Soja och lupin på Gotland – hur funkar det?

Den 6 september anordnade länsstyrelsen i samarbete med SLU, LRF och Hushållningssällskapet en välbesökt informationsträff och fältvandring med fokus på soja och lupin som proteingrödor.

Behovet av egenodlade proteingrödor är stort, men just lupin och soja odlas blygsamt i Sverige. Genom ett tvåårigt SLU-projekt försöksodlar fyra gotländska ekolantbrukare och 26 lantbrukare på fastlandet nu dessa grödor. Resultatet under det första året har hittills varit varierande och lärdomarna flera. Efter nästa års testodlingssäsong kommer alla erfarenheter sammanfattas i en odlingsguide för att underlätta odlingen för intresserade lantbrukare.

Länsstyrelsen tog initiativ till informationsträffen inom projektet Ekologisk produktion, med hopp om att gotländska lantbrukare skulle vara intresserade av information och möjlighet att byta erfarenheter med varandra kring odling av soja och lupin. Intresset visade sig vara större än förväntat. Drygt 30 deltagare var på plats och ställde många frågor.

Vad fick vi lära oss då?

– Soja och lupin kan vara framtidens grödor då de trivs i varma klimat och kan användas både som djurfoder och till många olika sorters livsmedelsprodukter, exempelvis växtbaserad glass, maränger och olika köttalternativ, berättade Iris Dahlin från SLU, som är en av de som ansvarar för det pågående projektet.

Iris berättade att både soja och lupin har höga proteinhalter (35–40 %) och trivs i värme, men att lupin tål torka bättre än sojan och andra proteingrödor gör. Båda grödorna trivs i lätta jordar, till exempel sand- eller lerjord. Den lupin man odlar skiljer sig från vild lupin och de kan inte korsas, så man behöver inte oroa sig för att den ska sprida sig som ett ogräs. Däremot är lupinodlingar ganska utsatta för ogräs och de som lyckats bäst med lupin inom projektet har sått dubbelrader med 12 cm emellan på 50 cm avstånd och radhackat. Iris berättade också att det går bra att samodla lupin med vårvete, men att det då i regel ensileras och används som djurfoder. Både för soja och lupin är det viktigt att man blindharvar 3–4 dagar efter sådd för att minska ogrästrycket. Helst ska man också harva flera gånger innan sådd. En annan sak som Iris lyfte att man behöver tänka på är att sojabaljor växer väldigt nära marken, så för att kunna tröska av så mycket som möjligt behöver det vara relativt stenfritt i odlingen.

Bo Pettersson från Hushållningssällskapet har haft flera försöksodlingar med soja tidigare och konstaterade att det är vanligt att fåglar förstör odlingar genom att äta plantorna precis när de kommer upp. Fram till att första bladen kommer ordentligt behöver man därför vara extra aktiv med att försöka hålla undan fåglar. Bo konstaterade också att gotländska jordar antagligen har lite för hög pH-halt för att lyckas riktigt bra med lupin och troligen inte kan matcha gårdar i Halland som fått 5 000 kilo per hektar, även om vi kan få relativt goda skördar här också.

En som odlat lupin på Gotland tidigare är lantbrukaren Erik Levander, som delade med sig lite av sina erfarenheter. Han berättade att han fått bra skördar de två första åren med upp till 3500 kilo per hektar, men att det tredje året blev för mycket ogräs vilket gjorde att han ensilerade lupinen och använde det som djurfoder – vilket djuren föredrog framför gräsfoder. Annars sålde han lupin till restauranger och han berättade att vissa sorter är fantastiskt goda.

– En sort har så tunt skal att det räckte att blötlägga innan servering och vi brukade ha den i sallader och annat. Alla som fick det tyckte det var gott, men ingen hade en aning om vad det var, sade Erik.

Erik Siggelin är delägare i Skinnarve Lantbruk, vars sojaodling vi besökte för fältvandringen. Han berättade att han ympat utsädet precis innan sådd, det vill säga att man tillför en liten mängd bakterier som grödan behöver tills att kvävefixeringen kommer i gång. Ympning ökar skörden med upp till 50 % och gör även att grödan får en högre proteinhalt. Erik använde sedan majs-såmaskin vid själva sådden och poängterade att han endast har gödslat med kaliumsulfat. Försöksodlingen är ganska liten och årets skörd kommer troligen användas som djurfoder. Till nästa år tar han med sig att sojan har svårt att konkurrera med ogräs i början och att det därför är viktigt att anpassa sin ogrässtrategi.

– Det här var en väldigt intressant träff, och roligt att så många kom! Mitt intryck är att det kan finnas goda möjligheter att odla soja och lupin på Gotland men att det är en del saker man ska tänka på för att lyckas. Sen tänker jag att från ett hållbarhetsperspektiv är det bra med mer kvävefixerande baljväxter som minskar behovet av gödseltillförsel, så det är intressanta grödor av flera skäl, säger Anna Sorby, länsstyrelsen i Gotlands län.

Träffen anordnades inom projektet Ekologisk produktion, som finansieras av EU och den svenska staten.