Christina Johansson och Bo Nilsson, Eke

Växtodlingen är under omställning på den egna gården och Christina Johansson och Bo Nilsson i Eke funderar på att ställa om till KRAV även för dikorna. De är sedan tidigare delägare i ett ekoföretag och satsar nu vidare på ett utökat maskinsamarbete för att få växtodlingen att fungera optimalt.

Christina Johansson och Bo Nilsson är sedan 8-9 år tillbaka delägare i Silveråkern AB, ett ekoföretag med ca 125 hektar åker, massor av bete samt runt 100 dikor. Deras egen gård på drygt 170 hektar har de drivit konventionellt, men är nu inne på sitt andra omställningsår till KRAV. Båda jobbar heltid på gården.

– Eftersom vi har samarbete med två gårdar som drivs ekologiskt enligt KRAV så underlättar det mycket om vi också ställer om. Vi har ju redan en hel del erfarenhet, säger Bo.

De hade tidigare mjölkproduktion men har bara en del ungdjur kvar, och ca 45 dikor. De håller på att betäcka ett gäng kvigor för att utöka antalet dikor.

– Nu föder vi upp en del av kvigorna till slakt, men tjurkalvarna säljer vi. Nöten är ännu inte omställda beroende på att vi inte kan använda vår egen lagård för KRAV-djur. Våra kor var uppbundna och slaktdjuren gick delvis på spalt, säger Christina.

Bygga om eller bygga nytt?
Det finns tankar på att bygga om eller bygga nytt, men den planeringen är ännu inte klar. Dessutom har de just köpt in en gård till - tillsammans med grannar - med en lösdriftslagård som kan användas för dikor.

– Vi får se hur vi gör, säger Bo. Kanske flyttar vi alla djur dit.

Christina och Bo ställde om växtodlingen ifjol.

– De första två åren får man ju bara konventionellt spannmålspris, säger Bo. Då är det tufft att få så låg skörd som det blev i fjol. Det är tur att vi har djur som vi kan fodra med det vi producerar, annars hade det varit ännu värre.

I fjol och i år odlas grödor på den egna gården som inte kräver så mycket insatser, just med anledning av att produkterna inte blir KRAV-godkända. Däremot hade de ifjol sått raps på ekogården men den rapsen tog rapsbaggarna.

– Tråkigt, säger Bo, men man får slå ut det på flera år. Vi har haft jättebra ekologisk raps tidigare, det får man komma ihåg.

I höst kommer de att så spannmål till utsäde, där krävs det bara ett års karens.

Satsar på maskinsamverkan
Tillsammans med Havor Lantbruk AB har man köpt en ny såmaskin Spirit 600 och en hacka Einböck. Varför blev det en Spirit och inte till exempel en EkoRapid?

– Av flera anledningar. Vi ville upp i bredd på såmaskinen för att det passar med hackan som är 6 meter och EkoRapiden är bara 4 meter. Sen har vi ju mycket egen gödsel men även om vi vill ”spetsa” med tex Biofer i höstsäd på våren så funkar det bra även med Spiriten. Ytterligare en anledning är att vi har mycket mulljord och Rapiden packar efter sådd, medan Spiriten packar före, säger Bo.

Har ni hunnit prova hackan?
– Jo, en del, men det krävs mer erfarenhet innan det fungerar bra. Kamerasystemet styr radrensaren exakt, men ifjol hann vårrapsen bli för stor så kameran klarade inte av att se raderna ordentligt. Dessutom så var det en del lång halm i gödseln vi lagt dit och då fastnade det och drog upp rapsplantorna. Sen finns det ju hur mycket inställningar som helst! Men det blir säkert bra, vi provar oss fram.

Avslutningsvis pratar vi om vad länsstyrelsen kan hjälpa till med genom sin ekorådgivning.

– Kanske skulle det vara bra med ERFA-grupper inom växtodling. Erfarenhetsutbyte är alltid bra, och det finns mycket inom ekologisk odling som inte är självklart. Det är svårare att vara ekologisk växtodlare än konventionell, säger Bo.

Text: Ilse Hallgren, ekorådgivare länsstyrelsen