Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Lantbrukare diskuterade biologisk mångfald och stödmöjligheter i sommarträff

Den 10 juli arrangerades en träff inom ramen för Greppa Näringen med fokus på biologisk mångfald i åkerlandskapet. Evenemanget bestod av en föreläsning i Lindes gamla skola och en fältvandring på Rangsarve gård.
Anne Meyer från företaget Waila AB inledde kvällen med en genomgång av biologisk mångfald, som hon definierade som variationen av naturtyper, arter och gener, inklusive både vilda och odlade växter och djur samt husdjur och deras livsmiljöer. Fokus låg på hur biologisk mångfald kan främjas i produktiva jordbrukslandskap, bland annat genom att bevara små biotoper som stenrösen, diken och skogsbryn, vilka utgör viktiga boplatser och födoresurser för bland annat fältvilt, fåglar och pollinatörer.
Anne betonade vikten av biologisk mångfald som en del av ekosystemtjänster som pollinering, jordmånsbindning och skadeinsektskontroll, vilket är nödvändigt även inom dagens moderna jordbruk. Hon lyfte också fram att flera miljömål i Sverige, bland annat ”Ett rikt odlingslandskap”, ännu inte nås och att småbiotoper minskar på grund av förändrade brukningsmetoder.
För att främja biologisk mångfald på egna gårdar rekommenderade hon att lantbrukare anpassar insatserna efter sina intressen, till exempel genom att odla blommande grödor, placera ut halmbalar som humlor kan bygga bo i eller skapa variation i odlingen. Hon betonade också vikten av att utvärdera effekterna av åtgärderna.
Under kvällen informerade även Stefan Uddin om olika stöd som finns att söka för att gynna biologisk mångfald inom jordbruket. EU:s nya regler för växtföljd innebär bland annat krav på växtbyte på minst 33 procent av arealen och begränsningar för odling av vissa grödor. Stöd ges bland annat för odling av blommande åkerkanter med flera arter av pollen- och nektarrika örter, där särskilda skötselkrav gäller. Han lyfte också fram möjligheten att söka medel via Leader Gute för miljöprojekt.
Ola Thomsson från slakteriet Protos beskrev slakteriets arbete med hållbarhet och biologisk mångfald. Han berättade att det är svårt för slakteriet att direkt påverka biologisk mångfald eftersom detta främst är lantbrukarnas ansvar, men att slakteriet deltar i olika projekt för att stödja arbetet. Diskussioner fördes också om marknadsföring och prissättning av kött från betande djur jämfört med stalluppfödda.
Efter föreläsningarna följde en fältvandring på Rangsarve gård där deltagarna fick se demonstrationsodlingar med 17 olika sortblandningar samt blommande fältkanter längs diken, vilka är viktiga för att stödja nyttodjur och vilt. Stefan, som driver gården, berättade om sina metoder för att gynna biologisk mångfald, såsom att lämna orörda zoner och så blommande fältkanter. Han nämnde även hur solrosodlingen på gården bidrar till att ge skydd och föda åt fåglar och småvilt under vinterhalvåret.
Ett annat inslag som lyftes var nyttan med att sköta och använda vattenbryen, som visat sig locka mer vilt till området, något som kan bli föremål för framtida träffar.
Kurserna möjliggörs genom kompetensutvecklingsprojektet Greppa näringen och finansieras av EU och svenska staten.
