Publiceringsdatum: 20 maj 2019

Pär Andersson, Bäl

Möte med ...

Med en fot i konventionellt och en i ekologiskt producerar Pär Andersson och hans familj ägg. "Det är intressant att sätta sig in i en ny typ av produktion", säger Pär, som så här långt är nöjd med utvecklingen för hans senaste företag Gute Ekoägg AB.

Pär Andersson tar emot utanför fikarummet vid de båda hönshusen vid Gute i Bäl. Kaffet är klart och vi byter strumpor och skor i samband med att vi passerar hygiengränsen. Pär svarar rappt och tydligt på min fråga om varför det blev ett KRAV-hus.

– Vi planerade två hus och det första var klart för insättning i oktober 2011. När vi planerade hus nummer två fanns en marknad för eko och om inte vi byggde så gjorde någon annan det. Dessutom är det en trevlig och konsumentvänlig produktion.

Det första stallet är alltså konventionellt och rymmer 20 000 hönor, frigående inomhus. Det ekologiska som var klart för insättning i oktober 2016 rymmer 18 000 djur. Produktionen i ekohuset är KRAV-godkänd.

Pär driver tillsammans med familjen det konventionella stallet och växtodlingen på 170 hektar i enskild firma, ekostallet och några hektar för grovfoderproduktion till ekohönsen ligger i Gute Ekoägg AB.

Krav på yta
Jag frågar om skillnader i produktion och skötsel mellan produktionssätten.

– Det är egentligen ingen större skillnad. Produktionen är bra i båda stallen, möjligen producerar de ekologiska lite kortare tid. Men visst märks det att det är lite större yta för ekohönsen inomhus, och det blir bra luft genom att det är öppet ut hela sommarhalvåret.

Vi pratar om storleken på rastgårdar. Varje höna ska ha tillgång till 4 kvadratmeter rastgård.

– Det är alldeles för stora krav på yta, den används inte av hönsen, oavsett om det är öppen yta eller gott om skydd. Om man vill ha mer KRAV-ägg kunde man börja med att ändra på den regeln. Många äggproducenter har inte möjlighet att ställa om beroende på att det inte finns utrymme utanför stallet.

Likaså har Pär synpunkter på att han inte får använda gödseln från KRAV-stallet till sin egen växtodling. Den måste säljas till en ekologisk lantbrukare.

– Tanken är god, men det innebär att jag måste köpa mer mineralgödsel med vad det innebär av klimatpåverkan. Jag får ju använda min konventionella gödsel på min ekologiska mark.

Bra marknad
Pär är ändå mycket nöjd med att ha ett av stallen ekologiskt.

– Det är väldigt intressant att sätta sig in i en ny typ av produktion, och man har helt klart nytta av att ha båda produktionssätten. Ekonomiskt är det också positivt, marknaden håller i sig. Vi får nästan dubbelt så mycket betalt för ekoäggen och det täcker kostnaden för foder, utevistelse och andra merkostnader.

Bredvid stallen står en silo som rymmer ca 650 ton spannmål, vete med inblandning av 10% havre. De konventionella hönsen får koncentrat och spannmål från silon. De ekologiska får färdigfoder.

– Havren påverkar magen positivt på hönsen, jag uppfattar att gödseln blir torrare med lite havre i fodret.

Tänker du ställa om ditt andra stall också, nu när du ser att det fungerar bra?

– Nja, inte som det ser ut nu. Vi skulle ha plats för rastgårdar utanför det konventionella stallet, men som vi har det nu fungerar det väldigt bra. En fot i varje läger!

Text: Ilse Hallgren, ekorådgivare länsstyrelsen

Kontakt