Bryorna kan vara ett komplement för vatten – det här behöver du veta

Högt på önskelistan står regn över törstig mark. Torrare årstider ställer högre krav på hushållning och flexibilitet på dricksvatten till djur och människor.

Att återanvända, restaurera och ta vara på bryorna, alltså grävda vattenhål, i betesmarkerna kan vara ett komplement. Värdefulla miljöer både för biologisk mångfald och som vatten till betande djur. Finns det något att tänka på inför ett sådant projekt när det gäller kulturmiljöer och fornlämningar? Ja det gör det förstås!

Gotland har lång tradition av att ha betesdjur på skogen. Till skillnad mot fastlandet så saknas större rovdjur. Här finns räv och örn och korp. Bryorna är viktiga ”bevis” på att skogar, hagar och utmarker har betats.

Bryor kan se olika ut

Bryor är småvatten som kan se ut på olika sätt. Det kan vara naturliga källor, grävda enskilda vattenhål, fördjupade delar av en våtmark, stenskodda, in- eller bortstängslade för att skyddas mot grumling och tramp med mera. Det vanligaste är en grävd vattenspegel med vall av flyttat material. Ofta finns en ”ramp” som underlättar för djuren att komma till vattenytan. Vissa bryor har egennamn. I en del betesmarker finns flera bryor. Troligen en gardering att ha vatten hela betesperioden.

Bryor och källor kan ibland hittas i det historiska kartmaterialet. Det kan förenkla dateringen av bryorna. En del bryor, som ligger i eller intill förhistoriska boplatsmiljöer, kan antas ha varit hushållsvatten till dåtidens människor. Därefter har de blivit bryor till djur.

I småvatten och våtmarker har människor offrat: djur, mat, metaller, människor. I vattenmiljöer kan organiska material bevaras. Är det en våt och sur miljö kan trä, läder, tyger, hud med mera bevaras väldigt länge. Bockstensmannen är ett känt exempel från fastlandet. Andra fynd är forntida träbåtar, verktyg samt trälämningar för fiske. Ibland är en stensatt brunn det enda som är kvar av en gammal medeltida boplats.

Åtgärder kan kräva tillstånd

Åtgärder i och intill en brya kan vara tillståndspliktiga enligt Kulturmiljölagen. Det är läge att samråda med din länsstyrelse inför ditt projekt till exempel om:

• bryorna ligger intill eller nära framför allt förhistoriska boplatser med kämpgravar, alltså husgrunder från långhus, eller andra komplexa fornlämningsmiljöer,
• bryor med egennamn,
• stenskodda eller stensatta bryor,
• bryor med fynd av slipskårestenar eller fornfynd med mera.
• det kan också handla om att bryan väsentligt ska förstoras eller fördjupas samt var urgrävt material kan läggas.

Användvår e-tjänst för att skicka en förfrågan om att utreda om en forlämning påverkas av markingrepp.

Länk till e-tjänsten

Information om fornlämningar finns hos Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister. Kom ihåg att det kan finnas fornlämningar som inte är registrerade eller kända!

Fornsök hos Riksantivkarieämbetet Länk till annan webbplats.

På vår hemsida kan du också hitta fornlämningar och historiska kartor på din mark. I lagerlistan kryssar du i Kulturvård och RAÄ lämningar för fornlämningar och Bakgrundskartor och Skattläggningskartor Gotland för historiska kartor (1700-tal).

Länsstyrelsens Gotlandskarta - GIS Länk till annan webbplats.