Nyckelinsikter för effektiv bekämpning och framgångsrik odling

Den 2 februari samlades lantbrukare och växtskyddsexperter på Gotland Grönt Centrum för en växtskyddsträff inom Greppa Näringen. Dagen bjöd på värdefulla insikter om skadegörare, växtsjukdomar och smarta strategier för att optimera växtskyddet.

I början av träffen fick deltagarna lyssna på Jens Robertsson, som arbetar på Växtskyddscentralen i Kalmar, och som har specialiserat sig inom skadegörare och växtsjukdomar. Inledningsvis pratade Jens om integrerat växtskydd (IPM). Basen inom IPM är att arbeta med förebyggande åtgärder så som dränering och växtföljd för att ge sin gröda de bästa förutsättningarna. Under säsong behöver man bevaka grödan och behovsanpassa växtskyddet. Därefter bör man följa upp sina åtgärder för att lära sig hur man kan anpassa de förebyggande åtgärderna till nästkommande år.

IPM handlar även om att använda bästa odlingsteknik och välja rätt sorter utifrån dina förutsättningar.

– Den kemiska bekämpningen ska bara vara en liten del av ditt växtskyddsarbete, menade Jens Robertsson.

Olika angripare under olika årstider

Kornjordloppan har inflygning i fält under maj. Inför parning gnager de på plantorna och sedan läggs äggen på bladen. Larven gör därefter hål i plantan för att ta sig in. Det tar cirka 45-50 dagar från äggen läggs tills dess att insekten är fullbildad.

I större delen av Sverige finns Kornjordloppa, pilörtsloppa och valljordloppa. I de sydöstra delarna finns även blå sädesjordloppa. Under förra året blev det tydligt att samtliga loppor orsakar problem på Gotland.

– Under Hallfredagen såg vi små borrhål lågt ner på planta på vårkorn. Hålen gör att stråna knäcks vilket i värsta fall ledde till 50% skördetapp. Detta syntes både på fastmark och myrjordar. Mavrik och Nexide kan köras på jordloppor, det är de två ända som är godkända just nu. Försök dock att hålla ner behandlingarna så mycket som möjligt för att minska risken att lopporna blir resistenta, berättade Jens.

Träffens åhörare fick tips om att sätta ut gulskålar i fält för att få koll på hur mycket loppor som finns i fältet vid olika tidpunkter. Jordbruksverket kommer att arbeta vidare med nya försök för att komma underfund med när åtgärder ska sättas in för att nå störst effekt mot de olika lopporna.

I början av juni 2024 syntes en del gula blad i vete. Då trodde många att det var rödsot - men från slutet av juli när svarta av började synas så insåg vi att det var något annat. Det svarta beror på sotdagg som orsakas av parasiter på svaga vetebestånd. Att bestånden var svaga berodde helt enkelt på odlingsförhållanden 2024. Växtskyddscentralen analyserade svarta ax och anledningarna var många. De svarta axen orsakades av en kombination av biotiska och miljöfaktorer (patogener + rikligt med regn). De våta och fuktiga förhållandena skapade idealiska miljö för svampar som Alternaria (sotdagg) och Fusarium.

– Regniga förhållanden gynnade också infektionen med Crazy top-sjukdomen. Rödsotvirus upptäcktes endast i några prover men kan inte uteslutas som en av de möjliga orsakerna, säger Jens.

Demonstrationsodling av vitblära

Under träffen informerade Jordbruksverkets ogräsrådgivare Agneta Sundgren kort om vitblärans livscykel och fördjupade sig sedan i den demonstrationsodling som jordbruksverket genomförde på Gotland under år 2024. Vitblära är ett stort problem på Gotland. Ogräset finns på fastlandet men är oftast inget bekymmer. Däremot finns det att antal lantbrukare i Kalmar-området och på Öland som har problem med vitblära.

Bladen är håriga, till skillnad från smällglim, vilket gör att kempreparat kan ha svårare att påverka plantan. Vitblära sprider sig med både frö och rotbitar. En cm lång rotbit kan gro och bilda en ny planta. Om rotbitar ligger på 13 centimeters djup så gror de flesta inom två månader. Om rotbitar ligger på 38 centimeters djup så räknar man med att 25 procent av rotbitarna blir till nya plantor medan resten av rotbitarna dör. Dock är rötterna känsliga för uttorkning så om de ligger på markytan så dör dem. Varje planta producerar 16-24 tusen frön.

– Frökapslarna öppnar sig efter 4-6 veckor och fröna är livskraftiga 2-3 veckor efter pollinering. Fröna flyter vilket gör att de kan sprida sig med vatten. I jorden kan frön överleva i upp till 20 år! Dessa egenskaper gör vitblära till ett stort problem om man väl fått in det i sina odlingar, berättade Agneta.

Jordbruksverket kommer troligen genomföra nya demonstrationsodlingar under år 2025. I Hörsne den 22 maj 2024 såddes en demonstrationsodling i vårkorn. Odlingen odlades i små rutor så det blev inte praktiskt genomförbart att faktiskt skörda den. Det testades en kombination av utsädesmängd och jordbearbetning samt tolv olika herbicidbehandlingar.

– Resultaten visar att plöjt och hög utsädesmängd minskar förekomsten av Vitblära. Vi kan dock inte veta hur det påverkar kommande år, berättade Agneta.

Enligt Agneta kan det se ut som att det finns många bekämpningsmedel att välja bland, men även om det finns många produkter så innehåller de en kombination av ett färre antal aktiva substanser.

– Var försiktig med att spruta fler gånger med samma medel. Det ökar nämligen risken för resistens. Man måste alltid hålla sig inom den totala dos som får användas, menar Agneta.

Odlingen 2024 var en demoodling utan upprepning och vissa skillnader i odlingarna är svåra att förklara. En slutsats från Agneta är att tre behandlingar kan ge hög effekt och att vissa av preparaten i demoodlingen ser intressanta ut. Hon funderar dock på om det är realistiskt att spruta tre gånger . En annan fundering är om de i odlingen har sprutat vid bästa möjliga tidpunkt för att preparaten ska ge optimalt resultat.

Träffen avrundades med en diskussion om alternativa behandlingsmetoder som kanske kan vara värda att testa. En idé var att flamma jorden innan grödan kommer upp, alternativt blindharvning, för att minska förekomsten av vitblära. Agneta meddelade att hon även gärna tar emot idéer att testa i en framtida demoodling och att hennes kontaktuppgifter kan fås av länsstyrelsen.