Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Nyhetsbrevet Jordi - december

I det här späckade numret kan du bland annat läsa om utbetalningar av jordbrukarstöd och lite om nyheter i stöden 2023, årets miljömålsuppföljning och om vad som gäller för sjuka djur och transport till slakt. Du kan också få veta hur det går till när länsstyrelsen bildar naturreservat samt få tips om ett nytt kartverktyg, Gotlandskartan.

Tankar inför det nya året - från kris till kreativitet

Det var nyss midsommar och snart är det julafton. Året har som alltid passerat i hög hastighet. 2022 har varit ett krävande år för många – inte minst för lantbruksföretagare. 2018 hade vi torkan, sen kom pandemin och därefter kostnadsökningar orsakade av olika samhällsekonomiska effekter. Kriget i Ukraina har sedan ytterligare förstärkt både svårigheterna med kostnader för energi och andra insatsvaror samt tillgången till olika råvaror som är nödvändiga i företagens produktion. Sammantaget har vi gått från kris till kris- men styrkan är att vi lever i en demokrati där samhället ändå har möjligheten att samla krafter och resurser dit där det behövs mest. Vilka som var och en anser vara de mest behövande kan förstås variera beroende på vilken situation man själv och de närmaste befinner sig i men grunden är att ändå försöka hitta stöd till det gemensamma bästa.

Under 2022 har olika ordinarie jordbruks- och landsbygdsstöd betalats ut för att främja lantbruk och landsbygd på Gotland. Därutöver har de extra statliga krisstöden betalats ut för att mota olle i grund avseende kostnadskrisen i lantbruket i Sverige. Länsstyrelsen har under året kallat Region Gotland, och LRF till avstämningsmöten om lantbrukskrisen på Gotland för att inhämta information så att vi liksom andra län kan förmedla kunskap om läget till nationell nivå.

Efter årsskiftet öppnar den nya programperioden inom CAP, det vill säga genomförandet av Sveriges strategiska plan. Många stöd kvarstår men det finns en del förändringar både inom jordbruks- och landsbygdsstöden. Vi tror till exempel att de nya stöden för bevattningsdammar och till precisionsjordbruk – planering kommer att väcka intresse hos många.

De gotländska lantbruken och landsbygdsföretagen är på olika sätt viktiga för en hållbar och trygg livsmedelsförsörjning. Låt oss tillsammans utifrån våra olika roller stärka samarbetet kring kreativitet och framåtanda. Det är när krisen knackar på dörren som vi behöver varandra som mest. Vi behöver tänka, samverka och samarbeta för de goda lösningarna.

Jag vill med denna hälsning önska alla en God Jul och ett Gott nytt år!

Sanna Palomaa, Landsbygdsdirektör

Landsbygdsdirektör Sanna Palomaa.

Utbetalningar av jordbrukarstöden 2022

Nu är en stor del av årets utbetalningar av jordbrukarstöden beslutade och utbetalda eller på väg att betalas ut. Totalt kommer i år ca. 360 miljoner kr att betalas ut till öns lantbrukare. För miljöersättningarna, ekologisk produktion och kompensationsstödet gjordes en delutbetalning på 85 procent den 21 oktober. Resterande del av ersättningen kommer att betalas ut med start den 2 december.

När det gäller gårds- och förgröningsstöd, nötkreatursstöd samt stödet till unga jordbrukare började de betalas ut den 2 december. De allra flesta får sina utbetalningar då, men är det så att handläggningen av din ansökan ännu inte är klar, så kan du få vänta någon vecka till på utbetalningen. På Mina sidor på Jordbruksverkets hemsida kan du se ditt beslutsbrev när vi har tagit besluten och därmed lite innan du får det i brevlådan. Du hittar beslutsbreven på första sidan du kommer till när du loggat in på Mina sidor, under rubriken Kommunikation i mina ärenden.

Jordbruksverkets Mina sidor Länk till annan webbplats.


 

Stöd

Kronor

Gårdsstöd

1414,95

Förgröningsstöd

764,80

Stödet till unga jordbrukare

1 198,92

Nötkreatursstöd

980,94

Ekologisk produktion -spannmål, oljeväxter mm

1500

Potatis och grönsaker

5000

Djurersättning 1 hektar åkermark/1 djurenhet

1600

Djurersättning 2 hektar åkermark/1 djurenhet

800

Vallodling

500

Minskat kväveläckage -fånggröda

1100

Vårbearbetning

600

Skyddzoner

3000



Stöd

Kronor

Betesmark och slåtteräng allmän skötsel

1300

Betesmark särskild skötsel

3200

Slåtteräng särskild skötsel

5500

Alvarbete

1400

Skogsbete

3500

Gräsfattiga marker

2700

Komplement lieslåtter

7000

Komplement efterbete

700

Höhantering

1700

Lövtäkt

100/träd

Komplement svårtillgängliga platser

1000

Förändringar i jordbrukarstöden 2023

Nästa år 2023 förnyas EU:s jordbrukspolitik vilket kommer innebära en del förändringar när det gäller jordbrukarstöden. En hel del information inför SAM-ansökan 2023 finns redan nu att läsa på Jordbruksverkets hemsida. Några av förändringarna kommer i korthet här, sedan kommer mer detaljerad information längre fram när vi närmar oss SAM-ansökansperioden 2023. Preliminärt öppnar SAM Internet den 9 februari och sista ansökansdag är den 13 april 2023.

En av de största förändringarna för gårdsstödet är att stödrätterna försvinner från och med den 1 januari 2023. Det innebär att du inte längre behöver ha stödrätter för att få gårdsstöd och stödrätterna förlorar helt sitt värde. Du som i dag har stödrätter behöver inte göra någonting oavsett om du äger, hyr eller hyr ut stödrätter. År 2023 kommer gårdsstödet att vara cirka 150 euro per hektar.

Förgröningsstödet, som i dag är en del av gårdsstödet, kommer inte att finnas kvar 2023.
Information om gårdsstöd på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

I stöd till unga jordbrukare blir det precis som idag, vilket betyder att du som är 40 år eller yngre kan få stödet för det antal hektar som du får gårdsstöd för. Gränsen ändras till max 200 hektar, vilket är en höjning från dagens gräns på 90 hektar. Det kommer också bli krav på minst gymnasieexamen eller arbetslivserfarenhet inom jordbruk från motsvarande 12 månaders heltidsarbete. Som längst kan du få stödet i fem år. För 2023 är det planerade stödbeloppet 109 euro per hektar.
Information om stöd till unga jordbrukare på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

I nötkreatursstödet är det i princip inga förändringar jämfört med idag. Man får stödet för alla nötkreatur som är äldre än 1 år, stödbelopp cirka 91 euro per djur och år.
Information om nötkreaturstödet på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Några små förändringar blir det i kompensationsstödet, bland annat blir omräkningsfaktorn för får och getter 0,20 i stället för 0,15. Det innebär att en tacka motsvarar 0,20 djurenheter. Dessutom höjs stödbeloppen något.
Information om kompensationsstödet på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

1-åriga miljö- och klimatersättningar införs. Dessa är ekologisk produktion, precisionsjordbruk-planering samt kolinlagring och minskat kväveläckage.
Information om 1-åriga miljö- och klimatersättningar på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Fleråriga miljöersättningar kommer finnas kvar vilka är betesmarker och slåtterängar, skyddszoner, skötsel av våtmarker och dammar samt hotade husdjursraser.
Information om fleråriga miljöersättningar på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Djurvälfärdsersättningarna för får, mjölkkor och suggor kommer också finnas kvar.
Information om djurvälfärdsersättningar på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Det som under den här programperioden kallats tvärvillkor kommer att förändras och kallas grundvillkor när nya programperioden startar. Grundvillkor är regler som man behöver följa när man söker jordbrukarstöd för att få full utbetalning av stöden. De flesta grundvillkor är oförändrade jämfört med dagens tvärvillkor men en viktig förändring är att tvärvillkoren för märkning, journalföring och rapportering av djur tas bort. Du måste ändå uppfylla dessa villkor för att få djurkopplade stöd och ersättningar men du kommer inte att få något grundvillkorsavdrag om brister konstateras vid kontroll.
Läs mer om grundvillkoren på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Utlysningen ännu öppen

Nu kan du som är jordbruksföretagare i Gotlands län ansöka om stöd för att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak. Länsstyrelsen har avsatt 2 600 000 kronor i utlysningen som är öppen under perioden 1 november 2022 – 31 december 2022.

Du kan få högst 40 procent av dina utgifter i stöd, förutsatt att utgifterna ger rätt till stöd. Det kan gälla kostnader för nytt material och köp av tjänster samt för planering och genomförande av åtgärden. Stöd beviljas inte till ansökningar som har mindre än 100 000 kronor i stödberättigande utgifter.

Stöd för landsbygdsutveckling 2023 - snart möjligt att söka

EU:s nya jordbrukspolitik innebär att det blir en del förändringar och nyheter inte bara inom jordbrukarstöden, utan också inom landsbygdsstöden. De nya stöden går att söka från 2023.
Information om vad som gäller för olika ansökningar, till exempel hur beslutsomgångarna kommer att se ut, kommer på länsstyrelsens webbplats inom kort.

Information om startstöd Länk till annan webbplats.
Information om investeringsstöd Länk till annan webbplats.
Information om projektstöd Länk till annan webbplats.

Ännu chans att söka stöd till engångsröjning av betesmark

Ett stöd som inte kommer att finnas kvar i sin nuvarande form 2023 är stöd till engångsröjning av betesmarker. Det finns fortfarande chans att söka stödet eftersom det finns pengar kvar till detta.

Är du intresserad så finns det mer information på webbsidan om restaureringsstöd. Sök under rubriken "Miljöinvestering för röjning av betesmarker". Ta gärna kontakt med länsstyrelsen innan du söker.

Restriktioner med anledning av fågelinfluensa

Jordbruksverket upprättar från och med 16 november ett högriskområde för fågelinfluensa i bland annat Gotlands län. Inom högriskområdet ska alla fjäderfä hållas inomhus och hobbyflockar hållas inhägnade.

Djur som behöver särskild transport till slakt - detta gäller

Grundregeln är att sjuka och skadade djur inte får transporteras. I vissa fall, till exempel vid stora bråck (över 20 cm) på slaktsvin och avbrutna horn på nöt och djuret i övrigt är friskt, får djuret transporteras om det transporteras i ett eget fack på transporten. I tveksamma fall rådgör med veterinär om djuret kan transporteras.

Om du har ett djur som behöver en anpassad transport till slakt ska du uppge det vid slaktanmälan i rutan för ”anmärkningar”, eller om du alternativt ringer in din slaktanmälan. Då har transportören möjlighet att planera transporten på bästa sätt och slakteriet kan ta emot djuret i en egen box.

Landshövding Anders Flanking och länsstyrelsen miljömålssamordnare Emilie Vejlens medverkade under pressträffen om miljömålen som hölls den 29 november.

Årets uppföljning av miljömålen - mycket görs för att förbättra gotländsk miljö

Länsstyrelsen i Gotlands län har nu skickat in årets uppföljning av de nationella miljömålen till Naturvårdsverket. Rapporten visar att målen Frisk luft och Bara naturlig försurning ser ut att nås till år 2030, men att vi har en bit till att nå övriga mål.

De 16 miljökvalitetsmålen utgör grunden för det svenska miljöarbetet och är Sveriges sätt att arbeta mot de globala målen i Agenda 2030. Tillsammans ska miljökvalitetsmålen säkerställa en hållbar framtid och planet för kommande generation, där de miljöproblem vi står inför idag ska vara lösta.

– Vi har en god bit kvar och mer måste till för att vi ska nå målen. Det är samtidigt glädjande att se hur mycket som faktiskt görs för att förbättra miljön på Gotland, både inom stat och region och i det privata näringslivet, säger Emilie Vejlens, miljömålssamordnare vid Länsstyrelsen i Gotlands län.

Naturvårdsbränning, våtmarker och gäddyngel

Länsstyrelsens naturvårdsbränning på Gotska Sandön, arbetet med bevattningsdammar och återställande av våtmarker, Region Gotlands kartläggning av vattentillgångar, pågående undersökningar av förorenade områden, lantbrukens arbete med att minska läckage av näringsämnen och Sportfiskarnas utsättning av gäddyngel är bara några exempel på en lång rad åtgärder som genomförts under året och som förväntas ge positiva miljöeffekter på sikt.
– De små åtgärder som vi alla kan bidra med i vår vardag är också viktiga för att utvecklingen ska gå åt rätt håll. Det kan vara lätt att känna att man inte gör tillräckligt, men varje steg i mer hållbar riktning räknas och gör skillnad. Att cykla till jobbet eller välja närproducerat i butiken en dag i veckan är bättre än att inte göra det alls, säger landshövding Anders Flanking.
I rapporten kan du läsa om tillståndet för miljön uppdelat efter miljömålen samt om åtgärder som genomförts senaste året.

Ladda ner rapport för miljömålsuppföljningen Pdf, 733.2 kB.

Kartverktyg kan underlätta ansökningar om projektmedel

Nu finns det ett kartverktyg, Gotlandskartan, på länsstyrelsens webbplats. Kartan innehåller olika naturinventeringar, skyddad natur, fornlämningar och mycket mer,. Det är information som kan användas om du vill planera olika åtgärder, söka projektmedel eller tillstånd och dispenser. Kartverktyget kommer att utvecklas mer framöver med bland annat riksintressen för vindkraft och annan samhällsinformation. Kartan kan även lägga till på mobilens hemskärm och användas i fält med lägesangivelse.

Stöd till naturvård
Intresseanmälan för att anlägga våtmark
Intresseanmälan om stängselbidrag i kalkbarrskog med höga naturvärden
Gotlandskartan Länk till annan webbplats.

Hur bildas naturreservat?

Den biologiska mångfalden behövs! För att ge oss människor mat, lindra effekterna av naturkatastrofer och för att få oss att må bra. Genom vårt sätt att leva har människan påverkat och ibland förstört många naturmiljöer. Vi behöver därför värna våra skogar, vattendrag, betesmarker och andra naturmiljöer. Då kan även framtida generationer uppleva naturens mångfald. Naturreservat är ett av de viktigaste verktygen för att bevara biologisk mångfald.

Enligt lagen miljöbalken ska den biologiska mångfalden bevaras. Värdefull natur ska skyddas och vårdas. Även i skogsvårdslagen står det att skogens biologiska mångfald ska bevaras. Hotade arter och naturtyper ska skyddas.

Så bildas ett naturreservat

Här kan du läsa mer om naturreservat på Naturvårdsverkets webbplats:
Om skyddad natur Länk till annan webbplats.
Så bildas naturreservat Länk till annan webbplats.

Om Jordi

Jordi är ett digitalt nyhetsbrev från länsstyrelsens landsbygdsenhet, som tar upp aktuella saker som berör gotländskt lantbruk, landsbygdsutveckling och andra frågor som är relevanta för våra målgrupper.

Mer information om nyhetsbrevet Jordi

Redaktör för Jordi är Gunilla Lexell. Se kontaktuppgifter nedan.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anders Flanking

Besöksadress

Visborgsallén 4

Postadress

621 85 VISBY

Organisationsnummer

202100-2312

Följ oss