Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Nyhetsbrevet Jordi - september 2022
Jordi är ett digitalt nyhetsbrev från länsstyrelsens landsbygdsenhet, som tar upp aktuella saker som berör gotländskt lantbruk, landsbygdsutveckling och andra frågor som är relevanta för våra målgrupper.
Utbetalningar av jordbrukarstöden 2022
Som vanligt kommer en delutbetalning av miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd att göras. Delutbetalningarna är på 85 procent av det beräknade ersättningsbeloppet och börjar betalas ut 21 oktober. Slututbetalningarna kommer att betalas ut med start 2 december.
När det gäller gård- och förgröningsstöd, nötkreatursstöd och stöd till unga jordbrukare kommer utbetalningarna starta 2 december.
Detsamma gäller extra djuromsorg för får och suggor samt utökad klövhälsovård för mjölkkor där utbetalningarna också startar 2 december.
I samband med utbetalningarna får du som vanligt ett meddelande om beslut för varje ersättningsform, där framgår det vilket belopp som kommer betalas ut och vad utbetalningen grundar sig på. I meddelandet framgår också om eventuella avdrag gjorts.
Du har väl inte glömt att söka krisstödet?
Sista dag att söka krisstödet är tisdagen den 20 september för dig som har djurproduktion eller växthusföretag. För dig som är yrkesfiskare är sista ansökningsdag 28 oktober. Det är Länsstyrelsen i Stockholms län som handlägger krisstödet för Gotland och har du frågor når du dem på 010-223 11 71, de har telefontid kl. 9-10 och 13–14.
Hittills är det bara drygt hälften av alla som har möjlighet att söka krisstödet som har sökt, så påminn gärna dina grannar och kollegor om att söka!
Årets CDB-brev till dig som har nötkreatur
Du som har nötkreatur har nu fått årets CDB-brev eller också kommer du få det någon av de närmaste dagarna. I brevet framgår det vilka djuruppgifter som ligger till grund för beräkningen av dina djurbaserade stöd och ersättningar. Det är viktigt att du kontrollerar att uppgifterna om dina djur stämmer. Om alla uppgifter i brevet stämmer och det inte finns några felkoder behöver du inte göra något mer. Om du däremot saknar någon rapportering eller vill ändra redan rapporterade uppgifter gör du det i CDB Internet, Länk till annan webbplats. eller till din husdjursförening. Du kan även kontakta Jordbruksverkets kundtjänst. Länk till annan webbplats.
Om du har en gemensam anläggning med annan lantbrukare eller om det finns djur med felkod 14 behöver du däremot skicka in listan till oss på länsstyrelsen. När det gäller djur på en gemensam anläggning gör du så här, markera vilka djur som tillhör dig med ett X och signera sidorna. Skicka sedan sidorna till länsstyrelsen så fort som möjligt, se adress i CDB-brevet. Observera att du inte ska skicka in om dina ändringar gäller uppdateringar eller rättningar av uppgifter utan endast vid fördelning av djur.
Finns djur med felkod 14 (djuret inrapporterat av annan lantbrukare samma period) ska du om du har sålt djuret kontrollera att du har rapporterat försäljningen till CDB samt kontakta köparen och kontrollera att köp och försäljningsdatum stämmer. Om du anser att du har rapporterat korrekt men köparen inte rättar sina uppgifter ska du skicka in listan (bara sidor där djur med felkod 14 finns) till länsstyrelsen tillsammans med ett dokument som styrker att du har djuret eller har haft det under perioden. Det kan till exempel vara ett inköpskvitto eller en kopia ur din fysiska stalljournal om sådan används.
I CDB-brevet framgår också om du har djur som rapporterats för sent de är markerade med ett streck (-) i listan. Djuret ingår då inte i ansökan om stöd eller ersättning och kan leda till extra avdrag i nötkreatursstödet.
Inför SAM-ansökan 2023
År 2023 förnyas jordbrukspolitiken i Sverige och resten av EU. Regeringen har lämnat Strategisk Plan för Sverige till EU-kommissionen, alltså hur Sverige vill utforma stöden och ersättningarna för perioden 2023–2027. Det gäller både jordbrukarstöden och projekt- och företagsstöden.
Förslaget granskas av EU-kommissionen för att sedan godkännas under hösten. Det innebär att det kan bli ändringar i förslaget innan kommissionen slutligen godkänner det.
Vi kommer att informera mer längre fram om de förändringar som kommer 2023. Men något som kan vara bra att känna till redan nu är att det kommer en ny ettårig miljöersättning som heter miljöersättning för precisionsjordbruk planering. Ett av kraven för ersättningen är att du har en markkartering som är högst tio år i samband med att du lämnar in SAM ansökan 2023. Om du tänker söka ersättningen kan det därför vara bra att beställa en markkartering redan nu om du saknar en aktuell markkartering. Räkna med att det är stor efterfrågan på att få hjälp med karteringen.
Ett annat krav för ersättningen är en bevuxen zon på 2 meter runt dräneringsbrunnar som finns inne på skiften. Om du ska höstså ett skifte i år, som du tänker söka ersättning för 2023, kan det vara bra att så zonen runt dräneringsbrunnen i samband med höstsådden. Ersättningen för miljöersättning precisionsjordbruk planering kommer att bli cirka 250 kr per hektar
Aktuella utlysningar i projektstöden för landsbygdsutveckling
I förra numret av Jordi informerade vi om tre utlysningar inom ramen för landsbygdsprogrammet, som ligger ute till och med sista september. Det finns en del förfrågningar, men vi saknar ännu intresse för den som handlar om att stärka marknaden för ekologisk produktion. Övriga utlysningar handlar om utveckling av natur- och kulturmiljöer och om samarbete för nya jobb på den gotländska landsbygden.
Fortfarande möjligt att lämna synpunkter på Natura 2000-förslag
I våras presenterade länsstyrelsen förslag till nya Natura 2000-områden för fåglar i kustområden och i havet runt Gotland. Eftersom regeringen under sommaren förlängde tiden för uppdraget, har även tiden för synpunkter kunnat förlängas. Om du vill ha information eller lämna en synpunkter är du välkommen att höra av dig till länsstyrelsen.
Samlad information om länsstyrelsens förslag och konsekvenser av ett utpekande finns på länsstyrelsens webbplats. Där finns också kartor över de föreslagna områdena och information om hur du lämnar synpunkter.
I slutet av oktober ska förslaget redovisas till Naturvårdsverket, tillsammans med de synpunkter som har kommit in. För att nya synpunkter ska finnas med i redovisningen behöver du skicka dem till länsstyrelsen senast i slutet av september.
Länsstyrelsens förslag utgörs av tre stora områden: Gotlands östra kust, Gotska Sandön – Salvorev och området runt och söder om Karlsöarna. Anledningen till att dessa områden föreslås som Natura 2000 är att många fågelarter använder dem under olika delar av året. Några häckar längs stränderna, andra övervintrar i inre vikar och några, som exempelvis alfågeln, övervintrar längre ut. Dessutom rastar miljontals fåglar längs dessa kuster när flyttsträcken drar förbi under vår och höst.
Samlad information om förslag och konsekvenser Länk till annan webbplats.
Har du en idé för en våtmark?
Vill du veta hur förutsättningarna för en våtmark ser ut på din mark?Våtmarker kan bidra till flera syften och hjälpa både markägaren, samhället och naturen. Du kanske är intresserad av:
• ökad bevattning
• att återställa en tidigare fin och artrik våtmark
• småvatten med grodor och insekter
• rekreation
• att skapa viltvatten med fåglar
• att minska näringsämnena till Östersjön
• att öka kolsänkan i landskapet
Läs mer och gör en intresseanmälan på länsstyrelsens webbsida:
Anlägga våtmark - lansstyrelsen.se
Vi återkopplar då om möjligheter till stöd samt rådgivning, exempelvis om placering och utformning för det ska blir en så bra våtmark som möjligt.
Inventering av barrskog i höst
I höst kommer länsstyrelsen inventera barrskogar med höga naturvärden runt om på Gotland. Inventeringen utförs av konsulter med mycket god kunskap om skog och skogslevande arter.
I år inventeras barrskogar som ligger inom värdetrakt för skog. Utvalda områden ligger öster om Rute, på västra Fårö, i Anga-Ganthem, på Östergarnslandet och i Fröjel-Hejde. En värdetrakt är ett landskapsavsnitt där det finns gott om skog med höga naturvärden, men det är dåligt utrett hur dessa värden är spridda inom trakten. Vi kommer därför söka upp skogar med höga naturvärden som tidigare varit okända.
Inventeringen startar i slutet av september och pågår in i oktober och utförs av konsulter med mycket god kunskap om skog och skogslevande arter. Under inventeringen tittar man på strukturer, skogslevande arter och om området skulle må bra av bete. Skogliga strukturer som ger höga naturvärden kan vara gamla solitära träd och död ved. De skogslevande arter som inventeras är både sällsynta arter och arter som signalerar en hög biologisk mångfald.
De markägare som berörs får ta del av inventeringsresultaten. Arter som hittats under inventeringen rapporteras in i artportalen som är tillgänglig för alla. Förhoppningen är att underlaget ska kunna användas för framtida planering av skogliga åtgärder, exempelvis naturvårdshänsyn och frivilliga avsättningar. Även länsstyrelsen kommer att använda sig av underlaget, exempelvis för att veta var det är lämpligt att bilda nya naturreservat.
Länsstyrelsen har kontaktat berörda markägare via brev. De områden som är uttagna för inventering är något större än vad som kommer att hinnas med, så det är inte säkert att samtliga fastigheter kommer att inventeras.
Det går bra att kontakta länsstyrelsen om ni undrar över något, via telefon eller e-post.
Lena Lavergren, 010–223 92 81/ lena.lavergren@lansstyrelsen.se
Ingrid Thomasson, 010-223 92 94 / ingrid.thomasson@lansstyrelsen.se
Redaktör för Jordi är Gunilla Lexell. Se kontaktuppgifter nedan.