Kompetenshöjning inom regenerativt lantbruk

Vad är regenerativt lantbruk? Vilka metoder är mest effektiva när det kommer till växtodling? Hur fungerar egentligen EOV? Ett flertal gotländska lantbrukare har nu fått svar på de frågorna i samband med den seminarieserie som under våren anordnats av Greppa näringen.

Under våren har Greppa näringen anordnat fyra träffar med fokus på regenerativt lantbruk. Genom olika teman har ett flertal gotländska lantbrukare nu fått vässa sina kunskaper inom regenerativt lant- och jordbruk.

Vad innebär regenerativt lantbruk?

Intresset för regenerativt lantbruk har ökat under de senaste åren. Metodens grundprincip handlar om att vitalisera ekosystemen samtidigt som vi brukar dem. Kort sagt kan man kalla det tjänster och gentjänster för naturen runt om oss.

Under de första två träffarna i seminarieserien fick vi lyssna på lantbrukarparet Åsa Vilhemsson och Anders Assis när de berättade om principer, metoder och inriktningar för regenerativt lantbruk. Åsa och Anders driver en gård i Hälsingland enligt regenerativa principer. Den erfarenhet som de har fått genom sin egen verksamhet, och den kunskap som de skapat tillsammans med andra regenerativa bönder, fick Åsa och Anders att vilja utbilda och inspirera andra. Därför har de nu startat en ettårig utbildning i regenerativt lantbruk på Bäckedals folkhögskola i Sveg i Härjedalen. Syftet med utbildningen är att förstå den komplexitet som finns i landskapet och den självorganiserande helhet som vi människor är en del av.

En stor del av föreläsningarna handlade om olika verktyg för att påverka de naturliga ekosystemtjänsterna, så att lantbrukets processer ska likna de naturliga processerna så mycket som möjligt. Det innebär till exempel att man vill ha en mångfald av arter, djur som betar och rör sig över marken och inte behöva tillföra mineralämnen utifrån. Ett tips de ville skicka med deltagarna var att man, vid ogräshantering, bör fokusera på att gynna det man vill ha istället för att missgynna det man inte vill ha.

Åsa och Anders berättade även om holistisk finansiell planering och betonade att det behöver vara såväl ekonomiskt som socialt och ekologiskt hållbart att bruka mark.

Regenerativt lantbruk i praktiken

Roland Höckert och Jens Fjelkner är två lantbrukare som gjort praktik av det regenerativa tankesättet. Den 16 juni höll de ett seminarium där de delade med sig av sina praktiska erfarenheter av regenerativt lantbruk.

Jens driver gården Sjövången utanför Kristianstad, med 70 hektar åkermark, 80 hektar naturbete samt en avelbesättning med Angus. Under det tredje seminariet berättade han bland annat om hur han arbetar med adaptivt bete. Det adaptiva betet innebär att djuren har en kort betningstid som bidrar till att delar av marken får en längre återhämtning med minst omkring 30-40 dagar mellan avbetningarna. Han menar att han kan styra hur djuren betar genom bland annat placering av vatten och mineraler. Jens berättar att hans djur även betar under vintern.

– Jag har haft kvigor som väljer att beta under fyra decimeter snö istället för att äta den framkörda ensilagebalen, berättade han.

Jens arbetar med löpande betesplanering och uppföljning. För att följa upp hur djuren mår på betet så studeras vomfyllnad, träck och beteende. Om djuren går för länge på samma bete så belastas de goda grödorna för hårt.

– Adaptivt bete ökar mångfald i vallen och leder i sin tur till en resiliens, berättade Jens Fjelkner.

Med resiliens menar Jens att marken i det långa loppet blir mer tålig för både nederbörd och torka.

Roland Höckert driver den ekologiska gården Godegården i Västra Götaland. Han fokuserar främst på växtodling. Han menar att resiliens är ett tecken på god jordhälsa.

– En levande jord står bättre emot påfrestningar och har en förmåga att reparera sig.

Under seminariet förklarade Roland att det finns två typer av processer i naturen, reduktiva och oxidativa. Han menar att det går att vända en process med små medel om man vet hur.

– Vi fokuserar ofta på det ovan mark, men vi borde fokusera mer på vad som finns under den, berättade Roland.

Med hjälp av en så kallad Albrechtanalys har han tagit fasta på vilka ämnen som saknades i hans jord. Han menar dock att det finns enkla knep för att ta reda på hur jorden mår. Ett konkret exempel är att titta om vattnet i omkringliggande vattendrag är brunt.

– En jord i god form läcker inga näringsämnen eller någon jord. Brunt vatten i vattendragen kan därför ge en indikation på hur jorden mår, berättade Roland.

För att förbättra jordkvaliteten på sin gård har han bland annat tillsatt mykorrhizza i grödorna. Han har även försökt att stimulera hög fotosyntes och löpande luckrat jorden. Han påpekar dock att det är viktigt att snabbt försluta jorden efter luckring för att inte förlora koldioxid.

Roland har tidigare fått lära sig att det tar drygt 40 år att bygga en procent mullhalt. Men lantbrukare som odlar regenerativt har visat att de kan öka mullhalten flera procent mycket snabbt med rätt metoder. Nu hoppas han kunna öka mullhalten flera procent de kommande sex till sju åren.

Både Jens och Roland pratade om drivkraften med det regenerativa lantbruket, och de båda är överens om att det handlar om att värna om naturen.

– Jag vill bidra till ett rikare liv både i och på jorden. När jag får se ett liv blir jag genuint glad, och det är hela drivkraften, berättade Roland Höckert under seminariet den 16 juni.

EOV – vad är det egentligen?

Under det sista seminariet anordnades en fältvandring på Stafva gård tillsammans med växtekologen Gunnar Thelin. Gunnar har arbetat med kretslopp av växtnäring och växters näringsförsörjning på olika sätt sedan 90-talet. På senare år har han blivit alltmer engagerad i Nordiskt nätverk för regenerativt lantbruk och är idag nationellt ansvarig för etablering av EOV.

EOV står för ”ecological outcome verification” och är ett sätt att mäta resultat inom regenerativt lantbruk. Principen handlar rent konkret om att identifiera olika faktorer i marken som kan visa hur jorden mår.

– EOV fokuserar på resultatet! Det är ett instrument för bonden att hitta hur hen kan göra största möjliga nytta med minsta möjliga insats och kostnad, berättade Gunnar.

Vid en EOV undersöker man 15 ekologiska hälsoindikatorer. En mätning brukar ske var femte år för att man ska kunna identifiera eventuella förändringar. Under fältvandringen fick deltagarna varsitt papper med ett flertal av dessa indikatorer som skulle undersökas i en av hagarna på Stafva gård. Deltagarna skulle bland annat undersöka hur mycket småkryp de kunde se på marken, och därefter poängsätta det utifrån olika kriterier.

– Det är så här konkret man kan jobba med EOV. Vi tittar, antecknar och analyserar, berättade Gunnar.

Under fältvandringen uttryckte en av deltagarna att det regenerativa lantbruket ger hopp om framtiden och den klimatkris vi står inför. Cecilia Palmén, projektledare för Greppa näringen på Gotland, kan inte annat än att hålla med.

– Det är roligt att få ta del av nya metoder och tankesätt, säger hon.