Aktuella varningsmeddelanden i Gotlands länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Mycket att vinna genom att gödsla med släke

En grävskopa skyfflar bort släke på en strand.

Släke tas upp vid Sandhamn i Fröjel. Foto: Bertil Elowson

Att använda släke som gödselämne minskar både klimatpåverkan och kostnader för enskild lantbrukare. I alla fall om man lyssnar till de experter som medverkade på Greppa näringens lunchseminarium den 8 februari.

Släke är ett gotländskt uttryck och syftar på strandkantens uppspolade alger och sjögräs. Enligt docenten och forskaren Fredrik Gröndahl innehåller det viktiga näringsämnen för marken. Näringsinnehåll i åkrarna har utarmats över tid och viktiga ämnen har då hamnat i havet.

– Att sprida ut släke är ett sätt att återföra näringsämnena till marken. För 50 år sedan var det var tio gånger mer järn i svenskodlad spenat i jämfört med nu, på grund av minskat näringsinnehåll i marken, berättade Fredrik Gröndahl.

Det spolas årligen upp mängder med släke längst Gotlands kust. Inte sällan får det ligga kvar tills det spolas tillbaka ner i havet eller förmultnar i solen. Fredrik menar dock att det finns en miljövinst i att samla ihop släken då det kan bidra till att metanavgången blir lägre.

– Att bara ta bort släken från stranden är i sig en bra miljöåtgärd då det renar det övergödda havet. Kan man dessutom använda den för att återföra näring till jorden så är det dubbel vinst, berättade Fredrik.

När man talar om att gödsla med släke menar vissa att man riskerar att få in tungmetaller från havet ner i jorden. Och det kan stämma till viss del. Ålgräs innehåller mer tungmetaller än röd- och brunalger. Fredrik menar därför att man hellre ska använda alger än bandtång. Däremot menar han att det skulle ta tid innan tungmetallerna skulle märkas av.

– Du behöver gödsla i över 70 år för att nå kritiska nivåer av tungmetaller. Och efter så lång tid har man samma problem med mineralgödsel, säger Fredrik Gröndahl.

Exempel från Gotland

Under seminariet berättade Terje Larsson och Hans Rosengren om hur de nyttjar släken i sitt jordbruk på södra och norra Gotland.

- På Fårö har alla lantbrukare gått ihop för att hantera släken. Det är några utsedda personer som samlar släken i stora högar som respektive lantbrukare får hämta, berättar Hans Rosengren.

Hans berättar att han använder släken direkt på vallen, något som resulterat i bättre skörd och en ökad resiliens mot torka. För att hålla koll på mängden tungmetaller tar han löpande markprover och analyser, som hittills inte visat på några problem.

Terje, på södra Gotland, är den andra generationen som använder släke som gödslingsmedel på sin gård. Han har jämfört gödslingen med stallgödsel och har kunnat konstatera att de båda ger samma goda effekt. En nackdel som han upptäckt i samband med gödsling av släken är att ogräs vid något tillfälle tagit fart i marken.

– Det är ogräs som förmodligen växt på stranden och som därmed råkat följa med vid uppsamling, berättar Terje Larsson.

Terje använder främst röd- och brunalger på sina marker, men har märkt att det kommer mer och mer blåstång över åren.

Om det fryser till på vårvintern flyttar han högarna med släke från stranden direkt till de åkrar det ska hamna på. Därefter sprider han ut det under våren, något som han även tipsar andra om att göra.

– Mineraliseringen av släke kan ske långsamt. Det är bra att lägga på den tidigt för att det ska hinna ge effekt, berättade Terje.

Uppföljning i höst

I höst kommer det här seminariet följas upp med en fysisk träff där vi pratar vidare om ämnet. Håll koll i Greppa näringens nyhetsbrev eller kalender för att inte missa det!

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anders Flanking

Besöksadress

Visborgsallén 4

Postadress

621 85 VISBY

Organisationsnummer

202100-2312

Följ oss