"Det går bra för gotländsk mat"

Gotländsk mat blir bara populärare. Under Mat- och livsmedelskonferensen 2019 presenterades en färsk analys som visar att gotländska livsmedel tar marknadsandelar, samtidigt som aktörerna inom mat- och livsmedelssystemet på ön blir allt bättre på att samarbeta.

Det sker stora förändringar i konsumtionsmönstren, inte minst bland unga konsumenter. Vad kan vi vänta oss de kommande åren? Hur tänker de som är unga företagare idag? Hur kan Gotlands mat- och livsmedelsnäringar stärka konkurrenskraften på en marknad där allt fler förväntar sig att företagen ska bidra till FN:s globala mål för hållbar utveckling? Det var några av de frågeställningar som togs upp under Mat- och livsmedelskonferensen 2019, under tisdagen.

Den stora salen på Suderbys herrgård var fylld till sista plats av representanter för bland annat primärproduktion, förädlingsföretag, hotell, restaurang, bankväsendet, organisationer och utbildningsväsendet.

– Det finns en efterfrågan och en stor möjlighet i det hållbara. Vi ska se en tillväxt i detta och vi kan visa vägen, sade landshövding Anders Flanking när han invigde konferensen.

Moa Lilja, vd för Ica Maxi Gotland, var inne på samma linje när hon resonerade kring FN-målen för hållbar utveckling:

– Det ställs inte bara krav från våra potentiella kunder utan även från våra potentiella medarbetare. Hållbarhet är en överlevnadsfråga för Gotland.

Ronja Björkqvist, ordförande LRF-ungdomen Gotland, underströk att unga verksamma inom den gröna näringen står redo att göra avtryck inom hållbarhet, men att det behövs stöd från andra aktörer inom mat- och livsmedelssystemet och från konsumenterna.

– Vi måste lära oss att diskutera framtiden ur ungdomarnas perspektiv, slog hon fast.

Scenen lämnades över till Katarina Graffman, antropolog, uppmärksammad föreläsare och författare, som berättade om ungdomars konsumtionsvanor, samhällsengagemang och syn på miljö- och klimatfrågor, och vilka krav det ställer på företag som vill vara relevanta.

Många företag begår ett misstag när de lutar sig för mycket mot studier av vilka värderingar yngre personer har idag. Ungdomar har kanske åsikten att det är viktigt att leva hållbart, men har svårt att leva upp till det i sin vardag, konstaterar hon.

Trenden med hyperkonsumtion, att bygga sin identitet på vad man konsumerar, är betydligt större i världen än hållbarhet, hävdade Katarina Graffman.

– Det som påverkar oss mest är hur grupper beter sig, och det som driver människors beteenden är sådant som ger oss status.

Den ständiga uppkopplingen i sociala medier gör att ungdomar i allt större utsträckning stämmer av sina val med varandra, fortsatte hon.

– Det kan därmed bli knepigt för företagen om deras varumärke förhandlas i slutna grupper, sade Katarina Graffman.

Anna Richert, senior expert på hållbar mat vid Världsnaturfonden, WWF, fanns med på länk. Hon är en av Sveriges mest kunniga inom området, och talade om vad såväl företag som organisationer kan göra lokalt för att bidra till hållbar tillväxt. Även om inget av de gotländska miljömålen kopplade till jordbruk och mat för närvarande kan uppfyllas ville hon ingjuta hopp:

– Lantbrukare, var inte rädda för att ta plats i debatten. Det svenska lantbruket måste bli bättre på att minska bekämpningsmedlen i vattendragen, och det behövs mer våtmarker och biologisk mångfald i odlingslandskapet.

Gotländsk mat ökar i popularitet. Under tisdagen presenterades en färsk analys av Lars Nellmer, processledare inom Gotlands mat- och livsmedelsstrategi, som arbetar på uppdrag av länsstyrelsen och Region Gotland.

Analysen är en del av uppföljningen av målen för Gotlands mat- och livsmedelsstrategi.
Försäljningsdata från alla svenska butiker visar att ökningen för ett urval av produkter från ön mellan 2017 och 2018 var hela 12 procent.

– Värdet av mat från Gotland ökar avsevärt. Vi kan konstatera att Gotlandsprofilerade livsmedel tar marknadsandelar i landet, vilket främst beror på den ökande efterfrågan på närproducerat, sade Lars Nellmer.

Analysen omfattar även utvecklingen för ett antal samarbeten mellan företagen inom mat- och livsmedelssystemet. Under åren 2017 till 2019 har dessa ökat med minst 20 nya samarbeten, vilket även det bidrar till att öka värdet av gotländsk mat.

– Samarbetena är spridda inom flera delar av det gotländska mat- och livsmedelssystemet, vilket är en klar styrka på den viktiga Stockholmsmarknaden, konstaterade processledaren.

Däremot verkar det som att svenskarnas attityd till varumärket Gotland ur perspektivet mat är oförändrat. När det gäller att öka hållbarheten i produktion och konsumtion har vissa insatser gjorts, och fler planeras.

– Slutsatsen blir att det går bra för gotländsk mat. Vi ska visa stolthet och klappa varandra på ryggen, sade Lars Nellmer.

FAKTA:
Gotlands mat- och livsmedelskonferens 2019 arrangerades av Länsstyrelsen i Gotlands län och Region Gotland. Den riktar sig till aktörer inom mat- och livsmedelsnäringarna, och är ett utmärkt tillfälle att knyta nya kontakter, utbyta erfarenheter och uppdatera sina kunskaper inom högaktuella områden. Årets tema kretsade kring Gotlands möjligheter att bidra till FN:s globala hållbarhetsmål, Agenda 2030.