Naturvärdesbedömning av kalkbarrskog

I strålande oktobersol bjöds ett 20-tal kursdeltagare på nya och fördjupade kunskaper kring de naturvärden vi gotlänningar många gånger har omkring oss.

Kursen hölls av Annika Forsslund, biolog på Länsstyrelsen och Mikael Hagström, en av våra främsta experter på naturskog och frekvent anlitad inventerare. Kursen vände sig främst till lantbrukare med skog och skogsbeten, yrkesverksamma i skogssektorn och naturintresserad allmänhet, och var upplagd så att den passade alla - oavsett tidigare kunskapsnivå.

Dagen anordnades av länsstyrelsen i ett samarbete mellan naturvårdens Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper och kompetensutvecklingsprojektet Ett rikt odlingslandskap. Platsen som valts ut var Stora Vede naturreservat i Follingbo som sträcker ut sig med äldre kalkbarrskogar, våtmarker och öppna hällmarker i drygt 200 hektar alldeles utanför Visby.

Initialt fick kursdeltagarna klarhet i vad en kalkbarrskog egentligen är, var de påträffas och vilka skogsnaturvärden som kan finnas, liksom vad som är så unikt med just Gotlands kalkbarrskogar. Vidare gavs deltagarna inblick i de processer som skapat dessa livsmiljöer genom årtusenden, till exempel beteshävd, skogsbränder, sandomlagring och urlakning, torka och vatten. Även vad som menas med livsmiljöer, vilka värdefulla strukturer de innehåller och en rad exempel på dessa, var sådant som gicks igenom. Annika och Mikael lärde oss om brynmiljöer, alvar, rörligt vatten, klintar, hällar och rikkärr för att nämna några. Och kanske framför allt om gamla tallar och senvuxna grankloner som avgörande strukturer! Här fick vi inblick i trädens fantastiska samverkan med marksvampar, vilka underlättar trädens vattenupptag medan svampen får kolhydrater i ett finurligt utbyte.

Metodiken kring hur man går tillväga och definierar skogliga naturvärden och värdekärnor var också en del av kursens innehåll. Här gick Mikael och Annika bland annat igenom vad rödlistade arter, signalarter och naturvårdsarter är, hur de listas och bedöms. Och vad som är vad.

Under dagen hann gruppen få en hel del nya artkunskaper inom både flora-, svamp- och insektsvärlden. Och intresset och vetgirigheten var stor! Flera så kallade signalarter påträffades under dagen, och gavs möjlighet att stifta närmare bekantskap med. Vissa arters enormt komplicerade och specialiserade livscykel fick flera av deltagarna att höja på ögonbrynen. Vad sägs om den lilla svampen röd larvklubba till exempel? En liten köttätande parasitsvamp som infekterar fjärilslarver, och har dessa som ”mat” och grogrund att utvecklas i. Smart, fascinerande och liksom lite utstuderat?

Naturen, evolutionen och våra gotländska kalkbarrskogar upphör inte att överraska!

Tack till alla som deltog och bidrog med frågor och kunskaper!