Fältvandring och studiebesök på Kvie

Under biologiska mångfaldens dag den 22 maj genomförde vi ett studiebesök och härlig fältvandring på den vackra gården Kvie i Bro. 15-talet personer deltog och fick en annorlunda och inspirerande fredagkväll i det gröna.

Lars Wallin som äger gården tog oss med på en vandring kring gården, hemskiftena och marken en bit ut. Fokus var att visa på olika åtgärder gjord för att gynna en rad olika arter. Vi berörde arter som tornseglare och fladdermöss. (Var rädd om och bevara dina tegeltak!)

Vi passerade bikupor, högstubbar, faunadepåer och vatten. Både en mycket gammal brya i gårdens gamla hemänge, men även flera nyanlagda småvatten. Här avhandlades såklart bin, insekter, groddjur och fågellivet.

Vid den stora dammen som Lars låtit anlägga för att gynna just fågelliv och småvilt stannade vi till och spanade. Många deltagare hade på uppmaning tagit med kikare, och kunde nu se bland annat häckande tofsvipor, rödbena, sångsvanar, tärnor och en rad andra fåglar. Vattnet lockar även till sig vilt och småvilt som rådjur, fasan, rapphöns, räv och hare under hela året.

Holkar för småfågel, liksom tornseglare och en och annan storholk för kattugglan passerade vi också.

Solbelysta rösen och faunadepåer såg vi lite här och där, och fick insyn i deras stora värde som skydd bo- och födoplats för både insekter, ödlor och ormar.

En faunadepå är helt enkelt en medvetet upplagd hög med ris och/eller stockar och kubb. Ofta, även om man tar ved, brukar ju en del stock, kubb och ris bli övermäktigt att ta rätt på. Då kan man med fördel placera de lite prydligt i ett soligt läge där de inte är i vägen – du har då skapat en faunadepå eller om man hellre vill kalla det ”insektshotell”. Med lite ris och löv kan du till och med klassa upp din faunadepå till ett igelkottshotell!

Kom bara ihåg att en faunadepå inte ska tas bort eller eldas upp efter ett tag. Antingen får man göra det direkt, innan alla insekter och andra har flyttat in -eller inte alls.

De högar som blir liggande en säsong eller mer och sedan flisas eller eldas, benämns istället fångstvirke. Det vill säga en ren dödsfälla för alla de insekter och andra smådjur som bosatt sig där, och stryker med för elden eller flistuggen.

Ett utmärkt sätt att hantera överflödigt ris vid röjning är att göra risstaket. Detta fick vi se goda exempel på, där Lars skapat vindskydd, stängsel, faunadepå i ett. Detta samtidigt som man slipper elda vilket annars kanske är det vanliga för att bli av med sitt ris och röjningsmaterial.

På väg till gårdens alldeles egna fornborg (!) fick vi gå genom en vacker nyckelbiotop, en uppvuxen och mycket gammalt skogsbete. Här fanns en väldig variation i ålder på träden liksom trädslag, och ett varierat fint buskskikt. Det är inte alltid man får njuta av blommande hägg, rejäla tallbånsar, kjolgranar, hålträd och knotiga gammelekar på en och samma vandring!

I fornborgen fick vi ta del av gårdens långa historia, vilken verkligen visualiserades här. Inte nog med att borgen är en välbevarad och tydlig flatmarkssborg från tidig järnålder, den utgör även en sällsam oas och glänta mitt i gammelskogen. Som en grand finale på kvällen, fick vi avnjuta lokal- och nybakad, fortfarande varm pizza här mitt i skogen och fornborgen -inramat med blommande vildapel och fantastisk kvällssol!

Tack alla som var med och bidrog till en härlig kväll!

Denna aktivitet finansieras genom "Ett rikt odlingslandskap", med medel från EU och svenska staten genom den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken.