Lärorikt vid träffen om att bygga för lammproduktion

Den 26 augusti anordnades en dag om att bygga för lammproduktion. Helena Olsson Hägg från Agrotektbyrån höll i dagen som inledes med ett studiebesök hos Viktoria och Reine Åkerbäck i Hejde. Därefter besöktes Viktor Larsson i Hogrän. Efter en lunch på Gotland Grönt Centrum höll Helena en föreläsning om regler, förprövning, planering och planlösning för lammstall.

Besök hos familjen Åkerbäck

Viktoria och Reine Åkerbäck har idag ungefär 500 tackor i två stallar, en tillbyggd gammal ladugård och i en större nyare hall. Den nyare hallen är byggd i två omgångar. Första delen är byggs i trä med stolpar både längs foderbordet och i ströbädden. Förlängningen av bygganden är byggd med stålstomme och har bara stolpar längs foderbordet. Det är en stor fördel att slippa ta hänsyn till stolpar vid utgödsling av ströbädden. Stallet är totalt 84 meter långt och 25 meter brett med ett körbart foderbord i mitten, skrapgångar längs foderbordets båda sidor och ströbädd längs ytterväggarna. Långsidorna av byggnaden består av hålplåt. När det snöar och blåser från ”fel” håll så kan snö yra in genom plåten. Viktoria och Reine har därför satt upp fiberduk innanför plåten. I nocken är en liten nockspringa utan tätband så luften har möjlighet att stiga ut där. Företaget har just köpt in stora fläktar som ska sättas upp till nästa sommar för att få luften att röra sig mer i stallet under varma dagar. Enligt djurskyddsbestämmelserna, tror Reine, att det får hållas 800 tackor i byggnaden om de har fri tillgång på foder men den är lämpad för ca. 500 tackor om djurhållningen ska fungera bra.

Vattenkopparna är placerade på klövpallen i den nyare delen av stallet. Det är betydligt bättre än att ha den i ströbädden då den riskerar att öka belastningen på bädden. Det är uppvärmt, cirkulerande vatten i kopparna. Klövpallen är byggd för att minska foderspill men den är även bra för placering av stolpar och vattenkoppar som då skyddas från traktorskrapan vid utgödsling. Det finns dock misstankar om ett samband mellan klövpall och ökad risk för slidframfall och livmoderframfall. Viktoria och Reine är väldigt nöja med modellen på foderfronten då den minskar foderspillet och håller lammungarna borta från foderbordet. Det är en foderfront med diagonala rörliga rör.

I nedre delen av stallet, på ena sidan av foderbordet, står en balrivare och en blandarvagn som underlättar utfodringen av djuren. På andra sidan av foderbordet finns en yta för vägning av djur med grindar och våg. Slaktlammen vägs varannan vecka. Grindsystemet används även vid vaccinering och parasitbehandling. I övre delen av stallet finns ett litet isolerat rum där bland annat en lammamma står. Amman köptes i våras och är en modell som fylls med pulver och blandar mjölkersättning kontinuerligt varefter lammen dricker. Tidigare har en enklare modell av lammamma använts, vilken fyllde sitt syfte, men bytet till den nya mer avancerade modellen har upplevts väldigt positivt.

Vid lamning delas djuren in i grupper om maximalt 25 tackor med tillgång till 6 meter foderbord. Lamningsboxar placeras längs ytterväggen. Tackorna går i de mindre grupperna i max en månad sedan slås grupperna ihop till grupper om 50 tackor. Minilastaren är till stor hjälp både för att strö halm till djuren och för att fylla på kraftfoderautomater. Boxarna strös varannan dag och skrapgången skrapas 2-3 gånger per vecka. Alla djur i stallet får samma grovfodermix. Blandarvagnen bidrar också till minskat foderspill. Kraftfoder får djuren i fri tillgång i de hemmabyggda kraftfoderstationerna.

I förlängning av stallet planeras en gödselplatta för att underlätta logistiken vid utgödsling. All gödsel går sedan till biogas vilket blir hämtat från gården. Det fungerar väldigt smidigt enligt Reine.

På gården finns främst lamm av köttras, men ca. 70 pälsrastackor hålls i den gamla ladugården. I höst kommer tackorna att betäckas med köttras. I den gamla ladugården är det ströbädd medan under snedtaket utanför är det både en del ströbädd närmst huset och en skrapgång närmst foderbordet. Foderfronten är av samma typ som i det stora lammhuset. Längs långsidan av tillbyggnaden, över foderfronterna, är det glespanel. Taket är av fribärande plåt.

Viktoria och Reine har funderat på höstlamning då priserna är bättre för slaktlamm under våren. Men flera på gården behöver hjälpa till kring lamning och det är svårt att hinna med på hösten. Det måste även fungera med scanning så att inga djur går tomma.

Utöver lammproduktionen arbetar Reine och sonen Oliver med entreprenad, grävarbeten och grundarbeten till ladugårdar. Gården brukar ca. 320 hektar.

Besök hos Viktor Larsson

Viktor Larsson började bygga sitt nya lammhus under hösten 2020 och det var klart för installning 2022. Huset är på totalt 720 kvm. Byggnaden är godkänd för 350 tackor med 2 lamm vid fri tillgång till foder. Viktor har använt den till maximalt 165 tackor med lamm. Totala kostanden för bygget blev 1,7 miljoner samt mycket eget arbete. Det hade varit dyrare idag. Vid studiebesöket var stallet tomt på djur och rengjort för annan tillfällig lagring.

Byggnaden är en fribärande stålstomme med en långsida med tät plåt upp till översta metern under takfoten, vilken är av hålplåt. Den andra sidan är öppen med endast vindnät för. Gavlarna består av hel plåt nertill och ljusgenomsläpplig plast längst upp. Byggnaden har öppen nock med ventilerad nockplåt. Det förekommer dagar då snö kommer in genom nockventilationen.

Djuren utfodras på utsidan, längs båda långsidorna av huset. Viktor har byggt en enkel foderfronten själv med plankor. Han upplever inga problem med lammungar på foderbordet. Djuren står och äter på 70 cm djup ätpall. Ätpallen är i samma nivå som foderbordet vilket inte är optimalt. Vinterlammen har svårt att nå ner till fodret på utsidan så det skulle vara bättre om foderbordet var några centimeter högre. Ensilage körs ut till djuren en gång per vecka. Kraftfoder utfodras både med hink på utsidan och med två olika typer av kraftfoderstationer till olika djurkategorier.

Utgödsling sker en gång per år. Ätpallen är något hög vid installning när bädden är låg. Med hänsyn till det så hade det varit bättre med en trappa men det ställer till det vid utgödslingen.
Vid lamning ställs lamningsboxar upp i två rader i mitten av bygganden. Vatten till boxarna dras fram genom rör som läggs uppe på grindarna som en tillfällig lösning under lamningsperioden. Även Viktor väger sina slaktlamm regelbundet. De två första vägningstillfällena är tidskrävande men sedan väger Viktor djuren ensam och hinner ca. 200 lamm per timme.

Idag finns det totalt ca. 200 tackor på gården. En del av djuren hålls i äldre byggnader på gården. Djuren är av köttras med lamning i december. Tackorna scannas inför lamning och grupperas utifrån hur många lamm de ska få. De djur som ska få trillingar eller fler lamm få fri tillgång på kraftfoder inför och under lamning. De tackor som får 2 eller färre lamm har begränsad tillgång på kraftfoder. Slaktlammen får fri tillgång på kraftfoder.

Byggföreläsning

Helenas företag utgår från Valdemarsvik. Har drivit eget i 28 år nu med fokus på projektering av lantbruksbyggnader, från idé till färdig byggnad.

Hon började sin föreläsning med att visa ett diagram om svensk lammköttsproduktion i förhållande till konsumtion, export och import. Den svenska andelen har minskat från att ha legat på mer än 65% år 1994 till under 30% år 2023.

Enligt Ola Thomsson på Protos har den svenska marknadsandelen minskat ytterligare efter år 2023. Fåren är viktiga för landskapsvård och kan bidra till svensk livsmedelsförsörjning. Ola berättar att det i dagsläget finns efterfrågan på ytterligare 5000 lamm i redan befintliga affärer, varav 3500 av dessa lamm behöver kunna levereras under våren. En utmaning som Protos tagit sig an är att marknadsföra lammkött och lammfärs som god och lättlagad vardagsmat. Idag ser många det som ett givet val vid festliga tillfällen, men behöver få upp ögonen för hur lammet också kan ha en given plats på den ordinarie veckomatsedeln. Till exempel kommer Pulled-Lamb serveras på Skördefestivalen. Protos i samverkan med Matbyrån Gotland och Gotlands fåravelsförening har även bjudit in ett antal aktörer till ett möte med fokus på att så över förutsättningarna för att kunna öka lammproduktionen på Gotland. I Skåne drivs redan ett projekt med mål att fördubbla lammproduktionen.

Det du måste ta hänsyn till när du ska bygga för lammproduktion är bland annat djurskyddslagstiftningen. Det finns måttbestämmelser för liggytor, antal ätplatser, inredning men även regler kring stallklimat och vattentillgång. Om du är ekologisk producent så har EU speciella regler för ekologisk produktion och även KRAV har egna regler.

När du bygger nytt är det även viktigt med ett bra stallklimat. Det behövs tillräckligt med ventilation för att föra ut koldioxiden och fukt ur stallet. Det är både i isolerade stallar och i oisolerade stallar. Det är också viktigt med jämn fördelning av tilluft i stallet så alla djur har frisk luft. Det går bra att använda gamla isolerade stallar som är byggda till andra djurstall till lammproduktion, men du behöver se till att bland annat ventilationen funderar.

När du planerar stallet så behöver du ta hänsyn till behoven hos dräktiga tackor, lamning, tackor med lamm, slaktlamm och tackor som är sin samt lammkammare och andra behov som personen som arbetar med djuren har. Vårlamm som slaktas under våren är mest efterfrågade och ger därför mest betalt. Det är en mer utrymmeskrävande produktionsform då lammen föds upp inomhus.

En utmaning i lammhus är att minska mängden foderspill och hindra lammungar från att komma upp på foderbordet. Helena visade på olika foderbord, foderfronter, foderstationer och utfodrings sätt samt pratade kring deras för och nackdelar. Helena brukar rita foderbordet 10 cm högre än den yta där lammen står på och ofta en klövpall närmst foderbordet som är 20 cm högre än skrapgången.

Helena visade även exempel på planlösningar från olika stall. Tänk igenom vad du ska placera dina lammboxar och dina sjukboxar. Det är även bra att tänka igenom hur du kan skapa en varmare miljö kring ett sjukt och nedkylt djur.

Helena rekommenderar någon form av öppen nock så att luften som samlas överst kan komma ut. Om det är en springa på några centimeter så brukar det inte vara ett problem med att det kommer in regn eller snö. Alternativt sätter man ett litet tak över den öppna nocken men det är då viktigt att lufter fortfarande kan komma ut.

Ett sätt att använda en befintlig byggnad är att göra som hos Viktoria och Reine. Då används den befintliga bygganden som ströbäddsyta och ett snedtak byggs längs ena långsidan där det under görs en skrapgång och ett foderbord längs en öppen långsida. Ofta behövs självbärande plåt för att taket på tillbyggnaden blir ganska platt. Det är bra om tillbyggnaden då är självbärande och att taket ligger på stolpar som ställs längs med den gamla byggnadens långsida istället för att läggas på den befintliga byggnaden. Vid den typen av lösning så är det viktigt med större öppningar för att ventilationen ska bli bra genom naturlig ventilation.

För att förstärka ytor utomhus tipsade Helena om bark, flis, gräsarmeringsmatta, platsgaller eller att lägga markduk med ett bärlager och sand ovanpå.

Den billigaste konstruktionen för mindre stallar är fackverkstakstolar i trä som vilar på träregelväggar enligt Helena.