Biogas i fokus på Holsteinklubbens årsmöte

Lördagen den 8 mars samlades medlemmar i Holsteinklubben för årsmöte och ett inspirerande studiebesök på Stallause gård. Syskonen Mattias och Elise berättade om deras satsning på biogas och hållbar lantbruksteknik, medan konsulten Max Jamieson och Karin Tonderski från Linköpings universitet delade insikter om biogasens möjligheter.

Den 8 mars samlades cirka 60 personer för Holsteinklubbens årsmöte, som inleddes med ett intressant studiebesök på Stallause gård. Syskonen Mattias och Elise, som driver gården, berättade om sitt arbete med 140 mjölkkor, två robotar och 330 hektar odling. De har även en uppfödning av egna tjurar och tre anställda, plus deras föräldrar som är en värdefull del av driften.

Under året 2003 byggdes en lösdrift på gården, och i takt med att verksamheten växte har stallet förlängts och mjölkningsrobotar installerats. Syskonen har planer på att bygga ett nytt stall för kalvar och skinkor, för att kunna dela upp sinkorna i två grupper.

En av de mest intressanta delarna av besöket var gårdens satsning på biogas. För tre år sedan började Mattias och Elise utforska möjligheten att producera biogas och ansökte om stöd via Klimatklivet. Trots initiala utmaningar med lång väntetid och förändringar i kostnader fick de slutligen möjlighet att investera i en nyckelfärdig biogasanläggning. Anläggningen, som drivs med spillvärme från motorn, gör gården självförsörjande på el och omvandlar flytgödsel till gas som genererar elektricitet.

Mattias förklarade att anläggningen är en av de minsta som går att bygga, och de hoppas på att kunna investera i fastgödselinmatning i framtiden. Den pågående drift och skötsel av anläggningen kräver daglig tillsyn bland annat för att för att hålla svavelhalten på en nivå som inte skadar motorn, och han uppskattar att han spenderar en timme per dag på detta.

Under föredraget fick deltagarna även ta del av hur biogasproduktionen går till och Max Jamieson, finansierad från projektet Greppa Näringen, förklarade processen där organiskt material bryts ner till biogas i en syrefri miljö. Biogödsel, som produceras vid processen, har flera fördelar, bland annat lägre lukt, högre näringsvärde och är lättare att sprida.

Forskaren Karin Tonderski från Linköpings universitet delade också sina insikter om biogasens potential att effektivisera näringsanvändningen i Sverige. Enligt hennes forskning finns det stor potential att öka biogasproduktionen på Gotland och använda näringsämnen på ett mer effektivt sätt.

Med stöd från Klimatklivet och en fokuserad satsning på biogas ser syskonen på Stallause gård framtiden som både ekonomiskt och miljömässigt hållbar. Föredragshållarna hoppas på att fler gårdar tar efter deras exempel för att skapa en mer cirkulär och hållbar lantbruksproduktion.