Kursdag med nötupprop

Nästan 60 personer kom till Roma och Gotland Grönt Centrum på vår nötkurs med experten Philipp Weiss. Och inte mindre än 40-talet socknar och träd/buskar var representerade efter uppmaningen till deltagarna att ta med nötter till träffen. Nötter som kom att beskådas, vägas, mätas och provsmakas på plats under dagen, och vissa stack verkligen ut!

Det var trängsel kring bordet där alla nötter ställdes upp i byttor och påsar, alla ville ju titta och jämföra! Nästan två tredjedelar av kursdeltagarna hade hörsammat uppmaningen att ta med egna nötter den här dagen, då både gotländska hassel- och valnötter stod i fokus.

Kursen anordnades genom länsstyrelsens kompetensutvecklingsprojekt Ett rikt odlingslandskap, och utgjorde det tredje kurstillfället där Philipp Weiss besökte ön för att föreläsa om nötter. Philipp, som bland annat är skogsträdgårdsmästare och författare till böckerna Skogsträdgården, odla ätbart överallt och Nötodlarens handbok. Med bakgrund i Tyskland har Philipp hittat till Dalarna där han bosatt sig och etablerat en skogsträdgård och verksamhet inom odling, med spetskompetens inom just nötodling.

Skogsträdgård i Roma

Vid det här besöket på ön var Philipp även anlitad att vara med och anlägga den skogsträdgård som nu växer fram i Roma och på Gotland Grönt Centrums skolområde. Anläggandet av en skogsträdgård på platsen hör ihop med kursen Skogsträdgårdsodling - ätbara landskap, som startats för vuxenelever under hösten. Kursen har varit mycket populär, och nu hoppas vi även att alla växter etablerar sig väl och trivs bra! Under nötkursen passade vi på att besöka den helt nyanlagda platsen, och fick en introduktion och kortare guidning av Per Jobs som är huvudlärare på skogsträdgårdsutbildningen. Medan halva gruppen fick en rundvandring utomhus av Per, ägnade sig den andra halvan åt att provsmaka och bedöma de medtagna nötterna tillsammans med Philipp.

Att dela upp den stora skaran kursdeltagare var både nödvändigt och givande, eftersom vi då både fick ta del av skogsträdgårdsodlingen på skolområdet och bättre möjligheter att studera, diskutera och smaka olika nötter.

Nötuppropet

Så till detta med att bedöma, granska och jämföra nötter. Det handlar inte om någon tävling, utan om en typ av selektering. En önskan om att hitta riktigt bra, fina, stora, goda nötter - både från valnöt och hassel. ”Fina” nötter från individer (träd och/eller buskar) som man därmed kanske vill satsa på, det vill säga uppföröka och ympa ifrån. Individer som är extra intressanta och gynnsama att odla och ta vara på. Det kan till exempel vara en särskilt god nöt, en särskilt stor nöt eller en nöt med ovanligt tunt eller tjock skal.

De nötbärande träd och buskar vi har på Gotland har många gånger funnits och anpassat sig efter vårt klimat, vår jord och nederbörd i decennier. Det handlar ofta om minst hundra år, ibland flera hundra år och inte sällan tusentals (när vi kommer till hassel). Detta biologiska kulturarv är något vi har alldeles gratis att ta vara på och förvalta. En tanke är att med hjälp av nötupprop hitta de nötbärande individer som sticker ut. En gång i tiden var ju Gotland en stor exportör av hasselnötter. Tänk om vi kunde bli det igen? Varför köper vi tonvis med nötter från till exempel Italien, Turkiet och Frankrike, när vi har de själva här hemma? Vart tog vår egen nöttradition vägen?

Hasselnötter

Vid tidigare kurstillfällen med Philipp har vi kunnat konstatera att det här med att ta vara på, plocka och odla hasselnötter på Gotland är ett kulturarv som vi till stor del förlorat. Men det fina är att alla hasslarna och nötterna finns kvar. Det är bara vi som behöver skaka liv i kunskapen, och återuppfinna tillvaratagandet.

Några av de hasselnötter som tagits med till uppropet stack verkligen ut. Här fanns bland annat nötter från Ekeby, Källunge och Sproge som var enormt stora, fina och goda! Dessa vill vi gärna se fler av, och nästa steg i att återuppfinna nötkunskapen på ön, blir troligen kurs på temat uppförökning.

Intressant var även att nötter från de buskar från Fardhem och Eskelhem som utmärkte sig vid nötuppropet i augusti 2024, inte alls imponerade det här året - det ska inte vara lätt eller logiskt?

Valnötter

För första gången valde vi även att fokusera på öns alla valnötter under det här uppropet. Och under den här dagen fick vi se en uppsjö olika, och en del riktigt stora, valnötter. Så kallade dubbelnötter fanns bland annat medtaget från prästgården i Lärbro. Dessa, som vi på Gotland kallar ”dubbelnöt”, benämns på fastlandet som ”hästnöt”, och är i stort sett dubbelt så stora som vanliga valnötter.

Det finns en hel del som tyder på att våra gotländska valnötter är inavlade. Vi skulle behöva en större genetisk variation, i alla fall om vi vill ha större och välmående nötter. Flera träd från Visby innerstad visade på en genetisk defekt där nötskalet är indelat i tre delar istället för bara vanliga två. Det här fenomenet tolkade Philipp som en genetisk defekt, någon form av mutation eller kromosomförändring uppkommen av för liten genetisk variation.

En annan intressant kunskap som Philipp delade med sig av, är att våra gotländska valnötter lever stressade liv i vårt klimat då de egentligen inte är anpassade för vårt relativt kalla klimat. De nötter som tagits hit har troligen varit från träd/individer som varit anpassade efter varmare klimat. De valnötter vi har här idag må vara en, flera eller kanske väldigt många generationer ifrån ”modernöten” som kom att planteras här på ön, men ättlingarna har ändå inte hunnit anpassa sig. Detta kunde Philipp avgöra genom att flera av nötterna från olika träd inte var färdigutvecklade. Tolkningen är het enkelt att vår varma årstid inte är tillräckligt lång/varm för att dessa individers nötter ska hinna utvecklas helt.

För att motverka den här ”problematiken” menade Philipp att det kunde vara en god idé att ta hit sorter som är långvarigt anpassade efter ett kyligare klimat att korsa med våra etablerade valnötter. Då kanske vi kunde få nötter som hann bli färdigutvecklade under vår växtsäsong, och samtidigt skulle vi utöka den genetiska variationen. Synnerligen intressant tanke!

Den och många, många fler olika aha-upplevelser, smakupplevelser, insikter och nya kunskaper var sådant kursdeltagarna fick sig till livs under dagen.

Att intresset för nötodling och nötter i allmänhet är stort på Gotland är uppenbart! Flera uppslag till nya kurser med intressanta teman och vinklingar väcktes under dagen. Förhoppningsvis kan de bli verklighet under 2026. Och deltagarna har nu startat en facebookgrupp för att kunna hålla kontakten, nätverka och utbyta kunskap, växtmaterial etcetera. Även idéen om att starta en förening på ön kom upp, och kanske är facebookgruppen ett första steg i den riktningen?

Tack alla som deltog och bidrog till en helt fantastisk kunskapsspäckad och inspirerande dag!