Klimatanpassning på gotländska gårdar

Onsdagen den 19 november träffades några lantbrukare i Hemse för att lära sig mer om klimatanpassningsåtgärder för gotländska gårdar.

Anne Meyer, Waila AB

Anne visade en tjänst från SMHI som heter klimatscenariotjänsten där man kan kolla på olika indikatorer och utfall för klimatförändringar. Anne visade ett scenario där ökningen av temperaturen i dagsläget ligger på +1,5 grader, om 30 år en ökning på +2,4 grader och om 60 år +2,9 grader. Det är främst de kustnära områdena som troligen kommer påverkas av temperaturökningarna. Det kommer påverka vegetationsperiodens längd vilken nu på Gotland är 24 dagar längre, om 30 år blir det då 47 dagar längre och om 60 år är den 64 dagar längre. Det som troligen även kommer påverkas är nederbörden. I scenariot så kommer nederbörden öka några millimeter per månad. Referensperioden har 48 mm / månad. Enligt scenariot så kommer vi få fler varma dagar, oftare ha värmeböljor, temperaturökningen kommer bli högst på vintern vilket ger en kortare vinter och mindre snö. Vegetationsperioden skulle enligt scenariot öka 1-2 månader till år 2100. Det innebär både för och nackdelar för gotländskt lantbruk. Det innebär längre odlingssäsong och betessäsong samt möjlighet för nya grödor och ökad avkastning. Det innebär också ökad risk för översvämning av åkermark och ökad risk för torka. Det ökar behovet av avvattning och bevattning. Det innebär även ökad risk för värmestress hos djur och växter och ökad risk för utbrott av sjukdomar. Under träffen blev det även en diskussion om ökad risk för saltvatten i grundvattnet.

För att hantera förändringar så är det bra att klimatanpassa jordbruket främst genom markvård och vattenhantering. Det Anne även lyfte som vi kan göra inom jordbruket är att minska jordbrukets påverkan på klimatet för att bidra till att inte klimatförändringarna blir lika stora. Utsläppen från det svenska jordbruket kommer till 44 procent från odling av organogena jordar. En åtgärd för att minska utsläppen är att återväta jordarna. Ett alternativ är Paludikultur som är återvätning i kombination med odling av vattentåliga växter som exempelvis vass.

Sebastian Meyer informerade mer om klimatpåverkans ”tipping point” då exempelvis isen på Grönland kommer påverkas mycket och skogarna i Amazonas. Det gör att de närmaste 20 åren troligen påverkar framtiden mycket mer än åtgärder man gör på längre sikt. Han lyfte vikten av att göra åtgärder som har stor påverkan på kort tid.

Sverige har åtaganden gentemot EU att öka kolinlagningen med 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år till 2030 samtidigt som koldioxidupptaget från skogen minskar. Det finns även en naturrestaureringsförordning som Sverige behöver förhålla sig till. Sverige ska utarbeta en nationell restaureringsplan som beskriver hur målen ska nås.

Utvecklingen av växthusgasutsläpp i Sverige har minskat sedan 1990. Gotland har minskat med 15 procent till 2023. På Gotland står industrin för den största delen av Gotlands utsläpp.

Roger Lundberg, Silveråkern

Roger har varit lantbrukare sedan år 1993. Bolaget drivs idag som ett samarbete mellan tre gårdar. Bolaget producerar KRAV-certifierat lammkött och nötkött samt odlar 300 hektar med bland annat vall, linser, havre och råg. Bolaget drivs av fyra delägare med två anställda samt en på F-skatt, det blir ungefär fem heltidstjänster. Roger vänder gärna på begreppen och ser klimatdiskussionen som affärsmöjligheter. Som företagare så kan vi se kolinlagring som en affärsidé även om vi inte är där än idag.

Marcus Willert, HIR Skåne

Marcus pratade om vatten, markstruktur, mellangrödor och mull! Det är viktigt att ha bra dränering för att undvika markpackning och kunna bygga upp en bra markstruktur. En bra markstruktur är viktigt för markens förmåga att hantera vatten och hålla vatten. En bra dränerad jord får växter med djupare rötter vilket gör att växten kan ta upp vatten och växtnäring på ett bättre sätt.

Det är bra att hålla marken täkt under så stor del av året så möjligt, exempelvis med växtrester. Det förbättrar jorden genom att det håller fukten och gynnar maskar bland annat. Markpackning däremot ger syrebrist i jorden. Marcus tipsade om webbsidan Terranimo, där du kan simulera packningsstress. Använd fasta körspår för att mindre yta ska utsättas för markpackning.

Mellangrödor är multifunktionella; De kan fixera stor mängder kväve och därmed vara en bra förfrukt, de bidrar till mullhaltsökning, skyddar mot jordflykt, konkurrerar mot ogräs med mera. När du ska odla mellangrödor är det bra att planera i god tid och handla utsäde så du får det du vill ha. Det finns fördelar med att tillsätta organiskt material, främst att det gynnar maskarna som enligt Marcus är gårdens viktigaste arbetare. Maskarna bidrar till bättre markstruktur och växtnäring,

Vid kolhalt mindre än 2 procent eller mullhalt mindre än 3,4 procent så ger mullhaltsökning en skördeökning enligt Marcus. Insatser för att öka mullhalten är exempelvis att lämna kvar halm, odla mellangrödor eller odla fleråriga grödor. Marcus pratade även en del om plöjningsfritt jordbruk. Det kräver en intresserad och duktig lantbrukare för att det ska lyckas. FAO (food and agriculture organisation) anser att conservation agriculture är en väg framåt för hållbart jordbruk med förbättrad jordhälsa som en av konsekvenserna.

Rekommendationer från Marcus:

• Börja från grunden! Dränering, markstruktur, pH, växtnäring, undvik markpackning, skapa och stabilisera en bra markstruktur.
• Använd biologin för att göra jorden levande. Skonsam hantering av marken, bra växtföljd, bra mellangrödor främjar markens biologiska aktivitet.
• Det finns massor av goda idéer och innovationer. Testa något nytt!

Marcus och Roger diskuterade olika åtgärder. Att tillföra organiskt material är alltid till fördel för att bygga upp mullhalt i mineraljordarna. Växtnäring kvävs för att bygga upp mullhalt. Mellangrödor och kompost har varit viktigt för att öka mullhalten på gårdar i försök i Tyskland. Sebastian tipsade om att kommunen säljer kompost i Slite.

Frida Lindvall, Projektet hållbart vatten, Gotland Grönt Centrum

Frida arbetar i det Leader-finansierade projektet hållbart vatten. Gårdens vattenutmaningar består enligt Frida av att säkra vattentillgång till gårdens djur och odling, att hantera markhälsan och hantera extremväder. Frida visade resultat från studier som genomförts på olika vattenkvalitéer till olika djurslag och informerade om rekommendationer och lagkrav som gäller för djuren.

Frida pratade även om bevattning. Det är stor variation på hur mycket vatten en jord kan hålla beroende på jordart och dräneringsdjup. Betrakta vattnet som en resurs att budgetera. Vatten förbrukas genom dränering, grödans förbrukning och avdunstning. Startskott är när det slutar rinna vatten ur dräneringen – räkna på den dagliga evapotranspirationen och räkna på nederbörden. Något vi även måste ta med när vi räknar på vattenbehov om vi har bevattning är att det sker vindavdrift vilket vi förlorar vatten på. Vattna utifrån den jorden som är på fälten, exempelvis sandjord behöver vattnas lite och ofta. Det är främst för grödor med högra krav på kvaliteten, så som specialgrödor, som det lönar sig med bevattning. I försök på Gotland har dock fördubblad skör på vall visats.

Ett stort vattenprojekt har just beviljats Gotland med 25 aktörer. Grönt Centrum är en av aktörerna som kommer arbeta med vissa åtgärder inom projektet. Exempelvis ska det testas solceller på bevattningsdamm inom projektet. Projektet har beviljats 12 miljoner på tre år med möjlighet till förlängning tre år i taget vid två tillfällen.

Roger ser bevattningen som en försäkring för att få fram mat till djuren även vid torra år. På stora gårdar är det extra viktigt då förlusten blir så stor under ett torrt år.

Under dagen diskuterades även affärssystem och vilka möjligheter som finns för att få till förändring och göra lönsamma åtgärder.