Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Hästens foder och gödsel som resurs
På måndagskvällen den 23 september anordnades ett webbinarie inom projektet Greppa Näringen med fokus på hästens utfodring och hästgödsel som resurs. Föredragshållare var Margareta Bendroth som är husdjursagronom och arbetar som hästrådgivare på Hushållningssällskapet Sjuhärad.
Det har tidigare antagits att hästgödsel hanteras dåligt, men under ett tillsynsprojekt som Jordbruksverket genomförde 2021 så visade resultatet att hästhållare över lag mockar och sköter sina hästhagar, har tillräckligt med spridningsareal och att de flesta uppfyller lagstiftningen kring lagring av gödseln. Hästgödsel är också en stor resurs som är viktig för många insekter, svampar och fåglar. Hästgödsel bidrar till marken med näring och mullhalt.
Margareta Bendroth har varit med i tre projekt om hantering av hästgödsel. Inom projekten har det bland annat tagits fram samarbetsavtal kring hästgödsel, webbportal för förmedling av hästgödsel i Sjuhärad, beräkningsverktyg för hästgödselhantering. Vi fick även lära oss att all GMO-fri hästgödsel får användas i ekologisk odling.
Valmöjlighet för hästen ger bättre djurvälfärd
Hästen är ett stäppdjur och dess grundläggande behov är inget vi har avlat bort. En häst i det vilda strövar över stora områden och kan gå upp till 8 mil om dagen. Större delen av dygnet går åt till att söka föda och den rör sig hela tiden medan den äter. Den vilda hästen lever i flockar med hästar i olika åldrar. Margareta lyfte frågor om hur våra hästar lever idag. Hur ofta får våra hästar idag en möjlighet att själva välja vad de ska göra och vad de vill äta? En häst i en hage med olika sorters växter och varierad terräng har möjlighet att välja. En häst i en box inomhus har det inte. Detta är inte bara en fråga om utfodring utan mycket en fråga om djurvälfärd.
Många använder sig idag av stallar och hagar som begränsar hästarnas ättid, rörelseförmåga och den sociala kontakten! Under träffen pratade Margareta även om vad en rasthage är. I en rasthage ska hästen kunna röra sig fritt i alla sina gångarter. Hagar bör stimulera hästens naturliga beteende, året om! Hagar bör ge hästen möjlighet att äta eller söka föda större delen av dygnet, ge sällskap, utrymme, sysselsättning och lä. Hästar är ett flockdjur med starka familjeband och gör gärna saker tillsammans.
En häst i frihet äter 12-18 timmar per dygn och har som längst uppehåll på cirka 4 timmar i ätandet. Om hästen utfodras för annorlunda från det naturliga och får äta under för kort tid eller får för lite grovfoder kan det leda till problem, så som stereotypa beteenden och problem i mag-tarmkanalen. Vi människor äter i portioner med uppehåll mellan måltiderna – så ska inte en häst äta.
Låt hästen vara häst – med bete som foder
Grovfodret ska vara basen och ibland den enda fodret hästen äter. Ta analys på hö/ensilage för att veta vad fodret innehåller så det går att göra en foderstat. Komplettera foderstaten om det behövs med kraftfoder och eller mineralfoder. Många tillsatser behövs oftast inte. Som grovfoder räknas utöver ensilage, hö och bete även halm, lusern, sly, bark, löv, mossa, vass med mera.
Näringsinnehållet beror på vilka arter som ingår i fodret, hur stor andel som är baljväxter, utvecklingsstadium och hur det gödslats. Det påverkar oavsett om det är första-, andra- eller tredjeskörd. Det viktigaste är att ha bra hygien på fodret! Använd bete som foder, året runt. Det är det billigaste fodret och hästen får leva så som den är skapad att leva. Låt hästen vara häst! Om ditt grovfoder är för energirikt för att hästen ska kunna äta den mängden som den mår bra av så kombinera med ett mer energifattigt grovfoder. Kanske kvistar och sly?
Inom Greppa Näringen finns det möjlighet för gårdar med minst 10 hästar få hjälp med växtnäringsbalanser och annan rådgivning för att minska sin miljö och klimatpåverkan.
Kursen arrangerades av länsstyrelsen inom projektet Greppa näringen och har finansierats med medel från EU och svenska staten.