Stängslingskurs med Stefan Hellström

Den 10 november anordnade länsstyrelsen, via projektet ”Ett rikt odlingslandskap”, en stängslingskurs tillsammans med Stefan Hellström från Tunab. Här kan du ta del av hans bästa tips när det kommer till stängsling.

Ett tiotal lantbrukare samlades en torsdag i november för att lära sig hur man sätter upp bra staket som håller länge. Ledare för dagen var Stefan Hellström, vars intresse för stängsling började under en resa till Nya Zealand där han skulle arbeta med hjortar. Där, på andra sidan världen, blev han inspirerad av lantbrukarnas rejäla och hållbara stängsel.

Dagen innehöll mycket matnyttig information och förhoppningsvis kan det bli en kurs till i vår för de som missade denna. Tills dess kommer här ett antal tips från Stefan till dig som ska stängsla.

Börja med rätt planering

Den här biten är det många som hastar igenom, men Stefan menar att en ordentlig planering är grunden för en lyckad stängsling.

• I din planering ska du ställa dig själv en rad viktiga frågor:
• Hur ser det ut med markförhållanden (djup till berggrund, ojämnheter)?
• Finns det röjningsbehov?
• Hur är det med väg/framkomlighet för eventuella maskiner?
• Finns det kablar i marken?
• Vilket djurslag ska vara på marken nu och i framtiden?

Anpassa efter markförhållanden

En tumregel är att staket ska gå så rakt som möjligt. På väldigt ojämn mark är exempelvis svårt med fårnät, som ska vara ordentligt sträckt och spänt. Ett tillvägagångssätt är att dela av nätet och göra kortare sträckor bra för att sedan få ihop dem. Men om din mark har mycket kullar kan det vara en bra idé att använda elstängsel. På elstaket sätter Stefan alltid fjädrar för att det ska vara både spänt och elastiskt. Sätter man upp elstängsel så är det viktigt att jordningen fungerar ordentligt. Hans tips är att borra ner jordspett ordentligt och ha flera stycken, så att man inte riskerar att stängslet inte fungerar när det är torrt i marken.

Rätt material

Stefan menar att man bör undvika billiga genvägar. Det finns exempel på markägare som köpt in billigt fårnät från något annat land som inte alls gick att använda. Näten var helt raka, utan nödvändiga små knyck/böjar. Det är också viktigt med garanti på galvaniseringen, särskilt om staketet ska sitta längs vägar. Till fårstängsel använder Stefan i regel nät med 8 trådar horisontellt, 90 cm högt och 2,5 mm tjocklek på trådarna.

Stolpar ska helst vara av riktigt bra kärnvirke. Ett bra exempel är gotländsk fur. Impregnerade stolpar håller i regel bättre, men om det står mellan obehandlade rejäla kärnvirkesstolpar är det bättre än behandlade stolpar av sämre träkvalitet.

Gör rätt i hörnen

Stefan påpekar att hörnen kan vara kluriga men ack så viktiga för att staketet ska hålla. Han rekommenderar att borra eller på annat sätt få ner hörnstolparna riktigt djupt.

– Det är vanligt att folk använder samma stolpar i hörnen som i linjen, vilket inte är att rekommendera. Hörnstolparna behöver vara mer rejäla. Istället för snedstag kan man använda parallellogram. Då minskar risken för att hörnstolpen åker upp. Man kan även sätta snedstag från hörnstolpar ner i marken, ordentligt djupt, berättade Stefan Hellström.

Enligt Stefan ska grindar ska helst inte sitta i hörnstolpar. Vill man ha grind vid hörn är det bättre att sätta en extra stolpe bredvid hörnstolpen och fästa grinden i denna, för man vill inte att nätet ska dra i grindstolpen.

Se till att stolparna sitter stadigt i marken

När man sätter stolpar behöver de sättas ner 50-60 cm i marken, men i regel ännu djupare i hörnen och i mjuka marker. Om du har en besvärlig mark kan det vara ett bra alternativ att borra ner aluzinkstolpar, även om de kostar en del.

Det finns de som vill använda träd som stolpar, men Stefan tycker att man bör vara försiktig med det.

– Det är aldrig bra att sätta fast trådar i träd, inte heller att sätta stöttor inåt eller stag utåt. Bättre att istället sätta rejäla hörnstolpar som sitter djupare, berättar Stefan Hellström.

Om du ska banka ner stolpen med maskin är den en bra idé att sätta en järnhylsa över trästolpen. En järnhylsa går att konstruera själv eller ta hjälp av smed för att ta fram.

Spara pengar genom att göra grovjobbet själv

Kostnader varierar mycket utifrån förutsättningarna. Stefan menar att du kan sätta upp ett riktigt bra staket själv för omkring 50 kr per meter.

– Tar man in entreprenadfirma för att göra det hamnar kostnaden omkring det dubbla. Ju mer man själv förbereder innan man tar in entreprenad, desto billigare blir det såklart. Ett sätt att ta hjälp och samtidigt hålla nere kostnaderna är att ta in firma som sätter ordentliga hörnstolpar som man sedan själv kan sätta staketet runt, berättar Stefan Hellström.

Det kostar alltid att sätta upp staket, men man får se det som en investering som gärna ska hålla i omkring 30 år. Att sätta upp ett dåligt staket kommer sannolikt innebära andra kostnader, exempelvis tid och material för reparationer eller tid för att jaga in förrymda djur, eller i värsta fall att man blir av med djur helt och hållet.