Yrkesmässig humleodling – något för odlare med känsla för detaljer

Det tar tid att etablera humle, men om det lyckas kan grödan lämna skörd under lång tid. Detta och mycket annat matnyttigt fick deltagarna på höstens kurs i ekologisk humleodling lära sig. Enligt odlingsrådgivaren Kirsten Jensen är humlen något av en primadonna som kräver odlare med känsla för detaljer!

I mitten av september anordnade Länsstyrelsen på Gotland en tvådagarskurs i yrkesmässig humleodling. Intresset för närproducerad och ekologiskt odlad mat är stort och kursens föreläsare Kirsten Jensen och Clas Tollin kunde blicka ut över en fullsatt sal på första kursdagens morgon.

Humle har odlats i Norden sedan tidig medeltid, och svensk humle hade sin storhetstid under 1600-talet. Agrarhistorikern Clas Tollin berättade om de gamla svenska humleklonerna och humlens innehållsämnen, samt visade kartor och berättade om historisk humleodling.

Humle är en gröda som tar tid att etablera, men om etableringen lyckas kan grödan lämna god skörd under lång tid. Kirsten Jensen delade med sig av sina gedigna kunskaper om ”året runt i humleodlingen”. Där vävde hon in allt ifrån förberedelse av odlingen och uppbindningssystem till sortval, gödsling och växtskydd.

Kirsten tydliggjorde vikten av att ha tillgång till maskiner och redskap för att kunna arbeta rationellt och hinna göra åtgärder i odlingen i rätt tid. Deltagarna fick se exempel på lösningar både för stora och små odlingar.

Har odlaren fina välväxta humlekottar som mognar i början av september i god tid före första frosten, så krävs även finlir in i det sista. Från att humlerankorna skärs av tills att humlen är torkad och förpackad i lufttät lagring skall det helst inte gå mer än 12 timmar.

Antalet mikrobryggerier ökar både på Gotland och på fastlandet. Under kursdagarna besöktes Bruce Todd på Alskute Farm & Brewery i Levide samt Rob Bough på Hop Shed Brewery vid Hästnäs, Visby. Genomgående under diskussionerna där framgick att det krävs att man kan leverera vara av hög och jämn kvalité till ett konkurrenskraftigt pris för att vara intressant som leverantör. Vid studiebesöken fick deltagarna bland annat ta del av olika alternativ av skördemetoder, torkningssystem och förpackningar.

Kursen avslutades med ett pass där deltagarna själva fick komma med förslag på hur de skulle kunna och vilja samarbeta för att starta upp kommersiell humleodling på Gotland. Detta ledde till många intressanta inspel, till exempel förslag på uppstart av en gemensam förening och möjlighet till samägda maskiner som tröskmaskin och pelleteringsmaskin. En annan fråga som belystes var samordning av inköp, transporter och marknadsföring. Vikten av ett gemensamt kvalitetssäkringssystem lyftes. Det fanns även funderingar på om det skulle finnas möjlighet att inventera humlekloner på Gotland, och därmed kunna hitta någon eller några intressanta sorter att uppföröka.

Kursen erbjöds kostnadsfritt inom projektet Ekologisk produktion.