Risk för skogsbrand i Gotlands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Hästar på naturbete – bra för hästarna, bra för biologiska mångfalden

Sto med föl som strövar i en hage.

Den 25 april anordnade Länsstyrelsen genom projektet Ett rikt odlingslandskap ett webbinarium med hästrådgivaren Margareta Bendroth.

Margareta Bendroth är lantbruksutbildad husdjursagronom och jobbar idag som hästrådgivare på Hushållningssällskapet Sjuhärad. Hon har själv fött upp varmblodiga travhästar i 50 år och har även jobbat med flera gödselprojekt. Projekt som gått ut på att se hästgödsel som en resurs i stället för ett problem.

Margerata anlitas även allt oftare som föreläsare. Och under det här kvällswebbinariet kom hon att fokusera mycket på hästvälfärden; hästars behov, stallmiljöer och framförallt hästarnas behov kring hagar och beten. Varför ska man ha häst på naturbete och vinterbete? Vad behöver man tänka på?

Några av de punkter Margareta lyfte fram under kvällen

  • Hästar vill själva kunna välja vad de äter. De gillar variation på arter och vill äta 14-18 timmar per dygn. 90 procent av uppehållen från ätandet är kortare än 2 timmar. Längsta uppehållet på ett dygn är 4 timmar. De äter det vi ger dem – men mår bättre när de får välja själva.
  • Minimum 1 hektar per häst på naturbete (grund), åkermarksbete 2 hästar per hektar ur näringssynpunkt, men det relaterar även till mockningsbehov. Det beror dock såklart alltid på hur mycket det växer också. Två hästar som ska ha god tillgång till bete och mark kräver 4-5 hektar mark. Det är inte hållbart med ”hästgårdar” idag, som har massor av stallplatser och väldigt lite mark.
  • Mask är naturligt för hästar. Det är inte alltid ett problem, men man ska såklart vara uppmärksam på när det blir problem och åtgärda det.
  • På www.sva.se finns en bra översikt över växter som är giftiga för hästar. Vissa svagt giftiga växter är parasithämmande och hästar väljer faktiskt att äta dessa.
  • Hästar kan med fördel gå ute på bete stora delar av året eller året runt, med tillskottsutfodring av grovfoder (bättre än kraftfoder). Det krävs dock rätt typ av mark och relativt stora ytor, vilket är ett problem för många hästägare (70 procent av hästarna i Sverige är tätortsnära utan tillgång till sådan mark). Det är mer lämpligt för vuxna hästar att gå ute på bete året runt än för föl, unghästar och gamla hästar, som har andra näringsbehov och kan vara mer känsliga för parasiter.
  • Hästar äter av fröna bättre än andra betesdjur och liksom andra betesdjur bidrar deras betande till god biologisk mångfald. Det gynnar lite andra arter än vad nöt och får gör. Sambete eller växelbete är bra av många skäl, eftersom de äter olika arter, gynnar olika arter, och minskar parasittrycket.
  • Även det bruna gräset på vintern är bete, som ger bra näringsinnehåll för hästar.
  • Naturbeten kan restaureras och hållas i skick av betande hästar, även om betet mår allra bäst av att betas av olika djurslag (antingen växelbete eller sambete, funkar även om man har olika djurslag olika år).
  • Det är ofta fördomar mellan markägare och hästägare som utgör hinder. Det finns stor potential att bättre matcha markägare och hästägare, för att både nyttja betesmarker för hästarnas bästa och för att hålla betesmarker i gott skick, och ge goda förutsättningar för biologisk mångfald.

I höst, den 23 september, anordnar vi ett nytt webbinarium med Margareta Bendroth som du är välkommen att delta på. Länk och mer information hittar du här:

Hästens foder och hästgödsel som resurs

Kursen arrangerades av länsstyrelsen inom projektet Ett rikt odlingslandskap och har finansierats med medel från EU och svenska staten.

Mer information om Ett rikt odlingslandskap

EU-logga och texten "Medfinansieras av Europeiska Unionen".

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anders Flanking

Besöksadress

Visborgsallén 4

Postadress

621 85 Visby

Organisationsnummer

202100-2312

Följ oss