Träff om effektiv slaktnötsproduktion

Den 9 oktober anordnades en träff om effektiv slaktnötsproduktion inom Greppa Näringen. Träffen hölls av Växa Sveriges rådgivare Jannica Kraft och Jenny Stjärnerud. Under kursen fick deltagarna lära sig mer om nötkreaturens utfodring och skötsel med fokus på foderstater för att öka gårdens produktionseffektivitet och ekonomiska hållbarhet.

Fodret

En ko tuggar i sig fodret grovt och idisslar sedan fodret för att fördela det i mindre delar så att mikroberna får tillgång till större yta. Idisslingen gör också att mer saliv tillsätts. Om mikroberna exempelvis får tillgång till för mycket stärkelse så bildas för mycket syra vilket mikroberna mår dåligt av. När vi utfodrar kon så ska vi ha fokus på att ha foder som mikroberna mår bra av.

Balansen av olika mikrober påverkas av vilket foder djuren får. Om vi byter foder så tar det cirka två veckor för mikroberna att anpassa sig så det är först då vi vet om foderstaten fungerar bra. Foderkvaliteten påverkar också. Om man har möjlighet så är det bra att göra foderändringar stegvis, då minskar risken för tillväxttapp hos det växande djuret.

Fodret består av kolhydrater vilket är socker, stärkelse och NDF. NDF behövs i lagom mängd för att djuret ska må bra, precis som att vi inte mår bra av att bara äta snabba kolhydrater som godis. Fodret består också av fett. Fett innehåller dubbelt så mycket energi som kolhydraterna. Därtill innehåller fodret protein. Protein är bland annat viktigt för djurets tillväxt. Om mikroberna i våmmen fått rätt foder så kommer de bygga protein som sedan kan tas upp i tunntarmen. Utöver dessa tre delar så finns det mineraler och vitaminer i fodret. Om vi inte har ett optimalt vallfoder så behöver vi kombinera flera fodermedel till en bra foderstat. Exempelvis raps och åkerböna kompletterar varandra bra i en foderstat tillsammans med bland annat grovfoder.

Vi fick bland annat se ett diagram som visade hur mycket energi och protein vi kunde få från olika grödor jämfört med blandvall. Om vi jämför vall med majs så får vi mer energi från ett hektar majs men vi får mindre protein. När vi utfodrar med majs så behöver vi komplettera med mer protein.

Vatten är det viktigaste och billigaste fodermedlet vi har. För varje kg ts som djuret utfodras så behövs 3,5 – 5,5 liter vatten. Djuren dricker hellre från en vattenyta än från en kopp så använd gärna kar. Salt är viktigt för vattenintaget. Se till att ha fri tillgång till salt. På träffen blev det även en diskussion om havsvatten till nötkreatur. Enligt forskning från SLU så går det bra att ge nötkreatur vatten med den salthalten som finns i havet runt Gotland. Det är dock viktigt att vattnet är hygieniskt och kan transporteras till gården i rena vattentunnor vid behov.

Det är också viktigt med kalcium till unga, växande djur då det behövs för tillväxt av skelettet. Ger du exempelvis mycket spannmål till växande ungdjur så får de i sig mycket fosfor vilket påverkar kalcium/fosforkvoten, då blir behovet av kalcium extra stort. En uppmaning från föreläsarna var att alltid ge mineraler! Även på bete. Vitaminer är viktigt för djurens hälsa, och motverkar bland annat stress och hältor.

Vallfoderkvalitet

Grovfoder innehåller generellt mycket fiber. Att tidig skörd ger mindre fiber och mer energi är känt! Det beror på att fiberns tillgänglighet är beroende av växtens utvecklingsstadium. Fibrerna är viktiga för god vomfunktion. Innehållet i helsäd är än mer beroende av skördetid och kan innehålla en hel del stärkelse. Även majs är ju stärkelserikt.

När vi pratar om vallfodrets kvalitet så pratar vi ofta om energiinnehållet och proteininnehållet. Dessa värden bör vara lämpliga för den djurkategori som ska få fodret. Strukturen, om fodret är långstråigt eller hackat, spelar inte så stor roll för djuret. Dock så kan långa strån göra packningen av fodret svårare vilket ökar risken för jäst och mögeltillväxt.

Ett ”bra” vallfoder med mycket energi och protein går att kombinera med billigare koncentrat och passar mjölkkor och växande tjurar. Ett vallfoder med lite struktur behöver kombineras med exempelvis halm och havre. Om ditt vallfoder har mycket syror i sig så ska du undvika att ge det till unga djur och behöver kombinera fodret med foder med bra struktur. Djurens konsumtionsvilja kommer minska på ett foder med för mycket syror. Konsumtionsförmågan påverkas också av energiinnehållet. Om exempelvis ett ungdjur på 350 kg utfodras fri tillgång på ett foder med 9 MJ/kg ts så kan de äta 6,7 kg ts medan om djuret utfodras med ett foder med 11 MJ/Kg ts så kan de äta 7,7 kg/dag. Det innebär att den med 9 MJ-fodret får i sig 60 MJ/dag medan den med 11 kg-fodret får i sig 85 MJ/dag!

Under förmiddagen fick kursens deltagare också träna på att tolka foderanalyser och fundera kring vad olika ensilageanalyser behövde kombineras med för att passa olika djurkategorier. En av foderanalyserna visade en råproteinhalt på 206 g/kg TS. Kor kan inte utnyttja mer än 160 g råprotein/kg TS så om de utfodras med mer så blir det bara mer förlust. Dock går det att blanda fodret med exempelvis majs så att blandningen blir mindre än 160 gr/kg TS.

Vall

Vall är en vattenkrävande gröda. Det beror på att den bygger biomassa under hela sommarhalvåret till skillnad från exempelvis spannmål som bara bygger biomassa under vår och försommar och sedan går över i ett stadie av mognad. Bevattning till tidiga skördar är mest effektivt. Försommartorka kan göra att skörd två måste få allt sitt vatten från bevattning. På Gotland är det ofta bra att höstså men det kan variera beroende på aktuell väderlek, markfukt och val av vallfröblandning. Välj fröblandning utifrån vilka djur som ska utfodras och vad du har för marker. Timotej och rajgräs har hög energihalt.

Bete

Mycket djur på liten yta under kort tid är bra för att nyttja betet optimalt. Bete är billigt foder! Men det krävs planering för att djuren ska hålla tillväxt. Var noga med att ha koll på parasittrycket på betet och eventuellt behov av avmaskning.

Foderstrategi

Djurens tillväxt är hög i början med maximal tillväxt vid 10 månaders ålder, ungefär 350 kg levandevikt för mjölkrasdjur. Det är fram till då som de även har ett högt proteinbehov, efter 10 månader minskar proteinbehovet. Nötkreaturen växter ända fram till de är 2,5–3 år. Efter 350 kg vikt så räcker det oftast med bara proteinet som finns i vallfodret för ungnöt som föds upp till slakt. Det är dumsnålt att spara in på proteinfodret i början av djurets liv då det är mindre del av fodret som går åt till underhåll och mer som går till tillväxt ju mindre djuret är.

En bra start är jätteviktigt för mjölkraskalvar! Det är många faktorer som påverkar kalvhälsan och tillväxten. Det viktigaste för att stimulera vomutveckling är stärkelse i form av kraftfoder. Det är även viktigt att kalven har tillgång till vatten. Redan vid 3-4 dagar bör kalven erbjudas startfoder. Vid 5-7 dagar så försäkra dig om att kalven äter en del av startfodret och vid avvänjning så bör kalven äta minst 1,5 kg / dag.

– Vänj av dem med hänsyn till deras konsumtion, inte deras ålder!, säger Jannica.

När djuren kommer in från bete så kan det vara bra att ”skämma bort” dem lite med 1–3 månader med kraftfoder så de kommer igång och börjar äta ordentligt.

Ofta behöver man räkna på lite mer foder än det målet man har kring tillväxt. Det beror på att andra faktorer också påverkar. Exempelvis på betongspalt så behöver djuren mer foder för det kalla golvet gör att djuren behöver en del foder för att hålla värmen, jämfört med ströbäddsboxar.

Slutgödning gör man för att sätta mer fett på djurens slaktkropp. Det görs med någon form av stärkelserikt foder så som spannmål, majs eller potatis. Ett överskott på energi ger fett. Många kvigor och stutar klarar sig bra utan slutgödning. Slakterierna önskar välutvecklade muskler med lagom med fett. Det innebär 8 procent putsfett vid styckning. Det kan dock vara svårt att se när du går i stallet. Kolla på din slaktrapport och försök träna ögat i att se kopplingen mellan djurens utseende och vad det står i slaktrapporten.

Var rädd om tillväxten. Gör förändringar så ”snälla” som möjligt. Om möjligt så byt inte miljö och foder samtidigt. Gruppstorleken spelar roll, ju yngre djur – ju mindre grupper. När det är stress för djuren så ge e-vitamin och undvik vaccination och avhorning.

Strategisk utfodring

Djur är flockdjur. De vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och vila samtidigt. Det är därför bra att ha gott om plats längs foderbordet. Normalt är 60-80 djur per flock med underflockar på 10-12 djur. Vid förändringar i gruppen så tar det 1-2 dagar att rangordna inom gruppen. Vid varje förändring så riskerar du att tappa tillväxt!

Fodertillgång är viktigt för hur mycket djuren får i sig. Fodertillgången begränsas om det är för lite foder på foderbordet. Om det är mindre än 2 kg ts så upplever djuret att det är tomt. Hur lång tid per dygn djuret har möjlighet att äta kan också begränsa foderintaget. Ett ranglågt djur som inte får tillgång till foderbordet lika mycket tappar i tillväxt. När det gäller vattenintag på bete så finns risk att ranglåga djur följer med flocken bort från vattnet istället för att dricka om den inte fått plats när djur i högre rang drack.

Hållbarhet och planering

Det som påverkar uppfödningens ekonomiska hållbarhet är ju, förutom kostnad för uppfödning, vad du får betalt vid slakt. Baspris för fettgrupper är för 2+ till 4- vilket är ett ganska långt spann. Ligger djuret utanför det spannet så har det för mycket fett eller är för magert. Om du får avdrag på grund av för feta djur så behöver du fundera på om du har betalat för foder som sedan gör att du får avdrag? I så fall är det ju väldigt dåligt investerade pengar. Om djuret har varit på bete och du sedan får avdrag på grund av för feta djur, då är det inte lika dåligt ur ekonomisk synpunkt. Att slutgöda magra mjölkkor är lönsamt då foder inte går till tillväxt, som hos ett ungdjur, utan till fettsättning.

Titta på ditt slaktresultat. Är resultatet som du vill? Vilken spridning har du bland djuren? Vad behöver du göra för att komma närmre ditt mål? Sätt upp ett mål – gör en plan! Kanske du ska investera i en våg om du inte redan har en? Eller använda den du har oftare. Om det är praktiskt möjligt så kan det vara en idé att väga största och minsta djuret i en grupp för att få koll.

Några frågor du kan ställa dig:

• Vad är jag bra på idag?
• Vad ska jag bli bättre på?
• Vilka mätbara mål har jag?
• Var kan jag tjäna pengar i min produktion?

Sätt upp realistiskt, mätbara mål. Gör en plan för när du ska stämma av din plan och se hur det går. En liten insats kan ha stor betydelse!

Denna aktivitet finansierades genom Greppa näringen, med medel från EU och svenska staten genom strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Målgrupp var lantbrukare och deras familjemedlemmar samt anställda inom jordbruks- och trädgårdsnäringen.