Växtskyddsdag

Ett 30-tal personer kom till Gotland Grönt Centrum den 2 december för att lyssna på växtskyddscentralens presentationer om årets växtskyddsutmaningar. Deltagarna fick mycket information om olika bekämpningsmedel, deras för- och nackdelar och om hur de används på bästa sätt.

Agneta Sundblad pratade bland annat om problem med att behandla med växtskyddsmedel i höstvete på hösten. Det är en ökad risk att medlen hamnar i vattendrag vid behandling under hösten. Det beror på att det är en mindre gröda och att medlet träffar jordytan i större utsträckning. Vissa växtskyddsmedel behöver sprutas på natten för att minska risken för att medel inte ska driva iväg med vinden och drabba andra grödor där det gör skada.

Det finns ett par nya medel som godkänts under hösten. I Danmark har man valt att förbjuda en del medel som har ökad risk att resultera i bekämpningsmedel i vattendrag, bland annat PFAS. Om det beslutet tas i Sverige så kommer ungefär hälften av de medel som finns att försvinna från marknaden.

Under försök som gjorts på Gotland så har skörden ökat markant, 30-40%, för de som behandlats på hösten. I försöken som behandlats på våren var inte ökningen lika stor.

Under året har en del lantbrukare fått problem med att preparat som använts i höstvete har drivit in i närliggande rapsfält där de gett skador. Troligen har detta berott på väderlek och inte att det varit felaktigt utförd sprutning.

I försök i höstraps så var uppkomsten dålig under hösten 2024 men återhämtade sig under 2025. Samtliga behandlingar gav minst 130 procent ökning av skörd, någon så mycket som 240 procent.

Under sommaren 2025 gjordes en demoodling för vitblära i vårkorn. Det viktigaste för att bekämpa vitbläran är att ha hög utsädesmängd som kan konkurrera med vitbläran. I kombination med hög utsädesmängd ger flera av behandlingarna i försöket en effekt över 80 procent. Det vill säga det var 80 procent mindre förekomst av vitblära än i det obehandlade ledet. Det är även viktigt med tidig behandling för att få resultat.

I försöken tillsätts de vätmedel som rekommenderas på etiketterna på respektive växtskyddsmedel, det har inte gjort några test med någon annan blandning i demoodlingen. Ett led hade tre behandlingar, det gav resultat även vid lägre utsädesmängd. Övriga led hade två behandlingar, en del av dem hade lika bra resultat men krävde då hög utsädesmängd. Att behandla tre gånger blir dyrt! Agneta utrycker tre behandlingar i vårkorn som en ”katastrof-lösning”. Effekten av behandlingarna i hög utsädesmängd varierade mellan 65 och 95 procent, i medelhög utsädesmängd var effekten av behandlingarna mellan 55-85 procent, medan det var 10-75 procent effekt i leden där utsädesmängden var låg.

Nästa år planeras för att testa led med olika glyfosatbehandlingar och jordbearbetningar. En del har inte lyckats genomföras på grund av att det varit för vått i fält. Agneta tror verkligen att man ska förhindra att vitbläran står kvar och blommar under hösten i fältet efter skörd.

Jens Robertsson pratade om svampar och insekter som varit problematiska under 2025. Växtskyddscentralen har bevakning, prognos och varningsverksamhet, på fält runt om i landet och också på Gotland. Under början av året hittades mycket gulrost i södra Sverige. Växtskyddscentralen trodde att det skulle bli ett stort problem i sydöstra Sverige under våren men det blev aldrig något angrepp på Gotland. En anledning kan vara att det var stora angrepp av mjöldagg vilket gjorde att det kördes mycket preparat mot mjöldagg i slutet av våren. En del preparat tog slut vilket gjorde att andra användes. Troligen behandlade vi gulrosten utan att veta om det på Gotland. Det är viktigt att behandla gulrosten tidigt.

Mjöldaggen var ett problem under 2025. Växtskyddscentralen ser även att stråknäckare är ett ökande problem på Gotland. Det går inte att bekämpa stråknäckaren utan det kräver förebyggande arbete. En ensidig växtföljd i kombination med lättare jordbearbetning ökar risken.

En svamp som inte varit ett problem på Gotland är vetets bladfläcksjuka, DTR, även om det är ett ökande problem i andra delar av landet. Det är en sjuka som orsakar stora skördeförluster för de som drabbas. Det förekommer fysiologiska fläckar som kan misstas för bladfläcksjuka. Jens pratade även om svarta ax och orsaken till dem (bild). Jordloppor fanns väldigt mycket på en del fält i skiftet april – maj, främst kornjordloppor. Det är troligen kornjordloppan som gör den största skadan på Gotland av lopporna. Växtskyddscentralen mäter antalet loppor i fält med hjälp av gulskålar. Det är viktigt att inte spruta mot loppor på slentrian då det ökar risken för resistens! Det är viktigt att vara rädd om de preparat vi har.

TFA är en restprodukt från PFAS som kan hamna i vatten. Det är evighetsmolekyler som inte bryts ner och som är cancerframkallande. Det gör att många ämnen granskas och blir förbjudna.
För att ha mer koll på växtsjukdomar så tipsade Jens om Jordbruksverkets prognosmodeller där du kan studera olika modeller för att bedöma ditt bekämpningsbehov, de finns tillgängliga på jordbruksverkets hemsida.

Prognos och varning, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.