Mål, strategi och prioritering

Nationella och regionala mål styr tillsammans med förutsättningarna för det förorenade området vilka strategier och prioriteringar som tillämpas. Här finns även länets prioriteringslista över områden.

Nationella miljömål

Arbetet med förorenade områden bidrar till att uppfylla flera olika nationella miljömål. Enligt miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

Naturvårdsverket har under år 2014 tagit fram förslag på etappmål gällande efterbehandling av förorenade områden. Målen ska bidra till att öka arbetstakten samt att öka användningen av annan teknik än den traditionella, schaktning och deponering av massor, i syfte att effektivisera efterbehandlingsprocessen.

Förslaget är utformat enligt följande:

  • Minst 25 procent av områdena med mycket stor
    risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025.
  • Minst 15 procent av områdena med stor risk för
    människors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025.

Användningen av annan teknik än schaktning följt av deponering, utan föregående behandling av massorna, har ökat år 2020.

Som övergripande mål gäller att år 2050 ska alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön vara åtgärdade. Vidare anges att som förutsättning för att uppnå etappmålet ska samlad, tydlig och kvalitetssäkrad digital information om förorenade områden finns allmänt tillgänglig. Förorenade områden undersöks och utreds även i sådan omfattning att takten i åtgärdsarbetet kan hållas.

Regionala mål

Länsstyrelsens övergripande målsättning är att alla förorenade områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön ska vara åtgärdade år 2050.

I Regeringens årliga regleringsbrev till Länsstyrelserna finns ofta uppdrag eller prioriteringsgrunder över vad länsstyrelserna bör inrikta sin verksamhet mot. Uppdragen kan variera men de senaste åren har dock ett stående uppdrag varit att länsstyrelserna ska verka för att andelen privatfinansierade efterbehandlingsåtgärder ska öka. Detta sker främst genom ökad tillsyn och tillsynsvägledning.

I Länsstyrelseinstruktionen har länsstyrelsen även ett uppdrag att integrera ett jämställdshetsperspektiv i sin verksamhet samt att verka för att det nationella folkhälsomålet uppnås. Inom folkhälsomålet är förorenade områden en viktig del i samhällsplaneringen. Många nya bostäder och områden byggs upp och ibland kan det vara nödvändigt att genomföra utredningar och saneringar av förorenad mark innan bostäder byggs. Vid saneringar inför bostadsbyggande bedöms risken främst utifrån att barn ska kunna bo på platsen utan risk.

Strategi och prioriteringar

Arbetet med förorenade områden är omfattande och resurskrävande. Vi behöver därför använda rätt strategier och prioritera att arbeta med rätt förorenade områden.

Utgångspunkten för allt efterbehandlingsarbete bör vara att nå största möjliga riskreduktion så kostnadseffektivt som möjligt. Ett annat sätt att uttrycka detta är att välja bästa möjliga teknik vid efterbehandlingsarbete. I Gotlands län finns det ca 1000 förorenade eller potentiellt förorenade områden. Mängden objekt kräver både ur praktisk, ekonomisk och risksynpunkt att en strategi för urval av förorenade områden finns utformad.

Prioriteringsgrunder i Gotlands län

Grundvattenresurserna på Gotland har alltid varit viktiga att skydda, vilket blivit ännu tydligare med den brist på dricksvatten som varit under de senaste somrarna. Många förorenade områden ligger på eller i anslutning till nuvarande eller möjliga vattenresurser för dricksvatten. Dessa objekt är prioriterade att arbeta vidare med.

På de platser där det förekommit verksamheter inom vissa branscher, som man av erfarenhet vet kan orsaka markföroreningar, görs en platsspecifik riskklassning enligt Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO) . Klassningen är en samlad bedömning av vilken risk området kan utgöra för människors hälsa och miljö. I klassningen bedöms föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar samt områdets känslighet och skyddsvärde.

Platserna ges en riskklass mellan 1 och 4. Även om begreppet riskklass kan låta dramatiskt så är i första hand MIFO-klassningen ett prioriteringsverktyg för att avgöra om det är motiverat att gå vidare med tekniska markundersökningar och analyser.

Riskklass 1 och 2 innebär mycket stor respektive stor risk och riskklass 3 och 4 innebär måttlig respektive liten risk. Områden med hög riskklass (1 och 2) bör undersökas mer noggrant.

På de platser som bedömts ha måttliga eller låga risker (klass 3 och 4) går man oftast inte vidare med undersökningar eller åtgärder. Om man däremot ändrar markanvändningen på dessa platser kan det bli nödvändigt att göra undersökningar, liksom när nya uppgifter kommer fram som kan göra att riskklassningen bör ändras.

Arbetssätt

För att hantera alla de närmare 80 000 misstänkt förorenade platser som länsstyrelserna tillsammans har pekats ut i Sverige, och de cirka 1000 områdena i Gotlands län, har Naturvårdsverket utvecklat en metod för att prioritera de mest angelägna objekten, metodiken för inventering av förorenade områden, MIFO-metodiken. Sammanfattningsvis så utgår det ifrån:

  1. Registrering sker i den nationella databasen hos länsstyrelserna, EBH-stödet.
  2. Inventering enligt metodiken för inventering av förorenade områden, MIFO-metodiken och en platsspecifik riskklassning.
  3. Undersökningar och utredningar görs på de områden som prioriterats efter riskklassningen. Därefter avgörs om området behöver undersökas vidare eller om efterbehandlingsåtgärder behövs och i vilken omfattning. Provtagning kan behöva ske i jord, grundvatten, ytvatten, sediment, inomhusluft, byggnadsmaterial med mera. Resultatet från analyserna, tillsammans med annan information om området, används sedan för att bedöma föroreningssituationen på platsen. Allt sammanställs i en rapport, där man också redovisar vilka risker som är förknippade med föroreningarna på området. Att göra riskbedömningar är ett kvalificerat arbete som ger svar på vad eller vem som kan vara mest utsatt. Vid dessa bedömningar utgår man från de känsligaste individerna som är barn. Även kvinnor och män kan drabbas olika av föroreningar.
  4. Det finns många olika åtgärder att ta till för att efterbehandla ett förorenat område. Vanligast är med åtgärder som tar bort föroreningskällan till exempel schaktning, men åtgärder kan även vara administrativa som att exempelvis sätta upp stängsel eller införa restriktioner för vad man får göra på området. Vilken åtgärd som är lämpligast bedöms från fall till fall. Det kan ta lång tid från det att ett förorenat område upptäcks till att platsen blir slutligt åtgärdad.

Prioriteringslista

Länsstyrelsen presenterar varje år en lista över de mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har föroreningar redan hittats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har skapat föroreningar.

Listan är ett prioriteringsredskap för oss som kan förändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest förorenade områden. Förändringar i listan kan ske på grund av ändrad markanvändning, undersökningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gör att länsstyrelsen bedömer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan.

Tillsynsmål

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för förorenade områden vid de större tillståndspliktiga anläggningarna i länet. Region Gotlands miljö- och byggnämnd har dock tillsynsansvar för de flesta förorenade områden som finns i länet. Ett viktigt uppdrag för Länsstyrelsen är därför att bidra med tillsynsvägledning inom förorenade områden. De mål som satts upp gäller Länsstyrelsens egen tillsyn och tillsynsvägledning.

Mål för Länsstyrelsens tillsyn:

  • Alla riskklass 1-objekt ska vara klara för åtgärd eller ha påbörjat åtgärd 2023.
  • Ytterligare minst två riskklass 2-objekt är i undersökningsfas 2023.
  • Samtliga objekt inklusive medelstora täktverksamheter, som Länsstyrelsen bedömer behöver MIFO-klassas, ska vara klassade vid utgången av år 2021.

Mål för Länsstyrelsens tillsynsvägledning:

  • Länsstyrelsen har löpande tillsynsvägledning genom kontakter och möten med Region Gotland.
  • Årligen erbjuda minst en utbildningsinsats för Region Gotland.

Kontakt

Har du frågor? Kontakta Länsstyrelsens EBH-handläggare