Kursserien om Kulturspannmål, del 5: Studiebesök på Broe i Halla

Drygt tio personer träffades den här fina novemberförmiddagen på Broe i Halla för att ta del av Björn Rosvalls erfarenheter och praktiska kunskaper kring kulturspannmål. Träffen utgjorde den femte och sista delen i den kursserie om just kulturspannmål som länsstyrelsen startade redan under 2024.

Vi träffades i Hallas fina bygdegård, som synnerligen praktiskt delar gårdsplan med familjen Rosvall. Efter en presentationsrunda och lite förmiddagsfika fick vi en inflygning över gården Broe genom Björn Rosvall själv.

Björn, som är andra generationen ekologisk jordbrukare på gården Broe, tog över 2020. Halva gården har varit ekologisk sedan 1996 och 2006 blev det hela gården. På den tiden odlades ekologiska sockerbetor, men redan 2007 blev det kulturspannmål där arealerna utökats efter hand. Idag uppgår odlingsmarkerna till cirka 150 hektar, och Björn menar att det är viktigt att varje del av gården ska vara inkomstbringande. Potatis har varit viktigt för att hålla uppe omsättningen. Vitklöverfrö, timotej, ärtor och linser är andra grödor förutom kulturspannmål som odlas. Vit emmer och vårspelt är de sorter som odlas mest, och Björn berättade även att han har några demoodlingar.

Genbanken måste hållas vid liv

Kulturspannmålen behöver odlas för att hållas vid liv. Det förlorar grobarhet om det lagras för länge, och allt utsäde på gården härstammar från den fantastiska ”Ardreskatten” - den samling av ursprungliga spannmålssorter som hittades på en gård i Ardre där det odlats fram till 1960-talet.

Mer om skatten från Ardre och föreningen Gutekorn Länk till annan webbplats.

Föreningen Gutekorn tog över ett parti med kulturspannmål 2007. De värnar och vill behålla de gamla egenskaperna och har därför beslutat att det ska odlas av certifierade KRAV-gårdar. Det är viktigt med Gotlandssorter, då de är anpassade för att odlas på Gotland. Sorterna har ett ”minne” och har anpassat sig till sina odlingsförutsättningar här på ön.

Intresset för kulturspannmål växer

Vidare berättade Björn att han har några andra odlare på ön som gården samarbetar med. Detta för att komma upp i volym av hela lastbilslass som kan säljas, och han vänder sig även mot marknaden på fastlandet. Där har Björn kontakt med större kvarnar som fokuserar på kulturspannmål, till exempel Saltå Kvarn. Han har även sålt lite till Norge under förra året, så marknaden finns och intresset växer! Bland annat har de anordnats nordiska kulturspannmålskonferenser under de senaste åren, där medlemmar i Gutekorn brukar vara med. Gutekorn har varit viktigt för kulturspannmålen inom Norden. I sommar blir det en ny konferens, denna gång i Danmark.

Ny rens- och skalmaskin ger nya möjligheter

Föremål för dagens studiebesök var framförallt gårdens nyinstallerade rensmaskin liksom skalmaskin, vilka ger nya möjligheter för öns kulturspannmålsodling. Numera skalar och rensar Björn spannmål även åt andra odlare på ön. Maskinerna har kunnat bli verklighet genom investeringsstöd från länsstyrelsen, och nu berättade Björn att en tork står högst upp på önskelistan. Och vem vet?

Länsstyrelsens investeringsstöd

Sex ton gotlandsråg väntar på att odlas

Att kulturspannmålen är viktiga och har fantastiska egenskaper var alla i gruppen överens om. Extra roligt var sammansättningen av dagens grupp; tre etablerade ekologiska lantbrukare/gårdar var representerade, liksom tre under omställning till att bli ekologiska. Förmiddagen bjöd på väldigt många intressanta diskussioner och kunskaper utöver allt gruppen fick ta del av från Björns gård, satsningar och arbeten.
Bland annat berättade Bo Hammar, biolog och lantbrukare emeritus, om gotlandsrågen. Av denna helt unika sort finns idag totalt sex ton kvar, som väntar på att odlas, användas och uppförökas. Gotlandsrågen innehåller så pass mycket protein att den kan föda grisar som enda foder. Den är också väldigt lämplig till barnmat, enligt Bo Hammar. Så här finns en marknad för den hugade och driftiga! Gotlandsrågen behöver dock odlas isolerat från annan råg för att kunna öka upp mängden utsäde. Här finns en utmaning. Vem på ön har möjlighet och vilja att odla och föra sorten vidare?

Och visst finns det andra utmaningar kring odling och hantering av kulturspannmål där man aktivt valt att inte använda bekämpningsmedel och gifter. Ibland uppstår problem med exempelvis sot, bland annat hos den svarta emmern. På fastlandet finns en thermoseedanläggning som kan ånga bort svampsporerna/problemet. Gutekorn står i kö för att använda den enda maskinen som finns i Sverige anpassad till mindre partier. En sådan borde vi väl ändå ha på Gotland. och varför finns det bara en i hela Sverige?

Enkornet har hållits friskt, och i övrigt vårsorterna. Höstsorterna är svårare att hålla friska. Varmluftstorkning är en lösning, men det är inte lämpligt om säden ska användas som utsäde då det kan skada kärnans vitalitet. Det har varit svårt att få tag på utsäde i höst, och gruppen enades om att det skulle vara bra med en thermoseedanläggning på Gotland, liksom en utsädesanläggning. Den utsädesanläggning som fanns hos Lantmännen i Klintehamn stängdes ju för ett par år sedan, vilket nu i beredskapstider förefaller olyckligt.

Erfarenhetsutbytena och samtalen pågick ända fram till lunch, livliga och intressanta. Tack alla som deltog, delade med sig och formade förmiddagen och ett givande studiebesök!