Publiceringsdatum: 4 augusti 2020

Senast uppdaterad: tisdag 4 augusti, 15.30

Gotlandsruss bra för biologisk mångfald

Tre russ på strövtåg på strandbete

Den biologiska mångfalden kan öka med hjälp av gotlandsruss som hålls i betesmarker året runt, så långt som möjligt på ett sätt som liknar det vilda. Det betyder i huvudsak att de lever på den föda de själva hittar. Hästrasen är dessutom en del av den biologiska mångfalden som är hotad.

Resultaten från ett forskningsprojekt som Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) genomfört är intressant på flera sätt. Hur kan hästar som tillhör gamla raser, och som är kända för att vara effektiva näringssökare och oftast lättfödda, användas för att bromsa förlusten av biologisk mångfald? Och finns det individer som är mer anpassade än andra för att leva i ett tillstånd nära det vilda? Intresset för att återskapa och bevara ekosystem med hjälp av frilevande djur är stort världen över.

Tolv ettåriga hingstar fick under två och ett halvt år växa upp inom ramen för projektet. De skulle så långt som möjligt föda sig själva året runt, indelade i tre olika fållor med tillgång till vind- och regnskydd. Hästarnas rörselsemönster följdes med hjälp av GPS-utrustning.

Motverka förlust av arter
Hästarna höll undan buskar och sly, vilket var positivt för att restaurera och hålla markerna öppna. Artrikedomen av växter var högre i hästhagarna jämfört med bortstängslade delar. Fjärilar och humlor verkade också trivas hos hästarna. Även gräshopporna gynnades. En slutsats är att åretrunt-hästhållning i större hagar kan motverka igenväxning och vara positiv för mångfalden.

Krävande vinterperiod
Under perioden följde forskarna hästarnas allmäntillstånd och tillväxt parallellt med att prover och analyser gjordes för att mäta protein- och energibalans på gräs och örter. Proteininnehållet i växtligheten var tillräckligt för russen under hela året, men det låga energiinnehållet under vinterperioden var krävande för dem. Tillskottsutfodring fick sättas in och vissa individer ansågs inte lämpliga, då de hade svårt med hullet, och togs därför ur försöket.

Det finns resultat från olika delar av forskningsprojektet, bland annat data som visar på energi- och proteininnehåll året runt samt resultat från en studie kring parasitförekomsten i hagarna.

Gotlandsrusset värt att bevara
Gotlandsrusset tillhör de svenska lantraserna och omfattas av miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Russen har sedan urminnes tider funnits på ön. ”Gotlands vilde hästar” omtalas redan i Skånelagen från 1200-talet. Hästarna var viktiga bruksdjur på gårdarna och hölls vilda på stora områden tills de tämjdes. Hästarna blev småningom impopulära skadedjur och begränsades i sin frihet och i sitt antal. Under 1870-talet togs initiativ för att rädda gotlandsrusset som hotades av utrotning. Russflocken på Lojsta hed består numera av ett 50-tal hästarvintertid och cirka 30 fölungar föds årligen. För den som vill stödja russen finns det till exempel möjlighet att gå med i Lojsta heds vänförening. Russtammen består idag av cirka 6 000 individer.

Kontakt