om du är osäker är du välkommen att fråga länsstyrelsen till råds.
Du kan alltid lämna in ett samrådsunderlag till länsstyrelsen där du gör en översiktlig beskrivning av den planerade åtgärden och dess bedömda miljöpåverkan. I samrådet med länsstyrelsen får du besked om det behövs en tillståndsprövning.
Pågående verksamheter
Verksamheter som redan bedrivs i eller i närheten av föreslagna områden ska som huvudregel kunna fortsätta.
Man behöver dock söka Natura 2000-tillstånd om verksamheten ändras så att betydande påverkan på miljön kan uppkomma.
Vid omprövning av tillståndsgivna verksamheter behöver också påverkan på Natura 2000-områdets skyddsintressen klargöras.
Nya verksamheter
Nya verksamheter ska kunna tillkomma i föreslagna områden under förutsättning att de fåglar som ska skyddas inte störs på ett betydande sätt. Om du planerar en ny verksamhet eller en åtgärd som kan påverka miljön på ett betydande sätt måste söka Natura 2000-tillstånd.
Bevarandeplanen ger besked
När regeringen har fattat beslut om ett nytt Natura 2000 ska länsstyrelsen ta fram en bevarandeplan för området. Bevarandemålen som anges i planen är centrala i tillståndsprövningen.
Bevarandeplanen utformas i dialog med fastighetsägare och andra berörda. Inriktningen är att pågående verksamheter ska kunna fortsätta. Ibland krävs anpassningar, som att man exempelvis anpassar tidpunkt för vissa åtgärder eller att man iakttar ett visst avstånd till fåglarna.
Jordbruk och bete är exempel på en pågående markanvändning som i normalfallet inte påverkas av att ett område pekas ut som Natura 2000. Att strandängar betas och hålls öppna är också helt avgörande för många av de arter som skyddas av fågeldirektivet. Det finns möjlighet att få ersättning för den som håller betande djur eller utför skötsel genom röjning. Inriktningen framöver är att marker inom Natura 2000-områden ska prioriteras i fördelningen av sådan ersättning.
Om nytt system för ersättningar på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Fiske behöver i normalfallet inte Natura 2000-tillstånd. Det beror på att regeringen har valt att reglera fisket med fiskelagstiftningen och inte via miljöbalken.
Om de föreslagna områdena blir Natura 2000 ska länsstyrelsen ta fram bevarandeplaner. Det sker i samråd med berörda, exempelvis de som fiskar i de aktuella områdena. Målet är att fisket ska kunna fortsätta att bedrivas, samtidigt som skyddet för fåglarna upprätthålls. Om det visar sig att ytterligare regleringar behövs sker det genom förändringar i fiskelagstiftningen.
Befintliga anläggningar omfattas av gällande tillstånd.
Nya anläggningar måste visa att man undviker störningar som på ett betydande sätt försvårar bevarandet av fågelarterna i området.
Jakt, i enlighet med normala jaktbestämmelser, är exempel pågående markanvändning där brukanderätt finns. Den påverkas i normalfallet inte av att ett område pekas ut som Natura 2000. Även skyddsjakt får bedrivas inom området.
Om det blir så frekventa störningar av jakten att fågellivet påverkas på ett betydande sätt kan det krävas Natura 2000-tillstånd eller regleringar av annat slag.
Fåglar är världsresenärer som behöver bra livsmiljöer längs hela färden. Med Natura 2000-områden försäkrar vi oss om att de områden där fåglarna trivs bäst bevaras för framtiden.
Inom EU ska de viktigaste fågelområdena vara Natura 2000. EU-kommissionen anser att Sverige har tagit med en så liten andel av våra viktiga fågelområden i detta nätverk att vi inte uppfyller fågeldirektivet.
Kommissionen har tagit ett första steg mot en rättslig process och riktat en så kallad ”formell underrättelse” mot Sverige. Om bristerna inte åtgärdas kan det bli sanktioner som följd.
Tolv länsstyrelser i län som ligger längs kusterna har fått i uppdrag från regeringen att föreslå nya Natura 2000-områden i miljöer som är viktiga för fåglar som exempelvis häckar, övervintrar eller rastar.
I regeringens beslut och i Naturvårdsverkets riktlinjer nämns begreppen SPA och IBA.
SPA - särskilda skyddsområden
SPA är Natura 2000-områden som upprättas med stöd av EU:s fågeldirektiv. Förkortningen står för ”Special protection area” – särskilda skyddsområden. Natura 2000-områden kan också upprättas med stöd av EU:s art- och habitatdirektiv, då kallas de för SAC (”Special Area of conservation”).
Länsstyrelsens uppdrag är i detta fall att lämna förslag på nya SPA.
IBA
IBA är områden som bedöms vara viktiga för bevarande av fågelpopulationer och biologisk mångfald. (Förkortningen står för “Important bird and biodiversity areas”).
Den internationella fågelorganisationen BirdLife definierar dessa områden utifrån ett 20-tal kriterier, bland annat hotade arter, arter med begränsad utbredning, arter med ogynnsam bevarandestatus samt stora ansamlingar av fåglar.
Regeringen har gett länsstyrelsen i uppdrag att utgå från dessa IBA i arbetet med att föreslå nya SPA.
Karta över IBA-områden i Sverige på BirdLifes webbplats Länk till annan webbplats.
EU-kommissionen har pekat ut två områden runt Gotland som länsstyrelsen ska bedöma. Dels ett område runt de båda Karlsöarna, dels ett område som sträcker sig längsmed hela Gotlands östkust och mellan 1,3 och 16 kilometer ut i havet. Regeringen har gett länsstyrelsen i uppdrag att göra en vetenskaplig bedömning av vilken betydelse dessa områden har för fågellivet. De viktigaste områdena ska vara med i förslaget. Om något område utesluts måste det motiveras.
Ärenden om områdesskydd är ofta förenade med intressekonflikter. Detta regeringsuppdrag består av två delar:
- Länsstyrelsen ska göra ett förslag på nya Natura 2000-områden. Bedömningen ska baseras på vetenskaplig grund och fåglarnas behov. De viktigaste områdena ska vara med i förslaget. Om något område utesluts måste det motiveras.
- Länsstyrelsen ska också informera berörda fastighetsägare och andra sakägare om förslagen och om vilka konsekvenser de kan få. Den som är berörd ska få möjlighet att komma med synpunkter. Dessa synpunkter ska finnas med i redovisningen till Naturvårdsverket och sänds sedan till regeringen innan beslut tas.
Regeringen.